A

AAR – Association of American Railroads, inrättad 1934 genom sammanslagning av ett flertal mindre intresseföreningar, jfr ARA. AAR utarbetade normer och bestämmelser, som sedan godkändes av den federala tillsynsmyndigheten ICC, Interstate Commerce Commission (numera ”Surface Transportation Board”). Jfr Class 1 railroad, DOT, FRA, MCB och STB.– Alla bansignaturer enligt AAR-listan är numera bara fyrställiga; tidigare förekom både sex och sju bokstäver m m; jfr reporting marks och ”X”. – Nuvarande linjelängd i USA är sammanlagt ca 225 000 bankm; siffran var som störst omkring 1916, då drygt 400 000 bankm trafikerades. (Jfr gauge.) – Färska data av olika slag kan sökas via länkarna på AAR:s nuvarande hemsida: http://www.aar.org/Home/AAR/AboutAAR/FAQ.aspx

– (hist.) En av föregångsmännen bakom bildandet av AAR var Carl Gray (1867-1939), vd i Union Pacific åren 1920-37. Då USA 1917 gått med i 1. världskriget blev G. trafikdirektör i United States Railway Administration (se d o) och arbetade, då liksom senare, för att järnvägarna skulle samarbeta mera och lägga mindre krut på att slå ut varandra. G. ingick även i en Presidential Committee, som Roosevelt tillsatt 1938, för att söka få rätsida på div. järnvägsproblem, ”the Committee of Six”, med tre järnvägsdirektörer och tre fackliga företrädare för järnvägspersonalen. Jfr Brotherhoods, featherbedding, Field manual, Harriman och Office manual.

AB brake – den moderna typen av tryckluftbroms för godståg, med ett antal olika grader av snabblossning och/eller extra fördröjd lossning. Jfr dynamic brake, K brake, retainer, triple valve och Westinghouse.

ABB Traction – ibland behandlas i amerikanska texter det svenska X2-tågsätt som lånades ut för omfattande provkörningar i USA på 1990-talet. Med tåget medföljde viss svensk personal, som samstämmigt bekräftade att tåget gjorde stor succé vart det än kom under sina långa resor (tåget drogs av diesellok på icke elektrifierade bandelar = flertalet!) Tack vare en form av fjärrstyrning kunde tåget dock köras från X2-tågets hytter. Trots de tidigare framgångarna med svenska ellok (jfr AEM-7) skötte ABB sannolikt förhandlingarna illa (i samband med en annan elutrustningsorder); någon USA-order kom aldrig. Enda tänkbara storkund var dock det federala Amtrak; lobbyisterna i Washington gjorde naturligtvis vad de kunde för att inte någon order skulle hamna utomlands…

”ABC line” – se Alphabet railroad.

ABRAHAM LINCOLN – ett inte helt okänt namn, som t ex Baltimore & Ohio använde på en av sina ”limiteds”. Jfr Baltimore & Ohio.

ABS – Absolute Block System, linjeblockering. Kallas numera oftast Automatic Block System, se d o. Innan moderna signalsystem blivit vanliga talades det rätt ofta om ”signal territory”, se d o, resp. ”non-signal territory”.

Accessible Bedroom – se viewliner.

ACE – American Coal Enterprises; företag som försökte ta fram ett nytt ånglokskoncept på 1980-talet, ”ACE 3000”. Patent beviljat 1984, se http://www.google.com/patents?vid=USPAT4425763&id=FAU3AAAAEBAJ&dq=Overfire+jet+on+Locomotives Grundtanken var att, mot bakgrund av de stigande oljepriserna, nyttiggöra kolet även på den moderna järnvägen. Ett mekaniskt sett relativt konventionellt kolvånglok med ca 27 tons drivaxeltryck konstruerades (för sth 70 mph) men med helt ny pann-del, datorstyrd och med nya principer för rök- och slaggfri förbränning, overfire jets (se d o) m m, delvis baserade på L D Portas ”gas-fyr-idéer”, samt kondensortender och andra (svårskötta/opålitliga?) detaljer. Uteffekt ca 3 000 hkr. Då det blev dags att bygga provlok backade dock finansiärerna ur. Denna teknologi hade kanske kunnat fungera ganska bra så småningom, men grundproblemet med låg termisk verkningsgrad hade delvis kvarstått. Bränsleprisfrågan gör dock att grundidén fortfarande har viss aktualitet på icke elektrifierade järnvägar – om denna mobila teknik hade gått att kombinera med 2008 års krav på rökgasrening är förstås svårt att veta! Man ska emellertid inte inbilla sig att problemet med att hantera och utnyttja starkt varierande kolkvaliteter i rationell mobil drift UTAN en massa personal är speciellt lättlöst; (väl fungerande) ångdrift av äldre modell drar minst tre gånger så mycket personal som el- eller dieseldrift gör (förutom problemen med storskalig vattengivning i varierande klimat, att kolupplag kan frysa, extra ask- och sothantering och -deponering tillkommer etc… ACE-loket var dock tänkt att kolas m h a ett slags moduler/containrar; praktiska småproblem var INTE bortglömda!) I teorin kan vidare mycket av den rena övervakningen av högtryckskärl datoriseras – men bara i teorin. – Allt betr. priser är relativt; jfr Rosebud coal, nedan!

ACF – American Car & Foundry. Skapad 1899 genom sammanslagning av urspr. 13 st mindre vagnverkstäder. Koncernen tycks i dag räkna sitt ursprung tillbaka till 1873, då St. Charles Car Mfg. Co. bildades, se d o. En annan större och mycket progressiv partnerverkstad var Michigan & Peninsular, se d o. ACF var trol. 1900-talets största tillverkare av person- och godsvagnar. Köpte upp både buss- och motortillverkare (Hall-Scott m fl). Namn numera: ACF Industries. Jfr Jackson & Sharp. ”AC&F’s Detroit plant was one of the first to adopt a `progressive´ system of construction. In 1902 it began moving a car from work station to work station on its own trucks, with each work station performing the same operations on each car as it arrived, then sending it on to the next work station. The advantages of the system prompted AC&F to adopt this system for its flagship Berwick, Pa., shop as well.”

”AC/DC territory” – resp. benämningar förekom på elektrifierade bannät med olika strömsystem (växelström resp. likström), både på interurbans och common-carrier railroads (likströmsdriften var förhärskande på de förra, se t ex PE, nedan). Växelström infördes dock på en del linjer österut, först bland dem New Haven, se d o, med början ca 1908. Jfr electric traction.

ACI – Automatic Car Identification, Ett system för automatisk identifiering och spårning av vagnar (och lok), även kallat Kartrak, som byggde på paneler, ”ACI labels”, med reflekterande band i olika färger på fordonens sidor, infört 1971. Alla vagnar och lok i interchange-trafik skulle vara märkta. Panelen skulle placeras inom ett definierat område på fordonssidan och lästes av med optiska scanners anslutna till ett datasystem. Detta fungerade utmärkt så länge panelerna var nya och vädret inte alltför dåligt (tät dimma e d) men med tanke på hur ofta godsvagnar tvättas (= aldrig) fungerade systemet efter en tid allt sämre och övergavs till slut. Det system som nu används bygger i stället på att varje fordon har en radiotransponder, som svarar på en svag radiosignal som riktas mot fordonet.

”AC traction” – vardagsbenämningen på asynkrondrift i moderna dieselelektriska lok.

”ADA accessibility” – handikappanpassning. Modernt uttryck.

Adams Express Co. – jfr REA.

Adams & Westlake headlight – tidig typ av fyrkantig topplykta med fotogenbrännare och mycket stor reflektor. Företaget i Elkhart, Indiana har sedan 1850-talet tillverkat alla typer av belysningsarmaturer för järnvägsbruk, handlyktor, sanitetsdetaljer till personvagnar m m, se http://www.adlake.com/products.htm Jfr lantern och Pyle. Se vidare headlight.

Adirondack truck – ovanlig lokboggityp, anv. bl a på en del GE-dieslar; bild: http://www.morscher.com/rr/1977/19770617_02.jpg

”Adlake” – se A & W ovan.

Adze – att lafta en sliper, dvs. vinkla anliggningsytan under rälsfoten så att rälerna lutar ngt inåt. Jfr tie plate.

AEM-7 – beteckningen på de elektrolok av svensk Rc4-typ som Amtrak kör stora delar av trafiken i Northeast Corridor med, dvs. Boston–New York–Washington DC. Licenstillv. av EMD, liksom de snarlika ALP-44, som New Jersey Transit använder i dag (de senare tillv. av ABB Traction i Västerås; beställningen föregicks av provtrafik med ett SJ-lok). Ett hundratal lok byggda. Jfr Mighty Mouse.

Aerial railway – gammal (ovanlig?) benämning på linbana. Även aerial tramway (!) Jfr Denver tramway.

Aerial tramway – se ovan. Jfr cableway.

”Aerotrain” – två lättviktståg byggda av General Motors 1956 med futuristiskt utseende, inspirerade av den tidens rymdäventyr på film; i tjänst bl a på PRR, Rock Island och UP; pensionerade redan 1966 och donerade till museerna i St. Louis resp. Green Bay, Wis. Bilder: http://www.uprr.com/aboutup/photos/dieselpassengeraction/colv02.shtml och första provvarianten här: http://www.northeast.railfan.net/images/emdLWT12.jpg

AGEIR – det konsortium bestående av ALCO, General Electric och Ingersoll-Rand som åren 1925-30 byggde ett antal ”oil-electric locomotives”, landets första lyckade, större motorlok, huvudsakl. för växling, med ca 5-600 hkr effekt och förgasarmotorer för olika petroleumdestillat. Ett av dessa, nu på museum, var t o m i tjänst (med all originalutrustning kvar) fram till ca 1980. Bilder: http://www.northeast.railfan.net/diesel94.html

Jfr Box cab type, Brill och Dilworth. – Allra första, lyckade större provloket byggdes av I-R ensamma omkr. 1923.

Agent – ett antal olika användningar har förekommit, vanligast som ”station a.”. I expeditions-, signal-, klarerings- och ställverkssammanhang förekom agent/ticket agent/clerk/ticket clerk/block operator handling switches/leverman m fl; gränsen dem emellan var ofta ej skarp; leverman dock naturligtvis = ställverksvakt. Även telegrapher/telephoner etc. Olika bolag hade naturligtvis sina egna idéer om vad som var vad, och på småstationerna fick en ensam ”operator” sköta allt… Särskilt i amerikansk engelska är just ordet operator universalbenämningen på alla möjliga yrkesmän/tjänstemän/utförare av olika saker; t ex kallas körkortsinnehavaren för op. i kortets text.

Air brake – jfr Christensen, New York, ”straight air”, triple valve och Westinghouse.

Air conditioning – gradvis infört i psv fr o m cirka 1932; Chesapeake & Ohio var bland de första. Påståendet att bl a Burlington Zephyr, se d o, skulle varit först med a.c. är alltså inte korrekt.

Air horn – tyfon, installerades även på en del ånglok med början under 1930-talet. Både a.h. och vissla förekom på t ex NYC Niagaras och Espee Daylights! Jfr Baltimore & Ohio, chime whistle, Leslie, Nathan och Wabco.

”Airslide car” – äldre benämning på covered hopper car eller annan bulkvagn som kunde lossas med tryckluft (urspr. = ett speciellt patent).

”Air-throttled” – diesellok med pneumatisk pådragsutrustning men elektrisk multipelutrustning (äldre system). Olika ”moderniserade mellanvarianter” fanns också; man ser t ex på äldre foton många olika slangarrangemang mellan loken. Det ibl. framkastade påståendet att ”alla dieslar var multipelkörbara redan från början” är alltså en sanning med stor modifikation. Jfr ”electric-throttled” och MU.

Ajax – ett av de vanligare fabrikaten av bromsutrustning till vagnar, bild här: http://www.steamfreightcars.com/prototype/glossary/ajaxmain.html

ALCO – American Locomotive Co.; bildat genom sammanslagning av flera mindre ångloksverkstäder 1901 i avsikt att bjuda dominanten Baldwin bättre konkurrens; de största partnerverkstäderna var då Brooks och Schenectady, lite senare också Rogers, se dessa ord. Sammanlagt nio verkstäder ingick i koncernen. A. blev senare också stortillverkare av diesellok. Till A:s mest kända produkter hör ”Big Boy”-ångloken till Union Pacific RR, jfr Schenectady. Totalt levererades ca 75 000 lok (?); detta inkluderar då (delar av /?/) de mindre fabrikernas tidigare produktion, inklusive ångsnöslungor, jfr ”rotary”, och trol. även ett antal reservpannor; jfr Baldwin. – Första Malletloket för hemmamarknaden levererades av A. 1904 till Baltimore & Ohio. Sista ångloksleverans ca 1950, jfr Montreal. Strax innan gjordes en storleverans av 1D1-tenderlok till Frankrike, SNCF typ 141 R, jfr French Mikes. – A:s tidiga linjediesellok av A-unit-typ hade ett karakteristiskt, ”knubbigt” utseende som avvek markant från EMC/EMD-lokens; se ”PA”. En försökstyp, byggd strax innan kriget i några exemplar, hade dock annat utseende: http://donross.railspot.com/dr0001/mil14a.jpg Se också ”DL-109”. Under krigsåren tillverkade A. både ång- och diesellok, vilket hjälpte företaget att behålla marknadsandelar efter 1945; road-switchertyperna RS-1 och RS-2 blev mycket populära, bild: http://www.northeast.railfan.net/images/cnw53.jpg – flera rullar fortfarande! Jfr Baldwin, ”Century”, Eddystone och ”RS”. Dock upphörde A:s lokproduktion i Schenectady 1969 men fortsatte i Montreal, se detta ord. – A. bidrog även till de militära rustningarna 1942-45 med div. materiel, lok, tanks etc., jfr Baldwin, USATC och War production Board. – Flertalet ALCO-ånglok åren 1905-48 hade samma rektangulära tillverkarskyltar med svagt rundade kortsidor; i texten angavs vilken av partnerverkst. som levererat loket. Från ca 1931 gjordes dock slutmontering enbart i Schenectady, se d o. Jfr även Pacific type och power reverse.

Alemite gun /Å/ – tryckluftdriven fettspruta för utsmörjning av rörelsen på nyare ånglok, byggda fr ca 1930 o framåt; kopplades med en slang till lokets huvudbehållare; äv. verb: ”to alemite”!

All door box car – box car med (sektionsvis) helt fällbara/svängbara/skjutbara sidoväggar. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/uslx50303.jpg

Allegheny /Å/ – typnamn på C & O:s berömda stora simple articulated engines med hjulställning 2-6-6-6 och hårresande axeltryck; byggda av Lima under 40-talet. Lokfantasterna strider ständigt om huruvida dessa eller Big Boys på U P var starkast. Jfr ”Chessie”. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/co1608s.jpg

Allen, Horatio – järnvägsingenjör m m (1802-89), bl a känd som ”USAs förste lokförare". A. deltog i tillverkningen av Delaware & Hudsons första lok, STOURBRIDGE LION, i England ca 1830 /?/ Blev sedermera förste chefen för Erie RR, se d o.

Allen Paper Car Wheel Co. – tillverkare under perioden ca 1870-90 av personvagnshjul med centra av hårdpressad pappersblandning; anv. bl a av Pullman på många vagnar; isolerade delvis mot bullret från rälsen; dessa hjul höll dock inte i längden då nya, tyngre stålvagnar sattes i trafik… Jfr http://www.uh.edu/engines/epi758.htm (De mera hållbara Mansellhjulen, med centra av trä, som anv. relativt mycket i Europa före ca 1860, tycks inte ha varit ngn succé i USA.)

Allied Full Cushion Truck – speciell boggityp för vissa godsvagnar, påminnande om psv-boggier; tydligen felkonstruerad: ”…or Allied Full Cushion trucks on some of the express cars. These were later swapped out for other express trucks as Allieds were outlawed.” Bild: http://www.steamfreightcars.com/gallery/boxauto/sp-b-50-24main.html , nedersta fotot.

”Alligator” – smeknamn på en Alco road-switcherloktyp med extra lång nos i hyttänden (Alco DL600B).

”Alligator crosshead” /Å/ – vanlig typ av brett/högt cylindertvärstycke mellan dubbla gejder. Jfr Laird.

Allison – vagntillverkare i Philadelphia, se även Orenstein & Koppel.

”All-weather windows” – speciella tillbyggnader på sidofönstren till äldre diesellok.

ALP-44 – se AEM-7.

”The Alphabet railroad” – "The Akron, Bedford, and Cleveland Railroad (AB&C or "Alphabet Railroad") has been almost forgotten despite its historical significance. It was among the first electric commuter railroads in the nation, arriving before even the New York City subway system. At the time of its completion (1895), it was the longest railroad of its type in the world (!?). The railroad's northern terminus was the Union Terminal (later the Terminal Tower) in downtown Cleveland. Around 1900, the AB&C merged with a few other Akron-area electric railroads to form the Northeast Ohio Traction and Lighting Company (NOT&LCo), which later got out of the railroad business completely and became Ohio Edison, now a part of First Energy. NOT&L operated the line to dwindling returns well into the automobile era. Passenger service was discontinued in 1932." – Ohio industrialiserades tidigt; åtminstone två andra banor var dock före, dels en linje mellan Minneapolis och St. Paul, dels en mellan Portland och Oregon City! – (Hist.) Jfr Railway & Light Co.

Altoona – huvudverkstad på f d Pennsylvania RR, drygt 100 km v. om Harrisburg, Pa. ”The name Altoona may be the Americanized version of the Cherokee word `Allatoona,´ meaning high land of great worth”. Storbanan PRR hade mycket gott rykte i fackkretsar, maskintekniskt sett, även tack vare ett gott ”safety record”, och ”Altoona practices” ansågs allmänt efterföljansvärda, t ex deras tidiga standardisering av en mängd lok- och vagnsdetaljer, som i några fall t o m blev allmänt använda över hela USA. Redan ca 1855 hade verkstaden ca 1 000 mans personal. En stor del av PRRs lok- och godsvagnspark byggdes här, sammanlagt nästan

6 900 ång- och ellok åren 1862-1946 och säkert 50 000 godsvagnar. Även PRRs första stålpersonvagnar tillverkades här 1906. Arbetsstyrkan vid A. var under åren 1925-45 mellan 12 000 och 16 000 personer! Även en stor Locomotive Test Plant sattes upp här 1905, urspr. byggd för en större utställning året innan. Här kunde stillastående ånglok köras för fullt, stående på (bromsbara) rullar! Jfr L.T.P.! Märkligt nog började man dock inte med överhettning i PRRs lokpannor förrän ca 1910 – kanske fel; fr o m 1905 enl. en annan källa. – Namnen Altoona och Juniata tycks vara i bruk omväxlande; ”Juniata” användes en tid om ett 1891, i Altoonas förstad/stadsdel J., nybyggt annex till den redan då gigantiska verkstaden men namnet avskaffades åter officiellt 1928, märkligt nog (trots att mer och mer verksamhet flyttades över till de nyare anläggningarna). Många författare kallar dock alltid nyare PRR-lok från Altoona för ”Juniata-built”, vilket alltså är fullt korrekt om man avser orten där loket tillverkats (på lokens tillv.skyltar stod faktiskt också ”Juniata”). Ett mindre antal ånglok byggdes även åt andra järnvägar, t ex dotterbolagsbanan Long Island RR. Även 124 exemplar av det berömda elloket class GG1 byggdes här åren 1935-43, med elutrustning från Westinghouse, jfr ”GG1”. Sista nybyggda lok blev ett jättestort ånglok class T-1 år 1946, se Duplex locomotive. PRR var trol. sista storbanan som använde Atlanticlok i persontrafik en bit in på 1950-talet. Ångloksunderhåll i A. fortsatte t o m 1956, då även the Test Plant avskaffades. Altoona/Juniata överlevde ”Penn Central-katastrofen” och blev Conrails, numera Norfolk Southerns huvudverkstad. Jfr ”company-built”, Conrail, Duplex locomotive, ”E6s”, ”K4s”, Pennsy, ”S-1”, super-power och ”T-1”. – Altoona- och Juniata-byggda ånglok hade alltid på sotskåpen ganska små, ovala, eleganta tillverkarskyltar med ”engine class” i mitten (t ex ”K4s”) och plats, år, månad och tillverkn.nummer runt skyltens kant. Denna skylttyp satt nästan undantagslöst även på PRR-lok byggda av Baldwin eller Alco. Bild: http://www.angelfire.com/film/prrpics/i1sa_bldrs_plate.jpg och http://news.webshots.com/photo/2569646020051634853KicvJm (Betr. Keystone-formade road number plates på lok, se Keystone.) – ”East Altoona” var dessutom på sin tid, ca 1925-45, världens troligen största rundstall med 50 spår och drygt 300 ångloksturer per dygn; lokstationen hade 1 200 anställda bara i stationär tjänst (vst-personalsiffran ovan kanske även inkluderade lokstationen). Bilden på http://www.morscher.com/rr/1996/19960622_13.jpg (som visar en bråkdel av den urspr. anläggningen) ger åtminstone en aning om formatet. Koltornet hade 1 250 tons kapacitet, vilket inte riktigt motsvarade dygnsförbrukningen; det behövde påfyllning med 35 ”hoppers” per dag! – Kuriosa: Samuel Vauclain, världsberömd ångloksman och chef för Baldwin i många år, gjorde sina första lärlingsår på Altoona (jfr Rogers och Vauclain Compounds).

Aluminum freight cars – (obs. stavningen!) Vissa försök med nybyggda box cars m m med stålunderrede men korgar helt i aluminium, delvis omålade, gjordes ca 1945-47, bl a på Rock Island och Milwaukee Road, ofta för ilgods och/eller post i säckar. P g a korrosionsproblem mellan korgar o underreden fick dessa vagnar inga efterföljare. Jfr dock Trinity, nedan.

● Ambroid – äldre tillverkare av byggsatser till H0-vagnar.

American Car & Foundry – se ACF.

American Coal Enterprises – se ACE.

”American” engine /Å/ – se Standard engine. Jfr Mason.

”American Flyer” – smeknamn på personvagnar i delvis ny konstruktion byggda av Osgood Bradley/Pullman-Standard på 1930-talet till New Haven RR; ansågs mckt lyckade och kopierades snabbt i modell i skala S av A C Gilbert, tillverkaren av American Flyer-leksakstågen – varvid fullskalevagnarna genast fick smeknamn efter modellerna! Jfr nedan. Bild: http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs18.html

● American Flyer – känt leksakstågmärke; fanns i flera skalor. Kallades bl a även Gilbert. ”American Flyer started as the Edmunds & Metzel Hardware Company around 1907, changed to American Flyer in 1908, making windup 0-gauge trains. In 1918, they made their first 0-gauge electric trains. In 1925, they began making "wide-gauge" electric trains. A C Gilbert bought the company in 1938 and introduced the idea of scale models at the 1 in 64 or "S" scale, running on 0-gauge track. After the war, they switched the S-scale models to 2-rail S-gauge track. They went bankrupt and were bought by Lionel in 1967.” Rökaggregat infördes på ångloken 1946, oftast med mandelolja e d som ”medium”. Jfr Lionel. – Kuriosa: En för sin tid helt makalös AF-anläggning (i skala S?) byggdes upp i Skomans stora skyltfönster (nuv. McDonalds) på Hamngatan i Sthlm julen -47 eller -48…

American Hoist & Derrick Co. – tillverkare av pålkranar, grävmaskiner m m; produkterna kallades ofta, ngt förvirrande, bara ”an American ditcher/pile driver” etc. Tillv. fortfarande lyftkranar.

American Multiple-valve Throttle /Å/ – nyare, sotskåpsplacerad regulator, använd bl a på Pennsylvania RR. Bestod av ett antal små runda ventilregulatorer, som öppnades successivt. Jfr Bradford throttle och front-end throttle.

American Railway Express – se REA.

American Refrigerator Transit Co. – ARTX, en av de större kylvagnsoperatörerna före 2. världskriget. Jfr reefer och ”X”. Bild: http://www.steamfreightcars.com/gallery/reefer/art22787main.html Logotypen visade klara släktdrag med Union Pacifics, se U P.

Amfleet/Amfleet II – benämningen på Budds nya generation/er av personvagnar till Amtrak. (A-bolaget hade urspr. en ytterst brokig samling fordon, övertagna från privatbolagen 1971-72, se National Rail Passenger Service Act.) Jfr Budd, Heritage fleet och steam heating.

Amoskeag – loktillverkare, se Manchester.

Amtrak – se National Rail Passenger Service Act. Jfr även Amfleet ovan.

”Andrews Raid” – se ”The General”.

Andrews truck – se freight car trucks.

”Angus shops” – Canadian Pacifics huvudverkstad i Montreal, som förr byggde bl a många lyxiga business cars och diners (se d o), varav flera fortfarande rullar och används i specialtåg, främst turisttåget ”the Royal Canadian”, som på senare år tidvis även varit ångloksdraget.

”Anthracite Roads” – benämning innefattande ngt varierande banor under första halvan av 1900-talet, vanligast t ex Central RR of New Jersey, Delaware, Lackawanna & Western, Lehigh Valley, Reading, Lehigh and New England samt Lehigh and Hudson River. Jfr Lackawanna.

Anti-climber – kraftiga vågräta beslag i ändarna på spårvagnar och T-banevagnar som ska hindra vagnarna från att klättra upp på varann i händelse av svår kollision.

Anti-creeper – rälsvandringshinder.

Apron /Å/ – bl a även = ”fällbryggan”, den ngt kupade gångjärnsplåten mellan lok och tender. Jfr chafing plate. Även = förklädet på en svarv!

ARA – American Railway Association, föregångaren till dagens AAR, se d o. Förutom hjälp med ”legal counsel” m m åt medlemsbolagen fortsatte ARA det omfattande arbetet med att modernisera godsvagnsparken som delvis inletts i samband med USRA:s insatser i slutet av 1. världskriget. Jfr standard freight cars.

Arch /Å/ – kortform av brick arch, eldstadsvalv. ”Arch tubes” mellan fyrboxens sidor hjälper till att bära upp eldstadsvalvet och förbättrar dessutom ångbildningen. Jfr siphon. (A. kan naturligtvis även syfta på brokonstruktioner o d.)

Archbar truck – gammal godsvagnsboggi. Se diamond truck för beskr.

Arc headlight – topplykta med bågljus (kolstavar i stället för glödlampa; använt under 1900-talets första år). Jfr Pyle.

Arch tubes /Å/ – se siphon.

Armour Car Lines – tidigt private car-bolag, urspr. med kylvagnar för enbart kött, som omkr. 1900 hade en alltför dominerande ställning på USAs västkust och blev orsaken till att Espee och UP startade sitt eget kylvagnsbolag Pacific Fruit Express, se d o.

Armour yellow – det ”officiella” namnet på den välkända klargula färg som Union Pacific använder på sina diesellok. Introducerad 1934 med de första ”streamliners”, se d o och även ”turret cab”. Dessa var målade i gult och varmt brunt, liksom senare några av de ånglok som fick ”streamlining”. UP-lokens (och de nu ”historiska” personvagnarnas) speciella grå färg nertill kallades tidigare ”diesel grey” eller ”corporate grey”, numera Harbor Mist Grey (!) – Senaste smeknamnet på bolaget: ”Big Yellow”! Jfr UP.

Armspear – gammal tillverkare av handlyktor etc. Jfr lantern.

”Armstrong lever rack” – hävstångsställverk; ngt enstaka finns fortfarande (2003) i bruk längs f d Baltimore & Ohio, som anses ha haft bland de allra mest ålderdomliga infrastrukturerna… Jfr Baltimore & Ohio och interlocking.

”Armstrong” locomotive /Å/ – handeldat ånglok. Syftade ibl., på senare år, även på de få gamla lok utan ”power reverse” som fanns kvar.

”Armstrong” turntable – vändskiva som vänds med handkraft. Jfr turntable.

Articulated car – ledad personvagn/restaurangvagn med jacobsboggi i mitten. Jfr a. stack c. nedan.

Articulated locomotive /Å/ – användes i USA främst om Mallet-typen (jfr Mallet locomotive), trots att många andra loktyper med rörliga ramverk fanns, även icke ånglok, t ex Pennsys ellok typ GG1. Jfr Duplex locomotive, geared engines och Triplex.

Articulated stack cars – parvis/flervis permanentkopplade containervagnar med jacobsboggier eller vanliga boggier. Jfr double-stack car.

”Aspirated” – se ”Normally aspirated”

”Astra-Dome” – se vista-dome.

Ashpan flusher /Å/ – vattenspolning i asklådan; oftast monterad som manuell ventil på ena injektorn.

ATC – Automatic Train Control; första generationen av (elektrisk) tågstoppsutrustning på järnväg började faktiskt provas i USA redan omkr. 1. världskriget! Spårledningsberoende hyttsignaler (allra först var Indianpolis–Cincinnati Traction Co. 1912), tågstoppsfunktion m m infördes sedan gradvis på en del storbanor, t ex delar av Pennsylvania RR och New York Central RR. Flertalet banor införde dock aldrig dessa hjälpmedel, inte ens efter 2. världskriget, vilket bidrog till att tvåbemanningen på lok fanns kvar mckt länge, även långt efter dieselfieringen. (Ang. trafikeringsformer jfr track warrant.) Jfr CTC och US&S. – (Hist.) Olika stoppanordningar som avluftade bromsledningen, med mekaniska givare, anslutna till signalerna, i/bredvid spåret, provades redan fr o m ca 1880. T ex Boston Elevated införde 1901 sådana på sin högbana.

● Athearn – gammal känd H0-tillverkare, som numera även arbetar med andra skalor. Firman urspr. grundad i Kalifornien av Irvin A. Athearn (före 2. världskr.?); har arbetat i div. olika skalor under årens lopp. A. och Varney (se d o) var troligen de som främst banade vägen för skala H0 efter kriget genom massproducerade byggsatser av hyfsad kvalitet till låga priser. Jfr även Little Joe, nedan!

ATIP – se FRA.

Atlantic /Å/ – benämning på en av de tidiga, klassiska snälltågsloktyperna med axelanordning 2B1 (hjulställning 4-4-2). Första ex. av typen levererat till Atlantic Coast Line omkr. 1899. Se vidare Altoona, Camelback, ”E6s”, Espee, HIAWATHA och Lindbergh engine.

Atomizer – se Booth Oil Burner.

ATSF – förkortning för Atchison, Topeka & Santa Fe RR. Känd reklamslogan: ”Santa Fe – all the way!” plus en liten tecknad indianpojke med fjäder i håret, ”Chico”, som var med i alla annonser och även klättrade omkring ovanpå tågen i 1950-talets TV-reklamfilmer…! Banan hade förr bl a en jättestor park av kylvagnar. Jfr BNSF, reefer och SUPER CHIEF. Den klassiska Santa Fe-loggan syns bra här: http://txdepot.railfan.net/Tatum.html Obs. att den använts både med och utan kvadrat ytterst, på stationer, godsvagnar, lok m m, både med positiv och negativ text, i alla upptänkliga färger.

Jfr också warbonnet. – Bolaget numera hopslaget med Burlington Northern, se BNSF.

Attender /Å/ – mycket gammal benämning på loktender; trol. ur bruk redan ca 1860.

A unit – diesellok med hytt i ena änden och full takhöjd på hela lokkorgen. Mest kända är kanske EMC/EMD:s E- och F-serier; de första kom 1937. Jfr ”Babyface” och ”Bulldog nose”. Se även cab unit och ”PA”.

Automatic air brake – det gamla fackuttrycket för tågbroms system New York, Westinghouse och liknande, vilka arbetar med visst, fastställt ledningstryck och sedan skapar bromsverkan genom att sänka detta. Se vidare resp. ord; jfr straight air brake!

Automatic Block System – (automatisk) linjeblockering m h a spårledningar. 1924 rapporterade ICC, se d o, att banorna hade 44 000 miles ABS och 64 000 miles Manual Block System, dvs. tåganmälan med bevakade stationer. 1946 hade andelen ABS ökat till 102 000 miles. Jfr track warrant.

Automatic coupler – jfr Buckeye, MCB och Janney.

Auto-Max – ny typ av höga, ledade biltransportvagnar. Bild: http://www.railfan.net/railpix/railfan/safariphoto.cgi?southtowns08-23-02/img_3470.jpg

Automobile car – box car med extra stora eller dubbla (lika stora) sidodörrar för trpt av personbilar. Har också använts som ilgodsvagn. Även kallad auto box car. Urspr. ofta av 50 fots längd; införd ca 1925; jfr standard freight cars. Nyare tvåvånings öppna biltransportvagnar kallas däremot mestadels ”rack cars”. ”Auto trailer” var en äldre benämning på tidiga flat cars med viss extrautrustning för biltrpt under 1930-talet. Jfr auxiliary doors och hi-cube car.

Auto-Train – kortlivat persontrafikbolag med trackage rights längs östkusten ner till Florida, åren 1971-81. Trafiken dock fortsatt i Amtraks regi. (”A-T” i GB däremot = tidig beteckning på (ång)motorvagnståg!)

Auxiliary doors – en smalare extra sidodörr installerades t v om den normala på en del tidiga boxcars helt i stål. Jfr ovan.

Auxiliary lights – nedre strålkastare på lok, tillkomna på 1970-talet (tidigare hade många lok ett enda ”headlight”). Se vidare ditch lights och mars light.

”Auxiliary locomotive” /Å/ – ibl. använd, tidig benämning på boostermaskineri, se booster.

Axle load – jfr ”two eighty-six” och train weight.

Azobe – stenhårt afrikanskt träslag, anv. i viss utsträckning till sliprar.

B

B & O – se Baltimore & Ohio.

”B & O # 50” – banans nu smått legendariska, tvåmotoriga pionjärdiesellok för persontåg från år 1935 med 1 800 hp; bild: http://members.aol.com/rlsteam/index.html

B & S – se Barney & Smith. Även förkortning för Baltimore & Susquehanna RR, Baltimores andra pionjärbana, öppnad 1832.

”Babyface” – smeknamn på Baldwins första generation av stora linjedieslar under åren 1945-50; en speciell, mångaxlig design med hyttaken något neddragna nedanför ”huvudtaket” på lokkorgen; endast ett 40-tal byggda. Bilder: http://members.aol.com/rlsteam/index.html Jfr ”Sharknose” och ”Centipede”.

”Baby train-Master” - se ”Train-Master”.

”Baby U-boat” – se U-boat.

Back()head /Å/ – bakgaveln på pannan. Benämns boiler b. eller bara b. Termen syftar i praktiken oftast på klädselplåtarna som omger isoleringen och yttereldstaden; ofta syns ju inte mycket av själva bakgaveln.

Bad order car – vagn med upptäckta skador, som därför ej får tas i trafik, förses med anslag med texten B O C. Slangord: naturligtvis ”cripple”!

Baffle plate /Å/ – olika varianter av speciella plåtar för att rikta/bära av dels förbränningsluft, dels gnistor och stybb, i pannans eldstad resp. rökskåp. Oftast, i första fallet, placerad innanför eldstadshålets övre del och nedåtriktad, i andra fallet med dito placering ovanför tubsatsen i rökskåpet.

Baggage-dormitory car – resgodsvagn med liggutrymme för tågpersonal; tycks ha varit ganska vanliga. Talspråksform ”baggage-dorm”. Jfr dormer och head end cars.

Baggage float – /hist./ (handdragen) 4-hjulig plattformsvagn för resgods/expressgods. Jfr car float.

”Bailey yard” – vid North Platte, Nebraska; tillhör UPRR; gigantisk rangerbangård, dito lokstn m m; räknas fr o m ca 1995 som världens största stationsområde m a p spårlängden, drygt 300 miles och med ca 1 000 växlar. – North Platte blev tidigt en viktig ”division point” under UP byggnadsår 1866-69 och ff; var 1942-46 trol. USA:s största ”matuppehållsstation” för troop trains.

Bail-off – Förbikoppling av direktbroms på lok (som normalt bromsas samtidigt med tågsättet). Funktionen är numera elstyrd men i praktiken densamma som den separata, äldre, manuella ”lossningsventilen” på europeiska lok med Knorr- eller New Yorkbroms. Jfr Westinghouse.

Baker heater – slutet varmvattensystem för personvagnar, patenterat av William C. Baker på 1860-talet, med kapslad specialkamin i varje vagn. Var ganska dyrbart och användes i första hand i lyxigare vagnar; många bolag fortsatte med två enkla ”stoves” i varje vagn… Jfr Searle heater och steam heating.

Baker valve gear /Å/ – speciell typ av slidstyrning på ånglok, huvudsakligen använd i USA; arbetade i princip på samma sätt som Walschaert, se d o, men med speciellt länkage i stället för kuliss. Viss användning även i USA-influerade länder, t ex Nya Zeeland. Patentet, uttaget ca 1910, var ursprungligen rubricerat ”Baker-Pilliod” men kallades senare enbart ”Baker”. Under årens lopp försågs drygt 10 000 lok med B.v.g. Jfr ”patented”, Pilliod, Southern, Stephenson, Walschaert och Young.

”Balanced compound locomotive” /Å/ – 4-cylindrigt kompoundlok med lågtryckscyl. ytterst och högtryckscyl. i mitten. Typen ovanlig i USA.

”Balanced locomotive” /Å/ – se Shaw l.

Baldwin disc wheels – se Boxpok.

Baldwin-Lima-Hamilton – se Lima.

Baldwin Locomotive Works – fabriken öppnad 1830; största ånglokstillverkaren i världen ca åren 1890-1930; alla typer av lok tillv. fram till ca 1950; urspr. inne i Philadelphia; jfr Eddystone. Ofta förkortad BLW. Grundaren Matthias W. Baldwin (1795-1866) var en av ganska många USA-mekaniker som hittade på ett antal mindre förbättringar av de tidigaste loken. Första loket, byggt 1831, hette ”Old Ironsides”. Fabriken kallades ibland också ”Burnham” under åren 1873-90 efter en av de dåv. delägarna ”Messrs. Burnham, Parry, Williams & Co”, vilkas namn alla stod utsatta på tillverkarskyltarna i många år; ”Parry” togs därefter bort först. Perioden 1885-1930 kännetecknades av den legendariske Samuel Vauclains dynamiska chefsskap, se Vauclain Compounds, vidare en mycket stor andel lok på export. Det 5 000:e loket levererades 1880, det 10 000:e 1889. Omkr. åren 1900-1925 var BLW:s verksamhet som allra störst; minst 1 000 lok byggdes i regel per år; 1902 hade man byggt 20 000 lok, 1907 30 000 st. Första malletloksleverans 1904 (jfr ALCO). Ett annat känt lok är ”Baldwin tillv.nr 60 000” från år 1926, ett av USA:s första försökslok med vattenrörspanna och extra högt tryck. (Betr. sådana jfr Centipede, ”D & H” och Triplex.) BLW hade också patent på en speciell variant av ”geared engine”, i princip = Climax-typen, som dock aldrig blev vanlig. (Jfr Lima/Shay m fl.) Strax efter 2. världskr. gjordes en storlev. av 1D1-tenderlok till Frankrike, SNCF typ 141 R. Sista ångloksleverans blev ett antal bredspåriga lok till Indien 1955. Tillverkningsförteckningen hann upp i mer än 75 000 tillverkade lok, därav ca 59 000 ånglok. Bild: http://www.morscher.com/rr/2005/20050512_14.jpg Ett antal nummer, kanske 500-1 000 st, gällde även leveranser av div. partier med lokdelar, bl a reservpannor, till Europa under 1. och 2. världskrigen. Även ett par hundra ångspårvagnar tillverkades (och ingick i loknummerserien), bl a med korgar från Brill (jfr railcar), vidare mängder av drivboggier till interurbanvagnar och -lok byggda av andra verkstäder. Första elektroloket byggdes 1895 i samarbete med Sprague i New York, se Sprague. Jfr Brill, motor och steam dummy. – USA:s inträde i 1. världskr. 1917 innebar ett kolossalt uppsving för BLW, som levererade även mängder av krigsmateriel, lok till Ryssland (se Russian Decapod), flera miljoner gevär, grovt järnvägsartilleri m m. – Under åren 1870-1935 hade nästan alla lok från BLW den karakteristiska runda tillverkarskylten med tillv.numret i ganska stora siffror i mitten, urspr. 30 à 35 cm i diameter, senare mindre. Jfr Brooks och Climax. De allra sista BLW-ångloken fick dock en femkantig skylt av ”husmodell”. – Efter beslut av War Production Board 1942 byggde BLW endast ånglok under kriget; ett par diesellok hann dock levereras 1942, bild: http://trra-hts.railfan.net/engindex.html - fortsätt till TRRA 596. BLW tillverkade också en del större diesellok på 1940-50-talet, t ex ”Sharknose”- och ”Babyface”-modellerna, se dessa ord, båda med ytterst karakteristiska utseenden. Experterna strider om huruvida kvaliteten på dessa var sämre än motsvarande lok från konkurrenterna; snarare var det kanske BLW:s brist på standardisering som gjorde att man tappade marknadsandelar till både EMD och Alco, vilket blev företagets undergång. (T ex Sharknoses levererades dock till Pennsylvania och New York Central i ganska stort antal och var i bruk på PC in på 1980-talet…) Ett av de sista levererade blev denna switcher från 1954: http://www.morscher.com/rr/2005/20050512_10.jpg – Jfr även Alco, EMD, Lima, USATC och War Production Board. – Litteratur: History of the B L W 1831-1923, 210 s., utg 1923; även faksimilutgåva av denna 1971 från Old Line Publ. i Milwaukee.

Ballast car – se side-dump car.

Ball signal – se highball.

Balloon stack /Å/ – ballongformad skorsten på vedeldningslok, särskilt mindre lok tillverkade av Porter under perioden 1900-1930. Även ”cabbage” stack eller Rushton stack. Bild: http://www.rr-fallenflags.org/steamtown/sssr-s6adg.jpg Diverse varianter byggdes under årens lopp, huvudsakligen baserade på den gamla French & Baird stack från 1840-talet, som bl a många Baldwinbyggda lok försågs med, en typ av turbinskorsten med skovlar. Fackbenämningen Rushton stack var trol. vanligast under senare år. Nomenklaturen betr. lokskorstenar missbrukas ganska ofta…! Jfr ”Bear-trap” cinder catcher, Congdon stack, diamond stack, stovepipe stack och sunflower stack.

Balloon track – vändslinga; fortfarande ganska vanliga; anv. för att vända t ex plogtåg och banarbetståg. Jfr wye.

Baltic /Å/ – ett udda loktypnamn, se HIAWATHA och Whyte.

Baltimore & Ohio RR – planeringen av denna första större järnväg från Atlantkusten västerut startade 1827; urspr. slutpunkten vid Ohio River uppnåddes 1852. Viss ångdrift fr o m ca 1830, jfr ”Grasshoppers”, Winans och ”Dutch wagon type”. B&O anses av många vara själva urbilden av en konservativ USA-bana, dock även känd för första Mallet-loket i USA (1904, smeknamn ”Old Maude”, se ALCO), det första helt luftkonditionerade tåget ca 1931 och ett av landets första linjediesellok, se ”B&O # 50”, samt även för sina sobert mörkblå snälltåg, t ex ”Royal Blue”, och det tidiga godsexpresståget ”Sentinel” och dess färgglada boxcars på 1930-talet /?/ med devisen ”Sentinel Fast Freight Service” (som troligen, i bästa fall, gick hälften så fort som dagens prioriterade ”crack trains”). En annan devis, som målades på B&O boxcars en tid, var ”linking 13 great states with the nation”. Ett högtrycks-försökslok från 1934 hade namnet LADY BALTIMORE, ett annat lok LORD BALTIMORE; bild på Lady B. här: http://www.yesteryeardepot.com/BO-1.JPG – obs. att loket har ”air horn” redan 1935! Flera andra speciella loktyper förekom under årens lopp, t ex the dockside switchers; se ”Little Joe”. Jfr ”President class”. – Bolaget övertaget av Chesapeake & Ohio på 1970-talet, jfr ”Chessie”. Jfr också ”armstrong lever…”, ”Little Joe”, ”Mt. Clare” och ”ribbed side”. – The B&O Museum i Baltimore, Md. är världsberömt och har bl a ett stort antal mycket gamla originalfordon. Museet svårt skadat vintern 2002-03, då taket på det gamla heltäckta cirkelstallet från 1884 delvis rasade in och en mängd unika fordon skadades. Hemsida: http://www.borail.org – Många ånglok fick på senare år dekorativa frontskyltar med B&O-loggan, ”the Capitol logo”, se http://www.rr-fallenflags.org/bo/bo-s4447.jpg (Jfr road number).

Banjo signal – skiv(för)signal. Tillsammans med ball signals, se d o, trol. de äldsta fasta signalerna i USA.

”Bankruptcy black” – sorgsen/ironisk hänsyftning på den tråkiga helsvarta färgsättningen av Penn Centrals lokpark!

Bar coupler – stångkoppel som användes i gamla link ’n pin-koppeltypen, bl a halvpermanent monterade framtill på lok med lång utstickande ”pilot”. Extralånga b.c. användes mellan log cars.

Barber truck – ganska vanlig typ av godsvagnsboggi.

”Barber single truck trolley car” – speciell 2-axlig vagntyp som tillverkats lokalt för spårvägen i Watertown, N Y. Bild: http://www.ironhorse129.com/RollingStock/builders/barber_carco.htm

Barco – tillverkare av bl a ångvärmeutrustning till vagnar och power reverse-utrustning och ångarmatur (”Barco low-water alarm”!) samt smörjanordningar till ånglok. Numera av modern utrustning, som t ex hastighetsmätare.

”Baretable” – ett tågsätt med tomma containervagnar.

Barney & Smith Co. – tidig tillverkare av rullande materiel, även spårvagnar och interurbanvagnar, i Dayton, Ohio; startad 1849, då staden ännu inte fått någon egen järnväg; produkterna skeppades ut via kanalbåtarna. Trettio år senare, då B&S blivit största vagnfabriken i landet, hade man dock både smalspår, normalspår och bredspår in på knutarna! Hade som mest 3 500 anställda, inkl. dotterbolaget/metallfabriken Dayton Mfg. Co, som försåg vagnverkstaden med armaturer, toalettinredningar, dörrlås och andra detaljer. B&S Co. nedlagt 1921-22 då man lyckats dåligt med att ställa om produktionen från trä- till stålvagnar; ett öde som drabbade ganska många vagnverkstäder vid denna tid. Jfr ACF, Jackson & Sharp och Laconia. Ett exempel på vackra produkter här: http://www.midcontinent.org/collectn/woodpas/gn3261.html

BART – Bay Area Rapid Transit, ett ganska nybyggt system av bredspåriga (!) lokal- och tunnelbanor i San Francisco. Spv. 5´6”.

Bates wire pole – speciell typ av lätt fackverksstolpe för kontaktledningar; vanliga I-balkar perforerades i livet och drogs ut till ”fackverkstyp” i glödande tillstånd! Amerikanskt patent; stolparna har förekommit även i Sverige.

”Battleship gondola” – smeknamn på 6-axliga gondolas levererade 1914 till Norfolk & Western; ev. världens då kraftigaste standardgodsvagn.

Bay window – påbyggda/utstickande lodräta fönstersmygar på dels stationshus (mckt vanliga), dels cabooser; se caboose. Stationsbild: http://txdepot.railfan.net/Justin.html /Hist./ – Större b.w. på stationernas spårsida tycks ofta ha varit = utrymme för godsvåg, ibland, i ”southern states”, i sb med såll för råbomull (?). Jfr depot.

Bead /Å/ – både subst. & verb; kragen på en panntub; att kraga en tub. (Anv. även i GB.)

”Bear-trap” cinder catcher /Å/ – en ytterst speciell form av gnistsläckare som användes i många år på Colorado & Southerns smalspårslok; stybben leddes ner mot banvallen i ett rör på ena sidan. Numera återuppståndna på bl a turistbanan Durango & Silverton i Colorado. Bild: http://photoswest.org/cgi-bin/imager?00006052

Beavercar – jfr Fairmont.

”Beaver tail” observation car – se HIAWATHA.

● Beggs – Eugene B., första USA-tillverkaren av fungerande ångloksmodeller/leksakslok fr o m ca 1872; spårgående och med vickcylindrar. Jfr Ives och tinplate trains.

Bell – liten amerikansk tillverkare av lätta småånglok ca 1908-20, oftast fotogeneldade och med kedjedrift och kompakt ”maskinenhet” påminnande om Stanleys ångbilar. Se http://www.gearedsteam.com/

Bell and spigot piping – (hist.) gjutjärnsrör med skarvar avsedda att tätas med flytande bly, för stationsbruk, vattenhästar m m (enligt MofWC21).

Bell crank – vinkelarm på underredet som ingår i rörelsen mellan handbromsratt och bromsbom på en vagn.

”Bell-in-nose” – Några ALCO-dieslar typ PA levererades med warning bells öppet monterade i lokets nos men infällda på dess ena sida. Bells på diesellok kunde vara monterade på alla möjliga ställen… Jfr locomotive bell och nedan.

● ”Belle (of the Eighties)” – se Mantua.

Bell ringer – luftdriven cylinder för ång-, el- och diesellokens varningsklockor; ersatte gamla tiders snöre från klockan in i hytten! De första kom på 1890-talet; fanns bl a på några av de lok som visades vid the Columbian Exposition i Chicago 1893, se d o. Ångdrivna bell ringers av europeisk modell tycks inte ha förekommit i USA; nota bene att tryckluftbromsens tidiga införande gjorde det naturligt att driva även andra loktillbehör med luft! Jfr Pyle. Bild på tidig installation: http://www.northeast.railfan.net/images/bo99s.jpg Modernare typer hade/har i stället luftcylindern inbyggd i själva klockan. – Hist.: Lokklockor började komma i allmänt bruk redan 1835, då delstaten Massachusetts införde en lag om dem; ända sedan 1850-talet har ”pingel-tvång” förelegat vid (nästan) all växling och infart/utfart med tåg till/från stn. Jfr clatter gong. – JOHN BULL, ett av de allra första loken i USA, lär ha haft ringklocka (och kofångare) redan från början, år 1831. Jfr pilot och whistle.

Belpaire firebox /Å/ – den typiskt kantiga fyrbox som Pennsylvania RR hade på nästan alla lok fram till 1940; fanns även ett antal på Great Northern RR. Konstruktören Alfred Belpaire var belgare och levde 1820-93. B.f. var annars vanlig runt om i världen men inte i USA. Jfr wagon-top boiler.

Belt railroad – se terminal railroads. B.rr. kallades förr ibl. även ”connecting railroad”.

Bement – stor tillverkare av specialmaskiner för ångloksarbeten: cylinder-, ramverks- och koppelstångsborrar m m. Senare sammanslagen med Niles, se d o.

”Bend the iron” – slang för ”lägga om växeln”; se stub switch!

”Berk” – se nedan.

Berkshire – benämningen på de första ”super power”-loken från Lima med hjulställning 2-8-4. De första testades på Boston & Albany RR i Berkshire Hills i Massachusetts år 1925. Smeknamn/kortnamn naturligtvis ”Berk”. Konstruktör var William Woodard, som insåg att moderna ånglok behövde avsevärt förbättrad ångbildning per ton lok = proportionsvis större rostytor än tidigare. Pannans större tyngd, och den breda eldstaden, krävde då en extra bakre löpaxel, därav den nya loktypen. Jfr Lima.

Berry Accelerator Valve Gear /Å/ – en av många föreslagna konstruktioner av slidstyrning med variabelt försprång, se http://www.forecyte.com/berrygear/index.html

”Berwick” – the B. Forge & Fabricating Co. i B., Pennsylvania; övertagen av ACF-koncernen; byggde under 1970-talet stora serier av moderna boxcars; se t ex http://www.branchline-trains.com/blueprint/50boxcars/50berwick/2122rbox.jpg Urspr. = firman Jackson & Woodin, en av de större delägarna i ACF, se d o. Jfr Bloomsburg.

”Best Friend of Charleston” – första ångloket för reguljär persontrafik som var helt byggt i USA, hos West Point Foundry, N.Y., år 1829.

Bettendorf truck – patenterad 1903 av William B.; standardboggi med helgjutna sidor för godsvagnar, vanlig under perioden 1920-60. Liksom Archbar-boggin, se d o, uppbyggd kring en svängbar mittre ”bolster”, infästad i vagnsramen, med fjädring och vertikal rörlighet mellan bolster och boggisidor, samt fasta lagerboxar i dessa; oftast med glidlager ända in på 1960-talet. Ett otal varianter med små detaljskillnader byggdes av olika tillverkare. B-boggins bättre hållbarhet, jämfört med den nitade A-boggin, ansågs vara ett stort framsteg. Här en mycket tidig variant, ”T-section Bettendorf”: http://www.steamfreightcars.com/modeling/models/golden/utlx11044main.html och här den vanliga, senare: http://www.steamfreightcars.com/gallery/boxauto/ssw33841main.html

Jfr Archbar, freight car trucks, ”patented”, snubber och Vulcan truck.

”Betterment (passenger) cars” – en sorts övergångsform (vagnar byggda/ombyggda ca åren 1935-45) mellan första generationen stålvagnar och moderna psv av streamline-typ och liknande. Många banor lade ut ”upgrading of passenger stock” på Pullmans verkstäder, bl a i Chicago, jfr Pullman. Vanligt var t ex att man försåg div. vagnar med en liten café-del, avsedda att gå tillsammans med en enda dining car (i tåg som ofta förut haft två diners men nu bara en). Jfr även http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs6.html

och http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs9.html

Bicentennial locomotives – vid unionens 200-årsjubileum 1976 målade ett antal av de större jv-bolagen upp ett eller flera diesel- och ellok i speciella paint schemes, se: http://www.railroad.net/photos/bicentennial/index.php

”Big Blows” – smeknamn på de bullriga gasturbinloken på Union Pacific RR; ett 60-tal, av tre olika huvudvarianter, byggda åren 1948-60. Från början kallade ”Geetels” (General Electric Turbine-Electric Locomotives)! Officiell stavning enl. flera källor dock GTEL. Några av dessa hade en speciell konstruktion av lokkorgen med gångpassage längs utsidan; kallades ”veranda turbines”! Bild http://www.northeast.railfan.net/images/upX62.jpg Konstruktionerna ansågs lyckade men loken blev för dyra i drift då även priset på tjockolja gick upp, flertalet var avställda ca 1970; ett par är bevarade. Försök gjordes även med propan i st. för olja. Kuriosa: Ett par varianter av koleldade gasturbinlok, ett från ALCO och ett från GE, provades också på UP innan ”big blows” kom. – Några av de bränsletendrar som byggdes för dessa lok anv. fortfarande, bl a som extra vattentendrar till UPs två aktiva ånglok! Löpverk och traktionsmotorer från en del av gasturbinloken återanvändes då jättedieselloken typ U50 kom till, bild: www.railarchive.net/rlsteam/index.html fortsätt till ”non-steam rarities”. Jfr turbine locos.

”Big Boy” – en av världens mest kända ånglokstyper, använd på Union Pacific; även ett av världens tyngsta och starkaste ånglok, byggt i 25 exemplar, i drift ca 1943-60, hjulställning 4-8-8-4. Jfr Cheyenne och Schenectady. Även kallad ”UP 4000 class”. Bild: http://railpix.railfan.net/steamjpeg/up_4019.jpg Ett antal maskiner bevarade i varierande skick – ingen körbar. De sjuaxliga tendrarna tog ca 30 ton kol och 100 kbm vatten, jfr centipede! – Det världsberömda, universellt använda smeknamnet kommer sig av att en montör ritade ”BIG BOY” med krita på det omålade, nyuppsatta sotskåpet till lok nr 4000 hos Alco i Schenectady 1943; t o m bild på detta finns!

Big end /Å/ – vevstaksstorände. Se vidare main rod.

”Biggest freight car order in history” – placerad av Pennsylvania RR hos ett antal tillverkare 1958-59; 23 500 vagnar! Se vidare http://prr.railfan.net/documents/BigFreightOrder.html/page2.jpg

Jfr även Pennsy.

”Big Four” – 1) I USA: smeknamn på CCC&StL, the Cleveland, Cincinnati, Chicago and St. Louis Railway; uppgick senare i New York Central RR. Jfr PC. ”B.F.” används (huvudsakl. på västkusten) även om de fyra järnvägsmagnater, Leland Stanford, Collis P. Huntington, Charles Crocker och Mark Hopkins, som kontrollerade större delen av Kaliforniens banor under 1800-talet. – 2) I GB: samlingsnamn på de fyra stora privatbolagen efter 1923 års sammanslagningar (”the grouping”): London, Midland & Scottish, LMS; London & North Eastern, LNER; Great Western, GWR; Southern, SR. (Ett fåtal lokala småbanor bestod som egna bolag efter 1923; ett ännu mindre antal efter förstatligandet 1948. Ett par smalspårsbanor ingick även i förstatl.; den sista av dessa, f d Vale of Rheidol i Wales, fanns kvar som statsbana till 1989, därefter åter privatiserad.)

”Big hole!” – slang för ”Nödbroms!”; nödbromsläget på förarventilen låter ledningstrycket sjunka extra snabbt via en särskilt stor öppning... Även verb: ”to big-hole”. Som utrop/varningsrop även i stället ”dynamite!” (anv. fortfarande; förmodligen med ursprung i forna tiders knalldosor; se detonator...)

”Big hook” – slang för derrick eller wrecking crane, se d.o. Jfr tool car.

”Big John” – smeknamn på nya extrastora hopper cars på Southern Ry. på 1960-talet.

”Big Red” – smeknamn på gamla Pennsylvania RR, som hade merparten av sin rullande materiel rödmålad, även några ånglok, se vidare Pennsy och Tuscan Red. Jfr Big Yellow.

”Big red cars” – se ”PE”.

“Big Yellow” – modernt smeknamn på Union Pacific! Jfr U P.

Bi-level car – tvåvånings (person)vagn. Bland de första var lokaltrafikvagnarna på Chicago & Northwestern ca 1955, som även hade push-pull-utrustning; vissa var även manövervagnar. Bild: http://www.jerryapp.com/arcv3b/ja-r366.jpg

”Billboard cars” – för kommentarer, se reporting marks. Några utmärkta färgbilder här: http://www.westerfield.biz/ fortsätt bl a till ”3900 HEINZ 34' REEFER, HJHX”

Billerica & Bedford – första 2-fotsbanan i USA för allmän trafik, öppnad (bara kortvarigt) i Massachusetts 1877. Se http://www.bedforddepot.org/BBHistory.html

Billmeyer & Small – medelstor vagntillverkare i York, Pa. åren 1852-1910. Levererade även mycket boggier och smide till godsvagnar, som flera banor byggde själva under 1870- och 80-talen.

Bill of lading – jfr waybill.

Billy /Å/ – se One-armed Billy.

Bipolar locomotive – benämningen på Milwaukee Roads stora likströmslok från 1919-20; hade traktionsmotorer med rotorerna direkt på drivaxlarna och tvåpoliga statorer, därav namnet. 5 st byggda; ett står på Museum of Transport i St. Louis. I bruk ända tills eldriften nedlades 1974? Bild: http://www.ashmore1952.freeserve.co.uk/page8.html Jfr ”Milwaukee”. Lok av b.-typ fanns även länge på bl a NYC. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/nyc106.jpg Jfr pantograph.

Birdsboro truck – se freight car trucks.

Birney car – benämning på små 2-axliga spårvagnar, byggda i stort antal ca åren 1915 till 1925. Jfr Brill och ”Safety car”. Bild: http://206.103.49.193/birm/htm/birm022.htm Jfr single-truck car.

“Black Beetle” – höghastighetsförsök gjorda på NYC 1966 med en ombyggd Budd RDC-vagn, försedd med jetmotorer; ca 188 mph (311 km/h) hastighet uppnåddes, vagnen fick smeknamnet ”B. B.”. Hastigheten är fortfarande USA-rekord på järnväg.

Se http://www.midwesthsr.org/pdfs/M-497online.pdf

Black Mesa… – se BM&LP.

”Black widow” – smeknamn på Espees första (?) färgsättning på diesellok typ F3/F7/E; i fronten några grova fartränder i silver och orange, f ö svart. (Black widow spider är en giftspindel!) Jfr ”tomato nose”.

”Blazer” – se hotbox.

Blast( )pipe /Å/ – blästerrör; normalt endast använt om d:o på ånglok. Vanligast i USA tycks dock vara exhaust nozzle (?). Jfr Kylchap. Jfr exhaust nozzle, ”front end”, Layden och stack.

BLE – Brotherhood of Locomotive Engineers, bildad redan 1863 under namnet Br. of Locomotive Trainmen, USAs äldsta fackförening. Erbjöd nästan från allra första början sina medlemmar en livförsäkring, vilket var unikt i USA då. Eldarna kom närmast efter och bildade ett eget Brotherhood ca 10 år senare. Sammanslagning skedde så småningom… I samband med att åttatimmarsdagen skulle införas under 1. världskriget var det flera ggr nära att storstrejker brutit ut p g a jv-bolagens ovilja att foga sig; efter resoluta ingripanden av president Wilson avvärjdes dock dessa. (Troligen bidrog bolagens styvnackade hållning under konflikterna till att de sedan allesammans ställdes under federal överhöghet efter krigsutbrottet 1917.) Jfr brotherhood, featherbedding och USRA. – (Hist.) Några märkesår: 1888 pågick en årslång arbetskonflikt mellan Burlington Road och förbundet; 1906 bortförhandlades skyldigheten för eldarna att utföra lokputsning i stall; samma år förde de olika förbunden för åkande personal t o m gemensamma löneförhandlingar f f g.

Bleeding valve – vardagsnamn på ”car brake release valve”, lossningsventil. Liksom i Europa var äldre typer placerade på hjälpbehållaren; lossningshandtagen fick hållas utdragna/intryckta tills behållaren var tom; nyare typer (monterade på styrventilen) behöver däremot bara ett ryck eller en puff på handtaget...

BLH – Baldwin-Lima-Hamilton Co.; sammanslagningen av Baldwins och Limas m fl lokverkstäder på sena 1940-talet. Senare uppköpt av Westinghouse, som 1950 bl a lät bygga ett större gasturbinlok på prov, skrotat redan 1952. Jfr Baldwin, Eddystone, Lima och Westinghouse.

”Blimp” – smeknamn på ett par av vagntyperna på Pacific Electric, se PE; kraftig vagntyp som kanske påminde om spärrballongerna under 2. världskr.; två varianter fanns, coach resp. combine …

Blind – en av de många betydelserna användes av hobos: ”ride the blind car” = tjuvåka inuti/utanpå en låst bagage- eller postvagn som saknar gaveldörrar.

”Blind drivers” – betecknar flänslösa drivhjul på ramverkslok med många axlar. Jfr driver och high-stepping.

”Blind side” – anv. om den ofta dörrlösa vänstersidan på enriktningsspårvagnar.

Bliss lighting system – typ av personvagnsbelysningar med generator och batteri i varje vagn.

Blomberg truck – typ av robust, stålgjuten tvåaxlig dieselloksboggi med pendellänkar, bl a använd av EMD från 1939 (då loktyp FT introducerades) till in på 1980-talet. Konstr. av svenskemigranten Martin B. Ofta tagna från slopade äldre EMD-lok och insatta under både Alco-lok och andra! Jfr EMD. Bild: http://yardlimit.railfan.net/archive/collection/uss-misc/uss-170.jpg

Bloomsburg – medelstor vagntillverkare i B., Pa., startad på 1860-talet, ingick i ACF-koncernen 1899. ”A fire destroyed the entire factory on 26 August 1930. American Car & Foundry did not rebuild the factory due to the national depression and the presence of its huge nearby Berwick plant.”

Blow – se whistle.

Blowdown muffler – ljuddämpare på utblåsningsröret till ånglokens bottenkran, ofta = en vågrät, avlång spridare; placerades ofta intill asklådan för att kunna hjälpa till att släcka ev. nedfallande glöd etc. Fanns även på andra spillrör på ånglok, av olika modeller, och även på diesellokens ångvärmeaggr. Även kallad diffuser; hjälpte också till att fördela avblåsningen så att grusballast inte skulle stänka omkring. Jfr Okadee.

Blowdown valve /Å/ – se blowoff v.

Blower /Å/ – sotare, dvs. hjälpbläster, på ånglok. Jfr soot blower.

Blower valve /Å/ – pådragsventil för sotare. Jfr blowdown valve.

Blowoff valve /Å/ – bottenblåsningskran för att avskilja slam och förhindra pannvattnets jäsning, ”priming”. Dessa var ofta utsatta för stark korrosion, kärvade och ansågs problematiska att hantera säkert; ett antal olika konstruktioner fanns. Problemet återspeglades i namnet på den variant som tillverkades av ”Everlasting Blowoff Valve Co.” i speciellt hållbar bronslegering… Senare även ”blowdown valve”. Automatic blowdown systems fanns på nyare lok.

”Blue Bird” – sista generationen rapid transit-vagnar i Cleveland, Ohio.

”Bluebonnet” – se Warbonnet.

Blue flag/ blue light – uppsatt b. på fordon eller tågsätt betecknar att vagnsyning, slangbyte, isärkoppling e d pågår; fordonen får då ej flyttas. Finns även i en variant som fästs på rälshuvudet för att visa att allt som står på spåret är spärrat för rörelse. Fungerar då i princip som en hindertavla.

BLW – se Baldwin.

BM&LP – ”Located entirely within the state of Arizona, and isolated from other railroads (meaning no outside connections), the 78-mile Black Mesa & Lake Powell exists purely for the purpose of transporting coal between the Peabody Coal Company's Black Mesa Mine near Kayenta and the Navajo Generating Station power plant at Page.” – Världens första elbana med 50 kV linjespänning?

BNSF – förkortning för Burlington Northern Santa Fe Railway (!) , efter sammanslagningen av Burlington N. (se d o) och AT&SF år 1995. Senaste öknamnet: ”Big New Santa Fe”! Ny logotyp just införd, se http://www.bnsf.com/ Obs att bolaget således fortfarande står emot tendensen i dag att återgå till det äldre ”Railroad”!

Board – ett ngt komplicerat ord, som bl a syftar på dels signalbilder, dels tjänstgöringslistor! Det förstnämnda härrör från tiden då bara semaforer, skivsignaler och ball signals fanns. (Vidare, i jv-sammanhang, naturligtvis även = planka o d samt ”husrum/uppehälle”.) Jfr extra board och run the red board.

”Boat tail obs” – ganska vanligt smeknamn på nyare observation cars, jfr d o, med rundad bakände och utan öppen plattform.

”Bobber” – smeknamn på caboose, framför allt små, gamla 2-axliga varianter, som hoppade omkring, ”bobbed”, när de rullade. Bild: http://www.morscher.com/rr/1998/19980523_01.jpg Jfr caboose.

Boeing – tillverkade ett antal spårvagnar åt San Francisco på sena 70-talet; tekniskt misslyckade o snart slopade. Ett par vagnar såldes till Manchester i GB men fann ingen nåd där heller.

Bogie – ska naturligtvis inte stavas ”bogey”, vilket är en golfterm, ett mytologiskt väsen etc... Jfr Road railer, truck och Mason.

Boiler backhead /Å/ – pannans bakgavel i hytten. Jfr backhead.

Boiler course/s /Å/ – pannsvep.

Bolster – 1) Truck b. = mittbalken i en amerikansk godsvagnsboggi. Obs. att fjädringen i regel verkar direkt på dennas ändar, ej över axellagren. Se Bettendorf och Diamond truck. 2) Body bolsters = tvärbalkarna ovanför boggierna, som förenar boggicentra med de mittre långbalkarna. (Hittills den vanligaste konstruktionen, bl a på grund av centralkopplen; godsvagnsramar är m a o oftast inte utformade som en avlång låda; low-loaders och andra specialvagnar avviker dock från detta). – Används ej i GB; a bolster (b. wagon, förr även b. truck om ”timmerboggi”) är där en svängelvagn för långtimmer o liknande gods, kan även vara skyddsvagn f kranvagn!

Bombay roof – se clerestory roof.

Bonding strap – skarvförbindning. Jfr fishplate.

Boom car – förställarvagn/skyddsvagn för armen på stora kranvagnar. Kallas även tool car, om sidoskåp på flaket, för pallning o d, ingår. Jfr derrick och idler car.

Boonton coaches – personvagnar med speciell utformning av gavelpartierna, byggda omkr. 1925, bl a åt Erie RR. Namnet trol. från ERRs ”Boonton branch”.

Booster – 1) /Å/ (start)hjälpmaskineri på ånglok; antingen på bakre löpboggin eller främre tenderboggin (undantagsvis på båda tenderboggierna; förekom på Norfolk & Western; jfr Franklin; se även Delaware & Hudson). Tidiga exempel på tender boosters kallades också ”steam tenders”. Boosterångmaskinen verkade medelst kuggväxel på en à två löp- eller tenderaxlar och var ej permanent inkopplad; i en lokförarhandbok från PRR frågas därför i checklistan: ”What is the maximum speed at which the booster may be cut in?” – 2) Numera också benämning på hyttlösa diesellok; jfr B unit, Cow ´n calf och slug.

Booth & Co. – liten loktillverkare i San Francisco på 1860-talet.

Booth Oil Burner /Å/ – introducerad 1894; anses vara den första riktigt lyckade oljebrännaren för lokdrift; finfördelade oljan m h a en smal ångspalt inunder utloppet för oljan. Jfr Espee, firing-valve, flash wall och stovepipe stack. – Vanligaste ordet för oljebrännare på lok tycks tidigare under 1900-talet ha varit ”atomizer”. Dessa kan vid uppeldning av kallt lok köras med såväl ånga (fr annat lok) som tryckluft. Ånga eller luft till sotaren krävs också.

B.O.R. – vanlig förkortning av Book of Rules = säo. Se vidare rule book och GCOR.

Boston & Maine RR – ganska kända för att ha kört mycket persontrafik på senare år med RDC-motorvagnar, se RDC. Även vagnar med kaféutrymme fanns; trol. de enda på amerikanska förbränningsmtv. – Hist.: B&M introducerade även bland de allra första moderna snabbtågen, jfr Burlington Zephyr.

Boudoir Car – se Mann B. C.

”Bouncer” – se caboose.

Bowers, Dure & Co. – vagntillverkare fr o m 1871 i Wilmington, Delaware; övertagen redan 1886 av Pullman Palace Car Co.

● Bowser – tidig tillverkare av lokbyggsatser, bl a den första (?) Malletmaskinen i skala H0 (ca 1950?). Producerar i dag bl a modeller av PRR-lok, jfr Penn Line.

Bow-top roof – se clerestory roof.

Box cab electric – se nedan.

Box()cab type – benämning på tidiga diesel- och ellok med i princip lådformad korg. Begreppet tycks vara ngt tänjbart och innefattar (enbart skämtsamt?) ibland även gamla inklädda ångspårvägslok, jfr steam dummy. Några få box cab type diesels även för linjetjänst hann byggas i mitten av 1930-talet innan ”streamlining” kom. Exempel: http://www.morscher.com/rr/1995/19950301_06.jpg

Jfr AGEIR, Box motor, nedan, Ingersoll-Rand, road-switcher och steeple cab. Se vidare http://home.att.net/%7Eberliner-ultrasonics/boxcabs0.html Varianterna var många, se även http://www.northeast.railfan.net/images/irt70.jpg och http://www.yesteryeardepot.com/PE1593.JPG och

http://donross.railspot.com/sn420.jpg och http://donross.railspot.com/stct152.jpg

En mängd tidiga b.c. type-ellok fanns på New York Central, några t o m ”trilok” (direkt el från strömskena, dieselelektrisk drift eller batteri).

Box car – jfr automobile car, express, Pressed Steel, reefer, reporting marks och standard freight cars. En specialvariant var ”vegetable box car”, med glesa självventilerande vagnssidor. På senare år har förekommit extremt långa b.c. för lättgods; bl a hade C&O en typ, med vanliga freight car trucks, som var drygt 80 fot lång. Jfr ”ventilator car”.

”Boxcar” – smeknamn på PRRs gamla elektrolok class P-5.

Box car red – vanlig brun godsvagnsfärg i USA under 1900-talet; skiftade bara en aning i rött. Jfr caboose red, mineral brown, reporting marks och Tuscan red.

Box freight motor – se nedan.

Box motor – allmänt namn på (delvis) godsförande, mer eller mindre lokliknande interurbanfordon; skillnaden mot ”freight motor” förefaller ej ha varit skarp. Jfr box()cab type, freight motor, interurban, motor och steeple cab.

Boxpok drivers /Å/ – speciell typ av ångloksdrivhjul med helgjutna, delvis genombrutna o ihåliga hjulskivor av gjutstål. Urspr. = märkesnamnet hos General Steel Castings på just denna variant. Framtagna för att erhålla starkare hjul, som dock ej skulle vara onödigt tunga. Under 1930-talet förekom att endast drivaxeln försågs med b.d., medan övriga koppelaxlar hade vanliga ekerhjul. Flera olika småvarianter från andra tillverkare, t ex ”Baldwin disc wheels”, tycks ofta kallas boxpok-hjul även de (namnet trol. en sammandragning av ”box spoke”). Bild: http://home.new.rr.com/trumpetb/loco/2714.html Jfr Scullin.

Bradford throttle /Å/ – en speciell variant av ”front end throttle”, placerad i lokets sotskåp, sammanbyggd med överhettarens ånglåda.

Bradley Car Co. – urspr. Osgood Bradley Car Co, stor spårvagns- och personvagnstillverkare i Worcester, Mass., en av USA:s äldsta vagnverkstäder. Byggde även ett antal tidiga motorvagnar, oftast med maskineri från Winton. Övertagen av Pullman-Standard ca 1930.

Brake – jfr air brake, automatic brake, disc brake, hand brake, steam brake. – Hist.: jfr break.

Brake adjuster – se b. slack adj.

Brake club – kraftig, beslagen trästång som förr anv. vid åtdragning av handbromsarna; beslagen passade in mellan ekrarna i bromsrattarna. Även ”to club the brakes”. Jfr hand brakes och roof walk.

Brake lever stop – se dead lever guide.

Brakeman – bromsare; trots ”caboosernas död” är begreppet i högsta grad levande fortfarande; the b. kan i dag närmast översättas med ”växlare”; även the b. medföljer på loken vid behov av speciell linjeväxling, på småbanornas lokalgodståg osv. Jfr conductor och head brakeman´s cabin.

Brake shoe – bromsblock (I GB = brake block). Jfr skate.

Brake (slack) adjuster – bromsregulator. Jfr dead lever guide.

Brake tender – speciell extra, barlastad bromsvagn, som ibl. kopplas till växellok och med ansluten direktbroms från detta, särskilt för användning vid vallväxling. Ofta = underredet av ett äldre diesellok. Slang: ”Brake sled” eller bara ”sled”. Jfr snail.

Brake valve – oftast = förarventil för tågbroms. Jfr steam brake och straight air brake. B.v. har sjävfallet funnits av en mångfald typer; den vanligaste under 1900-talet, förarventil typ 6SL (som använts på alla typer av dragfordon), motsvarar i huvudsak SJ:s K16-ventiler på äldre lok.

Jfr även Westinghouse.

”Brass” – syftar, oböjt, i olika kombinationer, på vd:ar, trafikchefer och andra högdjur vid järnvägen. I äldre skrifter ofta ”the Brass Hats”. ”Brass buttons” = slang för passenger train conductor. ”Brasses” däremot betecknar olika detaljer av mässing eller annan gulmetall, om ospecificerat då oftast glidlagerskålar till godsvagnar. Jfr journal stop.

Break – (Hist.) det gamla engelska ordet för broms (anv. för 250 år sedan om bättre, större åkvagnar för parhästar/spann, försedda med handbroms, vilket majoriteten av vagnarna då inte hade); detta tycks i USA ha ersatts av ”brake” ännu tidigare än i GB!

Brick arch /Å/ – se arch.

Bridge rail – gammalt namn på u-räl. Enligt uppgift konstruerad av Brunel.

Briggs – vagntillverkare åren 1890-1904 i Amesbury, Ma.; föregångare till Southern Car Co., se d o.

Brill – J.G. Brill i Philadelphia; en av världens stortillverkare av spårvagnar, kanske t o m nr 1; export över hela världen; startade ca 1868 med hästspårvagnar, fr o m ca 1888 el- och ångspårvagnar och interurbanvagnar och därefter även förbränningsmotorvagnar, bl a bensin-elektriska vagnar, föregångare till de dieselelektriska. ”Gas-electric” som ensamt ord betecknar ofta dessa bensinvagnar. Även rena ”gasoline cars” med mek. kraftöverföring tillverkades under 1920-talet samt ett par dieselelektriska lok. Ibland uppgavs tidiga mtv från andra småtillverkare ha ”Brill power plant”; trol. var dessa dock tillverkade av Mack eller annan motorleverantör. Joh/a/n Georg B. var tysk immigrant från Bremen och utlärd möbelsnickare, som lärde sig bygga spårfordon hos firman Allison i Philadelphia. B. lev. också spårvagnstruckar till många andra karossbyggare och hade ångspårvagnssamarbete med Baldwin, el-samarbete med Westinghouse samt senare också med biltillverkarna Mack i New York och Service Motor Truck Co. i Wabash, Indiana (jfr ovan). ”By 1908 five major competitors, including such venerable names as John Stephenson, Danville Car Company, Wason Manufacturing, G.C. Kuhlman, and American Car Company were part of Brill's growing empire” (jfr dessa). Under spårvägens glansperiod hade man t o m dotterbolag i Frankrike. B. blev senare sammanslagen med American Car & Foundry och tillverkade även trådbussar, se ACF. Sista vagnarna från Philadelphiafabriken rullade ut 1941. Jfr AGEIR, Baldwin, Brilliner, Bullet car, Doodlebug, EMC, horse car, Mack, McKeen, motor car, Peter Witt car och SLCC. Bilder: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_los10.jpg och http://www.dallasrailwaymuseum.com/m160.html och http://web.mac.com/ericx2000/iWeb/3866E50F-F39D-4295-AEF7-6DCACA1B027C/Lite%20av%20varje.html Enstaka vagnar byggdes även till smalspåren, bild: http://donross.railspot.com/ebtm1.jpg

”Brilliner” – ett försök från J G Brill, ovan, att skapa en konkurrent till PCC-vagnen. Design av Raymond Loewy; bild: http://www.ironhorse129.com/rollingstock/builders/jgbrill.htm och http://www.nrhs.com/spot/brillliners/ Vagnen presenterades 1938 men projektet blev ett totalt misslyckande; endast 40 vagnar såldes. En av anledningarna var att B-vagnen krävde något större fritt rum än vad PCC-vagnen gjorde och kunde därmed inte framföras på många innerstadslinjer. Vagnen var dock välbyggd och t o m något lättare än en PCC-vagn. De sista exemplaren var i tjänst på ”Red Arrow Lines” i Philadelphia till 1982. Jfr Bullet car och PCC.

Broad gauge – bredspår. Jfr gauge, Pennsylvania trolley gauge och straddle lines.

Broadside timetable – (stor) anslagstidtabell. Jfr public timetable.

BROADWAY LIMITED – berömt snälltåg på Pennsylvania RR mellan N Y och Chicago. Pennsy-fantasterna säger naturligtvis bara ”the Broadway”! Överlevde in i Amtraks era men lades ner 1995.

Brooklyn Rapid Transit – ett av de privata bolag som föregick dagens kommunala lokaltrafik i Stor-New York. BRT bedrev trafik huvudsakligen till o från Brooklyn, bl a ut till Coney Island. Jfr IRT.

Brooks – ånglokstillverkare i Dunkirk, N.Y.; från början Erie RRs verkstad; blev eget företag 1869; slogs 1901 ihop med ALCO och tillverkade fram till 1928 kompletta ~~totalt ca 4 200~~ ånglok (uppgifterna om antalet varierar våldsamt; mellan 4 000 och 13 000 st; ??), därefter delar till huvudfabrikens lokproduktion i Schenectady, se d o. – (Hist.) Brooks lok hade från ca 1885 och fram till 1901 runda tillverkarskyltar med stort tillv.nummer i centrum, som vid en snabbtitt var/är ganska lika Baldwins. Jfr också Dunkirk och Rogers.

Brooks injector /Å/ – ?

Brookville – gammal tillverkare av små motorlok och -dressiner i Brookville, Pennsylvania. Tillv. numera även ~~banunderhålls~~ div. andra maskiner och gruvutrustning, renoverar gamla spårvagnar etc. Hemsida: http://brookvilleequipment.com/index.htm

Bilder: http://www.northeast.railfan.net/diesel108.html

Brotherhoods – förr den vanligaste benämningen på de olika järnvägsfackföreningarna; dessa var (och är) ofta uppdelade på ett stort antal specialförbund. Ang. pionjären Br. of Locomotive Engineers, se BLE. Förbunden för åkande personal kom till under perioden ca 1865-80; 1870-talets lågkonjunkturer, med div. lönesänkningar m m, satte fart på denna utveckling, även vid solida företag som Pennsylvania RR, jfr även Altoona. Notera att järnvägen var närapå det enda avtalsområde i USA där arbetarrörelsen tidigt fick in en fast fot; långväga tågrörelser, sparsam bemanning av ensliga stationer och ställverk m m, allt med hopplösa arbetstider, gjorde denna utveckling naturlig, liksom de många skrupelfria ”järnvägsbaronerna”; jfr ICC och Pullman! De sista verkliga kraftmätningarna, med åtföljande strejker, ägde rum under sena 1960-talets lågkonjunktur med starkt sjunkande järnvägstrafik och många bankrutta bolag, varefter även the brotherhoods insåg att man var tvungen att acceptera stora eftergifter i fråga om ps-inskränkningar etc för att rädda vad som räddas kunde – jfr Penn Central-katastrofen, se PC. Jfr även featherbedding.

Brownell Car Co. – gammal spårvagnstillverkare. Data?

BRS – Brotherhood of Railroad Signalmen.

BRT – se Brooklyn Rapid Transit.

Brush – tidig spårvagnstillverkare som 1893 gick upp i General Electric.

”Brunswick green” – se ”GG1”. Bild: http://www.morscher.com/rr/1989/19890512_17.jpg I princip nästan svart med en aning grönt i! ”Experterna” protesterar om termen används ö h t och hävdar att färgen (på PRR) ska kallas ”Dark Green Locomotive Enamel”. Ljusare varianter finns dock; jfr http://kc.Pennsyrr.com/ – Benämningen Br. green förekommer även i GB men syftar då på en betydligt ljusare nyans! Jfr coach green och Pullman green, här.

Buckeye Steel Castings – stor tillverkare av bl a koppel och lok- och vagnsboggier. ”Buckeye coupler” används ibl. felaktigt om alla moderna amerikanska automatkoppel i allmänhet; dock har B. tidigare tillverkat särskilda koppel med speciella dragstänger för vagnar med ömtåligt gods. – (GB: Svängbara automatkoppel av amerikansk typ har i viss utsträckning använts även på brittiska personvagnar tills. med skruvkoppel; kallades då oftast ”B. couplings”. Anv. fortfarande på t ex HST-tågsätten.) Jfr Janney och MCB coupler. Buckeye State = the State of Ohio.

Buckwalter trackmobile – se trackmobile.

Bucyrus-Erie Co. – tillverkare av ”derricks”, se detta ord.

Buda – Fabrik i Chicago för banunderhållsmateriel, dressiner m m, öppnad 1881. ”Buda motor cars” var förr de kanske vanligaste motordressinerna i USA. Jfr Fairmont. /Å/ – Även tidigare tillverkare av turbogeneratorer; konkurrent till Pyle, se d o.

Budd – tillverkare av person- och motorvagnar, t ex ”RDC”; se detta ord. Kuriosa: B. tillverkade under 1930-talet några vagnar på basis av Michelins franska motorv. med luftgummihjul, bl a 2-vagnståget ”Silver Slipper” till Texas & Pacific RR år 1933, vilket ibland kallas USAs första ”streamlined train” (jfr Burlington Z.) En demo-vagn från Budd skickades t o m till Frankrike. Det franska konceptet blev dock ingen succé i det konservativa USA. För bild, se http://www.northeast.railfan.net/images/rdg65.jpg

– B. har tidvis haft stor export till övriga världen, bl a av ”streamlined equipment”. Bland europeiska kunder märktes CP i Portugal. Se även SPV. Jfr Burlington Zephyr!

Buffalo Scale Co. – tillverkare av vagnvågar.

Buffer brake – se Smith.

Buffer car – skyddsvagn för långgods; t ex en hopper car kan kopplas mellan loket och godset (räls, balkar, rör e d) för att skydda lokps vid ev kollision. Jfr head shield.

Buffer plate – se platform buffers.

”Bug board” – slang för train number indicator, se d o.

”Buggy” – slang för caboose; se d o. Anv. bl a i New England.

”Bulldog nose” – ett egendomligt smeknamn på den (i mitt tycke) synnerligen elegant formgivna ”standard-dieseln” typ F3-F7-F9 (samt persontrafikversionen FP-7 och FP-9) från EMD åren 1946-59 (jfr SJ:s Ra-lok). Ansåg man att den stora strålkastaren påminde om en hundnos, eller vad? Denna front-design kopierades ganska flitigt (med viss modifiering och högst varierande resultat) av div. utländska loktillverkare, bl a English Electric och Nohab. Jfr babyface, C-liner, sharknose och shovel nose.

”Bullet car” – smeknamn på en speciell rapid transit-vagn från Brill, byggd på tidiga 1930-talet. Bild: http://www.jerryapp.com/arcv2b/ja-t262.jpg

”Bullet train” – vardagsnamn/smeknamn på extra snabba commutertåg med få eller inga uppehåll… Nyare uttryck.

Bullnose roof – se duckbill roof.

Bumper (post) – stoppbock (GB: buffer stop).

”Bumble-Bee” – smeknamnet på det äldre smalspårsånglok från D&RGW som målades om delvis i gult innan det skulle deltaga i 1948-49 års stora järnvägsutställning i Chicago. Loket gick därefter i ord. trafik en tid i detta skick innan det slopades. Bild: http://members.fortunecity.com/gknowles/hon3/rolling_stock/bumble_bee/bumble_bee.htm Jfr http://www.railarchive.net/rrfair/rrfair_cover.htm

”Bunch” – se slack.

”Bunk” – se disconnected logging truck.

Bunk car – sov- och matsalsvagn i arbetståg. Även camp car. Jfr dormer, MofW/MW och work train.

Bunker C – beteckningen på den tjockolja som flertalet oljeeldade ånglok drevs med (även gasturbinloken på UP; se ”Big blows”). Jfr oil-firing.

B unit – multipelkörbart diesellok utan hytt. Jfr booster och Cow ’n Calf.

Burlington – Chicago, Burlington & Quincy RR. Smeknamn ofta bara ”Q”! Slogan: ”Everywhere West!” (som dock använts även av andra bolag). Jfr BNSF och ”Burlington Zephyr”, nedan.

Burlington Northern - sammanslagning av Great Northern, Northern Pacific, CB&Q m fl. Nu en del av BNSF, se d o.

BURLINGTON ZEPHYR – världens första strömlinjeformade dieselelektriska (motorvagns)tåg mellan Denver och Chicago 1934 på CB&Q, ovan. ”On May 26 this Budd-built 3-car articulated train of stainless steel made a record-breaking dawn to dusk run from Denver to Chicago, 1,016 miles, at an average speed of 77.6 mph and a top speed of 112.5 mph.”. Tågsättet hade huvudmotor av fabr. Winton och finns nu på museum i Chicago. Hade mckt karakteristisk, stilbildande front, kallad ”shovel nose”, jfr d o. Jfr Budd och Dilworth. Ett tiotal av dessa tsä byggdes för ”Q” och Boston & Maine; det sista togs ur trafik 1960. Vagnarna byggdes både som enkelvagnar och med Jacobsboggier. – Slogan i trafikreklamen på CB&Q under 1930-40-talet: ”Way of the Zephyrs”; Ett flertal olika ”limiteds” med namn på ”…Zephyr” kördes senare av CB&Q även i form av vanliga loktåg; jfr streamliner. – Två likadana mtv-tåg som det ursprungliga fanns även på Boston & Maine och Maine Central och gick i samtrafik på östkusten fram till ca 1957; ett av dessa, ”Flying Yankee”, stod sedan i många år hos Edaville RR-museet i Massachusetts och är nu under renovering till körskick! Originalmotorn ska dock ersättas av en nyare. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_bm6000.jpg

Burnett coach – speciella sittvagnar på Canadian Pacific Ry., byggda omkr. 1. världskr.

Burnham – se Baldwin.

Burro Crane – självgående spårkran, tillverkad av Burro Crane Co. i Chicago; större o mindre varianter finns. (Obs. associationerna till sp. burro = åsna.) Ofta t o m märkta ”BC no. xxx”.

Bus car – ibland använd förkortning (i skrift) för business car!

Business car – se private car.

Butterfly fire door /Å/ – delade, tryckluftmanövrerade eldstadsluckor som svängde utåt-uppåt då eldaren trampade ner en pedal.

”Butterfly” signal – se train order s.

”Buzzsaw shield” - se MoPac.

Byers – mycket liten loktillverkare för hundra år sedan, se http://www.gearedsteam.com/

C

Cab – 1) obs. att beskrivningar av moderna diesellok ofta anv. ordet även om olika ”avdelningar” under huvarna: engine cab, radiator cab, blower cab etc. – 2) Ibland anv. förkortning för caboose. Cab hop = caboose hop, se caboose!

Cab-ahead engine /Å/ – se cab-forward engine.

Cab car – kortform av control-cab car, manövervagn (nyare uttryck). Bild: http://www.jerryapp.com/arcv3b/ja-r366.jpg Jfr bi-level car, control trailer och single-end. En c.c. kan numera se ut ung. hur som helst, bild: http://www.morscher.com/rr/2006/20060528_20.jpg

Jfr cab track.

”Cabbage (car)” – manövervagn av Amtraks tunga, lokliknande 90-talsmodell med dels förarhytt, dels godsutrymme, därav namnet; cab + baggage. Ombyggda från slopade EMD F40PH-lok.

”Cabbage” stack /Å/ – se balloon stack.

Cab-forward engine – ånglok med hytten främst i körriktningen; i USA huvudsakl. använda på Southern Pacific. Loken var uppbyggda som ett vanligt lok, fast ”backgående” och med tendern kopplad mot skorstensänden. Alla amerikanska Cab Forwards var stora Malletlok på 250-350 ton eller mera. Systemet, som avsåg att minska lokpersonalens besvär av röken i långa tunnlar och snögallerier, började införas strax innan ny lagstiftning påbjöd oljeeldning på alla lok i Kalifornien. En stor del av SP:s godstrafik kördes med sådana lok ända till dieselfieringen 1953-57; ca 250 c-f engines fanns. (Enstaka c-f engines förekom även i andra länder, bl a Tyskland; en del tanklok hade även dubbla hytter!) Ibland, framför allt tidigare, även kallade cab-ahead engines. Jfr oil-firing.

Cabin – (utöver vanliga grundbetydelser): 1) ibl. = signal tower/interlocking tower, bl a på C&O. 2) /Å/ – Head brakeman´s cabin = speciell påbyggnad ovanpå bakre delen av nyare loktendrar, om the head brakeman inte färdades i lokhytten (större hytter hade oftast tre säten). Bl a använda på PRR. Smeknamn ”dog house”. I viss mån anv. även i Europa. Jfr crew cab.

Cabin car – = caboose. Många äldre amerikanska författare ogillade/ogillar pluralformen ”cabooses” och skriver konsekvent ”caboose” resp. ”cabin cars”! Avarten ”cabeese” tycks ännu inte vara utdöd. Vidare tycks ett par banor, t ex Pennsylvania RR, förr, ha använt enbart benämn. cabin car/s internt. En del författare använder helst också ”cabin car” om de små, äldre 2-axliga c.c. Jfr bobber. Se vidare caboose, nedan.

Cable car – spårvagn framdriven av en nedsänkt gripanordning mitt emellan rälerna; denna tar tag i en löpande kabel, som rör sig med konstant hastighet (oftast, numera, ca 15 km/h). Jfr nedan. Kabeln utgår från, och återgår in i, en stationär (ång)kraftstation/maskinstation. De första c.c. lines, uttänkta av uppfinnarna Hallidie (se denne) och Gardiner, anlades i San Francisco (där de stora nivåskillnaderna gjorde hästdrift omöjlig) och i Chicago under 1870-talet. Första linjen i Philadelphia byggdes 1884. Ganska vanligt system för hundra år sedan, även i några städer i Europa. Numera mest av historiskt intresse som stadsspårväg betraktad. Sista c.c-linjen i Chicago nedlagd 1906; jfr EL. Första spårvägarna i San Franciscos låglänta delar kom 1912, varefter c.c.-linjernas antal där minskade. I San Francisco finns dock tre fungerande c.c.-linjer kvar som turistattraktion; dessa är t o m förklarade för ”national heritage monuments”. (Nuv. ”California Street Line” är från 1878). – ”To drop the cable” innebär att vagnens gripklo släpper drivkabeln, dels vid korsningar med annan linje, dels i skarpa kurvor, där kabelns stödrullar måste sitta tätt och dessutom som sidostöd! (Olika system fanns; dagens linjer i San Fr. är av Hallidies patent, där the grip fattar tag om kabeln rakt uppifrån.) Jfr cable slot, nedan, och ”Californa type”, conduit system och grip car/gripman. – Längre c.c. lines har även funnits på ganska plan mark, med en linjesträckning av åtskilliga miles, t ex flera i Los Angeles-området; jfr PE. En summarisk tabell från 1899 nämner siffran ett 20-tal c.c.-anläggningar i USA; dock obekant om denna ev. räknade alla dåvarande linjerna i San Francisco som en enda. Största antalet c.c. lines fanns faktiskt i Chicago på 1880-talet! Olika spårvidder mellan 5´4½” och 3´ förekom; vanligast var normalspår eller 3´6”. Officiellt bolagsnamn var tidigare ofta ”… Cable Railroad”. Intressanta data från en old-timer här, inkl. bilder: http://sandiegohistory.org/journal/56january/cablecars.htm Utförliga c.c.-uppgifter finns här: http://www.cable-car-guy.com/html/ccmain.html – Ursprungligen var små tvåvagnarståg med 2-axliga vagnar vanliga; ”grip car” betecknade då dragvagnen som hade gripanordning, släpet kallades bara trailer. Bra bild från San Francisco, som även visar de kraftiga stigningarna: http://www.yesteryeardepot.com/SFRWY504.JPG Jfr också conduit system!

Cable railroad – se cable car. Obs. att inte alla ”kabelbanor” varit av nuvarande San Francisco-typen; även tvåvagnarslinjer, oftast ganska korta och med en vagn i vardera änden av en avslutad kabel, balanserande varann (och med mötesspår mitt på banan), har kallats så = det vi i Europa kallar ”funicular”, t ex de som fortfarande är i gång i Lissabon!

Cable slot – mittprofilen i gatubeläggningen, nedanför vilken the grip hade kontakt med drivkabeln. Jfr conduit system och electric slot.

Cableway – linbana (enl. AMD). Jfr aerial railway, Denver Tramway, tramway och wire rope tramway.

Caboose – personalvagnar på godståg, numera avskaffade i genomgående tåg. Jfr cabin car. (Vid behov av växlingspersonal åker dessa nu oftast med på loket; bakänden av godstågen förses i stället med en ”EOT device”, se d o. Kvarvarande nyare c. används dock ofta som personalvagnar i arbetståg o d. Även freight train conductors åker numera med föraren på loket, jfr 1989 Rule (normal bemanning på amerikanska godståg är numera två personer, engineer & conductor/brakeman)). Då längre backningsmanövrer med ”transfers”, alltså växlingståg, förekommer /ibland radiostyrda/, används också speciella ”transfer c.” med påmonterade headlights och ditch lights, se d o, i bakänden av tågsättet. ”Transfers” rullar ofta miltals mellan knutpunkternas och de olika bolagens talrika och ibl. ofantliga bangårdar, t ex i Stor-Chicago och Omaha; jfr nedan och switching RR. – ”Caboose hop” betecknade förr ett (återgående) tåg bestående av enbart (på)lok + c.; jfr light engine. – Vanligast fram till ca 1950 var c. med ”cupola” (slang: ”crow’s nest”), dvs utsiktskupol på taket, som började införas på 1860-talet; modellen blev dock mindre användbar i takt med att godsvagnarna blev allt högre. C. med hel stålkorg började byggas redan 1914 åt PRR. Sista generationen av konventionella c. byggda åren 1945-55 kostades ibland på bättre boggier än tidigare: http://www.steamfreightcars.com/prototype/catalog/mvcmc/mvcmcp25main.

html Se vidare nedan samt ”caboose trucks”. En ”bay-window c.” hade/har smala utstickande sidofönster (nybyggnader av b.-w.c. förekom faktiskt långt in på 1970-talet, t ex till Conrail; bwc-typen var kanske t o m vanligast under de allra sista åren, då massor av äldre, obekväma c. hade slopats). Bild: http://www.morscher.com/rr/2005/20050419_01.jpg En annan sen variant finns här: http://www.galvestonrrmuseum.com/mpc2.htm – ”Transfer caboose”, ibl. ”terminal caboose”, jfr ovan, betecknar bl a de enklare varianter som i princip bara var/är raststugor på stora bangårdar, bilder: http://crcaboose.railfan.net/photos/CR18028.jpg och http://www.midland-ry.org/midland/images/caboose/xfer_caboose_55.jpg och http://www.midcontinent.org/collectn/caboos/gtw75050.html Jfr dock ovan! Jfr även poling cars! En transfer caboose har fortfarande ofta ett lastflak för domkrafter, reservmateriel o d. Som alltid i USA finns en mängd lokala varianter av benämningar; jfr även crew car, nedan. – Ang. ”caboose trucks”, se nedan. – C. med godsdörr förekom också; se drover c. och way car. – Nyare c. var ofta extra barlastade; efter en del olyckor med tredubbla påskjutningslok längst bak fanns det ibland specialbestämmelser om att cabooser i tåg inte fick vara bemannade om effekten av pålok bakom dem överskred t ex 3 000 hkr…! ”Collision posts” betecknar de lodräta förstärkningsbalkar som många äldre c. fick på 1950-60-talet i gavlarna; bild: http://crcaboose.railfan.net/photos/PRR477707.jpg – Då tågradio började införas mera allmänt på 1960-talet fick många gamla cabooser blixtar och andra liknande symboler påmålade; detta kan alltså vara en dateringshjälp betr. foton! Första generationen caboose-radio hade ofta en cirkelrund antenn på taket. Jfr trainphone! Bild: http://www.railfan.net/railpix/railfan/ohio04-10-01/img_0412.jpg Se även war emergency caboose. – Slang: Allra vanligaste smeknamnet på en c. var trol. ”hack”, med ”crummy”, se d o, som nummer två. ”Shanty” förekom också. ”Bouncer” var också ganska vanligt. Hela c. kallades ibl. också ”cupola”. Jfr bobber, buggy, conductor, drover caboose, ”porthole”, smoke jacks och way car. Ett antal bilder finns här: http://www.northeast.railfan.net/rolling7.html

Caboose red – klarröd, brandkårsliknande nyans, relativt vanlig standardfärg före ca 1950, då en hel del banor i stället började måla cabooserna t ex illgula eller silverfärgade! Kallas ibl. även mineral red. Jfr reporting marks. Kontrasterande ljus färg på gavlarna till röda cabooser, skyddsrandning m m förekom också (tanken var givetvis att kontrasten skulle göra ett nödbromsat tågsätt lättare att se för efterföljande tåg…) Färgen på caboosen på denna bild stämmer trol. ganska bra (nytt exempel): http://www.steamfreightcars.com/gallery/caboose/ri17827main.html

Jfr även safety striping.

Caboose trucks – vanligast var normala godsvagnsboggier men försedda med bladfjädrar. Många undantag förekom dock, t ex dessa av typ ”Dunmore”: http://el-list.elhts.org/new/c873.jpg

”Cabot's quilt” – ett slags isoleringsmatta använd i tidiga stålvagnar.

Cab signals – hyttsignaler. Jfr ATC, TCS och US&S.

”Cab track” – kortform för caboose track.

Cab unit – se A unit. Även = alla ”enkelnosade” äldre enhyttslok (med hel taklinje, dvs typ EMD F3/F7, Alco PA/FA, BLH Sharknose o. likn.); alltså i motsats till nyare GP-, SD-, U-, gamla Alco RS-, Fairbanks-Morse Trainmaster m fl varianter. Jfr hood unit. Även ett fåtal tvåhyttslok byggdes (ung. = SJ ellok Ra). Som gränsfall brukar räknas de första tyska försöksloken på Espee; se diesel-hydraulics. Enl. uppgift ca 9 000 cab units tillverkade totalt.

”California type” – ofta använd äldre beteckning på olika varianter av tidig spårvagn/interurbanvagn med halva korgen sluten, halva med öppna sidor. Flera hundra av dessa fanns i trafik bara i Los Angeles. Också den urspr. benämningen på San Franciscos kabelvagnar, jfr cable car. Den allra tidigaste varianten av dessa konstruerades av Henry Root hos Hammonds vagnfabrik i San Francisco; urspr. tvåriktnings kabelvagnar med båda ändar halvöppna och dubbla ”grips”! Bild av enriktningsvagn, som även visar den vanliga, extra skenbromsen: http://sandiegohistory.org/collections/streetcar/images/7852.jpg Här trolleyvagnsvarianten: http://www.oldpueblotrolley.org/860.htm Tvåaxliga varianter fanns också. Jfr Duplex car/convertible car. Bra bild från San Francisco, som även visar de kraftiga stigningarna: http://www.yesteryeardepot.com/SFRWY504.JPG Jfr closed coach.

CALIFORNIA ZEPHYR – ett av de klassiska ”streamliner-tågen” till Västkusten; lever ev. fortfarande hos Amtrak ?

California Western RR – se ”skunk”.

Calk – se caulk.

● Cal-Scale – jfr Kemtron.

Camden & Amboy RR – bl a känd för sina unika ånglok med hjulställning 6-2-0; ca 6 st byggda av Norris omkr. 1850; bild här: http://www.northeast.railfan.net/images/carr.jpg

Camelback /Å/ – ånglokstyp med extra bred eldstad för antraciteldning som tog upp hela lastprofilen; föraren satt i en hytt med tak och sidoväggar mitt över pannan medan eldaren stod i en halvöppen hytt baktill! Flera tusen ex. byggda, av närapå alla axelföljder, från 0-4-0 switchers till Atlantic, Pacific, Mikado och t o m Mallet, för en mängd banor i östra USA; 4-6-0 Camelbacks var i tjänst i bl a lokaltåg kring New Jersey ända in på 1950-talet. Stora användare av typen var bl a Erie RR, Central RR of N.J., Lackawanna, Lehigh Valley och (Philadelphia &) Reading RR; några även på Delaware & Hudson och Pennsylvania RR (t ex första Atlantic-typen, PRR class E-1, år 1899; jfr Atlantic). Några användes kortvarigt i ett försök med ”ny kolsort” även på Union Pacific. Även kallade ”Mother Hubbard”. I mitten av 1800-talet kallades loktypen ibland även “Center-cab engine”; benämningen slog dock aldrig igenom. Bilder, se bl a http://www.northeast.railfan.net/images/erie2601.jpg (världens trol. största C. engine, byggt i tre ex. 1907 som pålok f koltåg).

Även http://www.rr-fallenflags.org/el/loco/erie-s2501alb.jpg

”Camel door” – speciell typ av extrastor boxcar-dörr med hängrullar upptill.

Campbell engine /Å/ – se Standard engine.

Canadian Locomotive Co. – se CLC.

Canadian Pacific – slogan från 1940-talet: ”Spans the World!” Flott bild av 1970-talsmålning av EMD E-lok här: http://www.worldrailfans.info/forum/viewtopic.php?t=2223&postdays=0&postorder=asc&start=20 gå till slutet av tråden!

C & N W – se Chicago & Northwestern.

C & O – se ”Chessie”.

CANNONBALL – snälltåget på Illinois Central RR som Casey Jones körde då han år 1900 krockade med bakänden av ett godståg som ej stod hinderklart! Jfr även Wabash.

Canton Car Co. –godsvagnstillverkare under 1920- och 30-talet.

”The Capitol (Dome) logo” – vardagsbenämning på B & O:s nyare logotyp, se Baltimore & Ohio.

Car barn – ålderdomligt ord för vagnhall (i GB = carriage shed). Nyare benämning är car shed. Jfr depot.

Car builders – fyra ännu vanliga tillverkarförkortningar är ACF, Budd, PS och SLC; se dessa, nedan. – (Hist.) Ganska vanligt i USA under 1800-talet var att nyöppnade vagnverkstäder accepterade betalning för leveranser till nya järnvägar i form av aktier i bolagen – uppenbarligen en riskabel hantering… Detta tog mycket riktigt knäcken på många av företagen; jfr de rikhaltiga data här: http://www.ironhorse129.com/RollingStock/builders/index.htm

Car Builders’ Cyclopedia – rikt illustrerad ”gods- och personvagns-bibel” i stort format; gavs ut i nya upplagor med några års mellanrum; första uppl. av föregångaren ”Car Builders’ Dictionary” utkom redan 1879. Ända sedan dess har en viktig del av verket varit en ytterst omfattande ordlista. 1940 års utgåva var trol. den tjockaste med 1 350 rikt ill. sidor! Numera tycks denna och Locomotive Cyclopedia vara sammanslagna, jfr d o. Jfr Forney locomotive.

Car designations – se coach, freight car, Pullman, sleeper och vidare hänvisn.

Car codes – jfr Pullman.

Car float – järnvägsfärja av pråmtyp; bild: http://www.northeast.railfan.net/images/rdg_float.jpg Används fortfarande i bl a Brooklyn, NY. Jfr baggage float. – (Hist.) Car floats var mycket vanliga förr på USA:s östkust; bara PRR hade ett par hundra stycken, plus en mängd egna bogserbåtar, enbart i NY Harbor; systemet minskade naturligtvis trycket på storhamnarnas vanliga kajväxling; viss ”linjelastning/-lossning” till/från båt/godsvagn förekom även i hamnbassängerna!

Car float reach car – förställarvagn (urspr. en militärterm!) för vagnväxling vid tågfärjeläge; ofta användes även vanliga gondolas eller flat cars för detta. Även ferry push car, enl. CBC 57. Jfr ovan.

Car knocker – (hist.) vagnsynare (som knackade på hjulringarna).

Car lettering – se reporting marks. Jfr car numbers.

Carlines – övre takspröjsar i personvagn med träkorg och lanternin.

● Carlisle & Finch – tidig tillverkare av leksakståg, bl a USA:s första elektriska tåg omkr. 1896.

Carload – definieras i dag som ”a shipment of not less than five tons of one commodity”.

Carmer – se cut lever.

Car mover – neutral benämning på olika typer av bogserfordon för flyttning av en à två järnvägsvagnar. Modernt uttryck. Jfr Trackmobile.

Car names – jfr Pullman.

Car numbers – ibland förekom (förekommer?) specialbeteckningar med anknytning till vissa tågsätt; angav den enda tsä-typ som vagnen användes i. UP hade i många år särskilda beteckningar på streamlined coaches, t ex ”LA no. …” på vagnar avsedda för CITY OF LOS ANGELES, ”CP no. …” för vagnar till CITY OF PORTLAND osv. Jfr reporting marks.

Car oiler & packer – vagnssmörjare. Det sista ordet syftade på de återkommande ompackningarna av glidlagerboxar, se hotbox och metals.

Carolwood Pacific RR – Walt Disneys privata live steam-bana i skala 1:8 med 1870-talståg; se http://www.carolwood.com/ (Jfr Great Locomotive Chase.)

Car replacer – se rerailing frog.

Car shed – jfr car barn.

Car stoves – se Baker heater.

Carter Brothers – vagntillverkare i Kalifornien, bl a i San Francisco och Newark, ca åren 1875-1900; byggde bl a mycket materiel till de många tidiga 3-fots smalspåren i Kalifornien. Levererade tidigt balansboggier till personv. på div. järnvägar; bild här: http://www.ironhorse129.com/RollingStock/builders/carterbros.htm , gå till tredje bilden.

Car weight limit – max. tillåten tj.vikt för amerikanska godsvagnar var länge 263,000 pounds, alltså 120 metr. ton, för fyraxliga vagnar. Numera höjt till 286,000 lbs. Trots ofta grov räls på huvudbanorna är fortfarande en del äldre broar begränsningen för hög sammanhängande metervikt av tåg; sth över många broar är ytterst låg.

”Car whacker” – = car knocker, ovan.

”Cascade green” – se Empire Builder.

Cascade Tunnel – USAs längsta järnvägstunnel, 12 500 m, på linjen Spokane–Seattle i Washington. Flera amerikanska bandelar med långa tunnlar hade tidigare kontaktledningsdrift men har numera dieseldrift; efter tågpassage stängs ena änden av tunneln och ”renblåses” m h a stora fläktar. Detta installerades vid Cascade Tunnel 1956, då tillhörig Great Northern RR; några av USA:s största och mest speciella ellok ställdes då av, därav ett par med endast ett fåtal år i tjänst. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_gn5019.jpg – Historik: Första C. Tunnel, längd 13 800 fot, var klar 1900, som ersättning för 1890 års besvärliga, urspr. linjesträckning med bl a switchbacks. P g a svåra rökproblem elektrifierades tunnelsektionen 1909 med trefassystem och 6,6 kV spänning, USA:s enda av denna typ. Bl a för att undvika förödande jord- och snöskred och minska det dyrbara underhållet av snow sheds byggdes ny, längre tunnel med mindre stigningar men även delvis helt ny (och sammanlagt kortare) linjedragning åren 1927-29, varvid elektrifieringen ändrades till enfas 11 kV. Ytterst speciella lok användes, se http://www.btinternet.com/~ucrs/ucrs/rl/rl470.html Under 2. världskrigets rekordtrafik kunde alla typer av lok förekomma här i samma tågsätt – ett par ellok dragande, en fyra enheters FT-diesel mitt i tsä och som pålok längst bak ett Malletlok (som kopplades av före tunneln). – Jfr tunnel motors.

”Casey” – se speeder.

Cast-welded rail joint – (hist.) i bruk bl a på USA-spårvägarna vid sekelskiftet; rälsändarna göts ihop m h a portabla, hästdragna smältverk, från vilka vitglödande stålblandning hälldes i formar fastskruvade vid rälerna; gav även, efter noggrann rengöring, god återledning utan extra förbindningar.

”Catechism of the Locomotive” – se Forney.

Catenary – eg. adj. för ”bågformigt hängande” bro, kabel e d, här = subst. för kontaktledning (hela systemet, inte bara kontakttråden och bärlinan). Uttalas kötii´nöri. Catenary hoist = speciell hissanordning för att tvåvåningståg ska kunna korsa light rail-linjer o d med låg kontaktledning! Linjespänning på USA-banor med växelströmsdrift var/är ofta 11 kV, 25 hz. I vardagligt tal kallas c. även ganska ofta bara ”overhead”. Jfr interurban, lineman, messenger wire, traction, triangular catenary och trolley.

Caterpillar – numera ganska stor leverantör av huvudmotorer till diesellok och -motorvagnar. Jfr Davenport och MotivePower Inc.

”Catfish” – smeknamn på en av de nyare dieselloktyperna, som har ett mckt speciellt ”tryne”.

Cathcart rack engine /Å/ – 8-kopplat kuggstångsbanelok med dels konventionellt maskineri, dels sep. drivning av kugghjulet, lev. redan 1847 av Baldwin till Madison & Indianapolis RR för trafik på deras skarpa ”incline” med stigning 1:17 upp från Madisons hamn vid Ohiofloden. Banans Master Mechanic hette Andrew C. Ytterligare ett lok byggdes 1850 – första ”rack engines” i USA?

Caulk – att dikta en nitväxel/skruvförband, dvs. kröka kanten av ytterplåten inåt mot den undre plåten för att uppnå en extra spänning och tätningseffekt. Gjordes förr med enkla handverktyg på ångpannorna, numera med trycklufthammare. Uttalas kååk. (Anv. även i GB.) ~~Ofta stavat calk i USA;~~ fel; Calk = dels att dreva nåten i ett plankdäck, dels att täta div. skarvar med olika tillsatsmedel.

CBC – se Car Builders´ Cyclopedia.

”Centennials” – vardagsnamn/smeknamn på de stora 8-axliga DDA40X-dieselloken på Union Pacific, som introducerades 1969, samma år som UP firade 100-årsjubileum. Effekt ca 6 000 hp. Bild: http://www.dallasrailwaymuseum.com/centennial.html

”Centennial Exhibition” – syftar oftast på världsutställningen i Philadelphia 1876, då mängder av nya tekniska tågtillbehör presenterades och alla större lok- och vagntillverkare givetvis ställde ut sin produkter. Även Sverige var med på ett hörn, bl a med 891-loket NYHAMMAR från Kristinehamns Mek. Werkstad.

Center sill – den grova mittbalken på traditionellt byggda, nyare amerikanska godsvagnar. Jfr Fishbelly och striker.

”Centipede” – (tusenfoting; eg. hundrafoting) smeknamn på Baldwins speciella 3000 hkr 2D+D2-diesellok från 1945-48, bl a levererade till Pennsylvania RR. De flesta av dessa var av ”Babyface”-typen, se detta ord. Endast 40 st levererade. – /Å/ Även benämning på ett par olika, mångaxliga ånglokstendrar (oftast sjuaxliga; först tvåaxl. boggi o sedan fem delvis förskjutbara axlar) på bl a New York Central, Northern Pacific och Union Pacific. NYC-varianten hade ”bara” 18 000 gallons vatten men 46 ton kol: möjligt tack vare water scoop-påfyllning under gång… Se water scoop. Jfr Big Boy, Coast-to-Coast och Niagara.

● Central Valley – tidig tillverkare (fr 1947) av H0-byggsatser av oldtime-typ; speciellt känd för sina goda boggier, ”smooth-running as an eel in oil”! Tillverkade den trol. första äldre standardboggin (av Archbar-typ) för spv. H0n3 cirka 1952; jfr Kemtron. CV var även storleverantör av boggier till andra firmors byggsatser. Levererar numera även ytterst naturtrogen spårmateriel. http://www.cvmw.com

Centralized traffic control – se CTC. Jfr track warrant.

Centrifugal dirt collector – se dirt collector.

”Century” – Alcos sista modeller av road-switcher, åren 1963-68. Jfr Alco.

CFC – se Cleveland Frog & Crossing Co.

Chafing plate – slitskydd, förstärkningsplåt. Jfr apron.

Chair car – skillnaden mellan chair car och coach var aldrig skarp. Se vidare d o; jfr parlor car.

Channel – även = u-balk!

”Challenger” – (Hist.) utöver den välkända ånglokstypen på Union Pacific, Delaware & Hudson och Northern Pacific även ett godsexpresståg på UP under ett antal år. Jfr även rosebud coal.

”Challengers” – (Hist.) ett antal olika expresståg på Chicago & Northwestern på tidiga 1930-talet, föregångare till ”City”-tågen som kördes i samarbete med UP och Espee, se CITY OF…

Chase car – se Sperry.

Check – biljett- eller godskvitto. Checked baggage – polletterat resgods. Jfr transfer.

Chemical cars – kan i dag betyda ung. vad som helst men syftar oftast på tankvagnar eller vissa typer av covered hoppers. Jfr GATX, hazmat, SIT och Union Tank Car Co.

”Chemically treated water” /Å/ – syftade på att olika typer av pannstenslösande medel m m tillsattes i matarvattnet. Detta gav ofta gråvita fällningar på utsidorna av loken i närheten av äldre typer av bottenblåsningskranar, om dessa var monterade direkt på eldstadens yttersida. Jfr blowdown. Bild: http://www.yesteryeardepot.com/CWC284.JPG

”Chessie” – smeknamn på Chesapeake & Ohio RR. I den tidiga persontrafikreklamen för C&O ingick en kattunge som hette ”Chessie”; slogan t ex. ”You'll Sleep Like a Kitten on C and O” (annonsbilderna visade oftast en nerbäddad katt). Div. varianter på temat användes, t ex trycktes ”C & O for Progress – along the Chessie Route” på ficktidtabellerna. ”C & O for Progress” återfanns även i stor stil på boxcars under 1950-talet. På lok och godsvagnar förekom senare, en period under 1980-90-talet, en rolig färgsättning i gult och rött samt devisen ”Chessie System”, inklusive kattungen i silhuett (efter det att C&O slagits ihop med Baltimore & Ohio och Western Maryland)! Logotypen formades av katt-silhuetten mitt i ett ”C”; ngt otydlig för den som inte minns de gamla katt-annonserna… Bild: http://www.morscher.com/rr/1987/19871017_13.jpg och http://www.rr-fallenflags.org/co/co-c3666ads.jpg (Urspr. hade den sovande Chessie på 1930-talet framtassen ovanpå täcket, därav strecket nedåt t v.) Något röriga bland-märkningar förekom under 1980-talet på bl a lok, t ex ”Chessie System, B & O”. – Info ur en amerikansk föreningshemsida: “The 2003 Chessie Calendar is the 69th edition of this most famous and longest established railroad calendar, published by the C&O Historical Society on behalf of CSX Transportation. This year's calendar celebrates Chessie's 70th birthday. It was in September 1933 that Chessie first appeared in a C&O advertisement in Life Magazine. She was so popular that the first Chessie Calendar was issued for 1934, and in the next fifteen years she became one of the most recognizable corporate / advertising symbols in America. Even after passenger trains declined she remained C&O's symbol, and her name was used to represent the combined C&O, B&O, and WM after 1972 as Chessie System. She still remains CSX's mascot, after all this time, now delighting a fourth generation of adults and children.” Se även www.chessieshop.com Ytterligare en rolig C&O-slogan: ”Purr-fect transportation”! Jfr GEORGE WASHINGTON. – (Hist.) C&O var även kända för sina superstarka ånglok av typen 2-6-6-6, se Allegheny. Jfr även nedan!

Chessie turbine engines – C&O var också kända för sina tre stora försökslok, mångaxliga ångturbinelektriska maskiner byggda av Baldwin och General Electric 1947-48. Trots en stor satsning och bl a specialbyggda kolgivningsanordningar lyckades man inte få loken driftsäkra; de skrotades redan 1951 (?). ”Particular problems were coal dust getting into the forward traction motors, and leaking water short-circuiting the motors on the other two power trucks”, vilket låter som ganska triviala problem, jämfört med vad andra ångturbinlok led av; detta kan knappast vara hela sanningen… Bilder: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_co500b.jpg och http://www.chessieshop.com/gallery/showphoto.pl?id=7203

Jfr JAWN HENRY och steam turbine locomotives.

Cheyenne – Union Pacific RRs huvudverkstad i Wyoming för bl a Big Boy-loken, och hemstation för de sista av dessa. Jfr Big Boy. Vändskivorna var ca 45 m långa, världens längsta, tills. med ett fåtal andra på bl a C&O och Duluth Missabe-banan, som båda hade liknande jättelok! Jfr turntable.

Chicago & Northwestern – översiktlig historik av allmänt USA-intresse med diverse glimtar finns här: http://www.forecyte.com/cnwbook/cnw_title.htm Jfr PIONEER. C&NW ansågs ligga i tekniska framkanten, tillsammans med PRR, och var bland de första större banorna att använda dieselelektriska boxcab-växellok, fr o m ca 1926; jfr AGEIR. ”The 400” var 1935 beteckningen på banans nyaste expresståg, som avverkade de 400 miles mellan Chicago och Twin Cities på 400 minuter, då en mckt hög medelhastighet (jfr HIAWATHA). Jfr även name trains. – C&NW körde länge en mckt stor lokaltrafik runt Chicago med enbart ångdrift. Elaka smeknamn: Cheap & No Wages, Can't and Never Will, Cardboard & No Wheels, Coal and No Water, Can Not Win (against the Omaha onslaught; jfr nedan!), Cheap & Nothing Wasted, Chicago & NoWhere, Chaos & Nothing Works! C&NW är sedan 1995 en del av Union Pacific. – En av de USA-banor som körde vänstertrafik på dsp; fortfarande bibehållet på vissa bandelar.

Chicago Railroad Fair 1948 – berömd järnvägsutställning i jätteformat, med en blandning av historiska exposéer, tågshow och presentationer av det då allra senaste i järnvägsmateriel. Återupprepades t o m året efter. Se också Deadwood Central RR! Jfr även Bumble-Bee. http://www.railarchive.net/rrfair/rrfair_p06.htm T ex psv-tillverkaren Budd skröt med att man demonstrerade en färsk nybyggd psv varje vecka inne på utställningen – nedgången i tågresandet hade nätt och jämnt börjat då…

Chicago Tunnel Company – smalspårig, underjordisk godsbana: ”The Illinois Tunnel Company ( later known as the Chicago Tunnel Company) started operating trains through the freight tunnels in 1906. The small four- wheel electric locomotives hauled pony freight cars between stores, office buildings, post office facilities, warehouses, factories, and railroad stations. The tiny cars carried packages, goods, mail, food, coal, cinders, and occasionally people!” Jätteanläggning med 60 miles spår, 150 ellok och 3 000 vagnar. En av grundidéerna var att kunna förse många panncentraler i innerstaden med kol och även att frakta bort sot och aska från dessa. Strömsystem 250 V DC med kontaktledning. Delvis i bruk fram till sena 1950-talet. Hemsida: http://users.ameritech.net/chicagotunnel/tunnel1.html

”Chilled car wheels” – helgjutna vagnshjul med stor ythårdhet, snabbkylda efter stelning/alt. kokillgjutna; vanligaste typen fram till ca 1970 (?). Åren 1930-70 angavs ofta på godsvagnsgavlarna vilken typ av hjul och axlar som vagnen hade. Jfr disc wheels, reporting marks och wheel ribs.

Chime whistle – nästan alla ånglok i USA hade flertoniga visslor, från ganska ljusa och gälla tretoniga till fem- och sjutoniga, ofta ganska mörka. De första visslorna infördes redan på 1830-talet; oklart om ångbåten eller ångloket var först; kom dock i allmänt bruk först senare; jfr locomotive bell. Jfr air horn, peanut whistle och whistle post.

Chimney (pipe) – olika former av skorstensrör UTOM ångloksskorsten, som heter ”stack”, se d o!

CHIPPEWA – ”name train” på Milwaukee Road. Jfr HIAWATHA.

Chock – stoppsko.

Christensen – tidigt amerikanskt direktluftbromssystem innefattande fler fordon än bara det första, använt på bl a kortare eltågsätt, t ex på ”elevateds”, se d o (även på Djursholmsbanan i Sv.). Jfr Eames, New York Air Brake och Westinghouse.

Cincinnati Car Co. – stor tillverkare av interurban- och spårvagnar, ca 1900-1930. Jfr ”Red Devil cars” och ”rubber stamp” cars.

Cincinnati Locomotive Works – jfr Moore & Richardson.

Circle keystone – se keystone.

Circulator /Å/ – se siphon.

Circus train – större cirkusar skaffade sig tidigt egna tåg. Störst var och är naturligtvis ”Ringling Brothers and Barnum & Bailey”, ”the greatest show on earth”, med tre maneger bredvid varann /även i dag?/, som fortfarande förflyttar sig huvudsakligen m h a järnväg. Jfr ”X”. – C. även slang för caboose, i olika varianter; ”circus cage” är/var dock kanske vanligast.

City car – jfr streetcar.

”City gauge” – beteckning använd på några spårvägar i Kanada med spv. 4' 10-7/8" (1495 mm), bl a (även i dag) i Toronto.

CITY OF DENVER, CITY OF LOS ANGELES, CITY OF NEW ORLEANS, CITY OF SAN FRANCISCO etc. – kända expresståg under järnvägserans höjdpunkt, bland dessa även CITY OF PORTLAND, det första dieselized streamline train i mitten av 30-talet. Flertalet ”samkörda” av UP, Espee och Chicago & Northwestern. Jfr ”Challengers” ovan. Bild: http://www.forecyte.com/cnwbook/p17.htm Se även ”name trains”.

CITY OF SALINA – se “M-10 000”.

”Clamshell” hopper doors – speciell typ av bottenluckor på tidiga hopper cars, bl a på PRR och B&O.

Class – 1) loken på större banor typindelades i ”classes”, som antingen fick varsin bokstavsbeteckning eller en separat, egen del av banans loknummerserie, t ex ”the 2500 class”, utlästes ”the twenty-five hundred class”. Det senare kombinerades ibland även med bokstavsbeteckningar liknande de svenska littera. Storbanor som PRR, se Pennsy, med många tusen lok (och litterasystem av svensk modell), återbesatte gamla utgångna loknummer för att slippa övergå till femsiffriga nummer; lok av ~~ungefär~~ exakt samma typ kunde därmed ha en-, två-, tre- eller fyrsiffrigt nummer! På storbanor med en mängd varianter av t ex Mikado- eller Pacificånglok eller diesellok målades förr dessa beteckningar ofta nertill på hyttsidorna. PRR hade dem även på tillverkarskyltarna! Liksom på andra håll i världen kunde kombinationer av speciella undersiffror eller underbokstäver i beteckningen ange vissa genomgående detaljer, t ex överhettning, oljeeldning, ”water scoop”, ”booster”, tågvärmeaggregat, motståndsbroms o d. Karakteristiskt för USA-banorna, liksom världens övriga järnvägar, var att varje större bana nödvändigt måste ha sitt eget system…! Nu, på 2000-talet, förekommer sådana andra ”inbyggda” varianter som att EMD-byggda lok har udda slutsiffra och GE-dito jämn, vidare att nummergrupperna är kopplade till lokens resp. hästkrafttal! – (Hist.) På de största banorna hade även alla vagnar class designations. – Jfr engine classifications, EMD och road number. I amerikansk jv-drift är sålunda ordet c. synnerligen mångsidigt.

– 2) ”First class travel” är/var ett relativt begrepp, eftersom fasta normer för olika vagnsstandard o d saknades. Flertalet bolag tog ut olika biljettpriser efter vilken typ av vagn man önskade åka i; till detta hörde då olika nivåer på utrymme/komfort, bagageservice, ev. servering vid sittplatsen etc. Jfr club car, coach, dining car, parlor car och Pullman. Se även http://www.trainweb.org/passengercars/Indexes/

Class 1 railroad – bolag med trafikintäkter om minst 250 miljoner USD. I dag, efter alla ”mergers”, återstår blott en handfull storbolag; 1957 fanns drygt hundra stycken class 1 carriers, de flesta då betydligt mindre än dagens.

Class 2 railroad – bolag med trafikintäkter mellan 20 och 250 miljoner USD. Jfr regional carrier.

Class 3 railroad – bolag med trafikintäkter upp till 20 miljoner USD; även alla ”terminal railroads”, se detta ord.

Classification – rangering, tågbildning. Jfr switch och följande.

Classification lights – ett slags positionsljus för att m h a olika färger ange typ av tåg m m; har förekommit i ett otal varianter, både högt och lågt placerade, parvis, på alla typer av lok och motorvagnar, framtill såväl som baktill. Vita sken angav extratåg, gröna efterföljande förstärkningståg (jfr second section), röda ensamt lok eller slutsignaler (jfr marker lights). Dubbla par av c.l. användes ibland på (återgående) påskjutningslok m m, då med specialkombinationer av färger, inkl gult. Under dagtid användes förr flaggor av samma färg. En bild av ett halvgammalt ångväxellok på PRR från 1939 visar t ex enbart lågt placerade c.l. framtill på loket /?/ Extratågsmarkering/motsv. förekom även på interurban lines. (C.l. var långt tillbaka även kallade marker lights, se d o.) Jfr även ditch lights, headlight och train number board. – (Hist.) I samband med diesellokserans inträde avskaffades c.l. gradvis i USA, däremot inte i Kanada! De första varianterna av E-, F- och GP-type-diesellok hade inbyggda c.l. i framändarna (båda ändar på GP-types) fram till cirka 1960, vilka därefter gradvis slopades.

Classification tower – kontrolltorn för vallväxlingsbangård.

Classification yard – allmän benämning på rangerbangårdar. (I GB = marshalling yard.) Jfr hump och retarder.

Clatter gong – varningsklocka på spårvagnar och interurbanvagnar. Både elektriska och luftdrivna fanns (liksom på svenska Djursholmsbanan och ”tåget i gatan” där!) Monterades antingen på kortsidan under vindrutan eller upptill på taket; exempel: http://www.yesteryeardepot.com/DENT371.JPG och http://www.yesteryeardepot.com/SFRWY504.JPG och http://www.davesrailpix.com/sn/htm/sn010.htm

CLC – Canadian Locomotive Co. i Kingston, Ontario; började bygga ång§lok på 1850-talet, senare storleverantör till Canadian Pacific. Mindre lyckat samarbete ang. diesellok upptogs med Baldwin efter 2. vkr; därefter trädde Fairbanks-Morse in i bilden ca 1950 och en mängd FM-lok, bl ”C-liners”, byggdes i Kingston på licens. Fabriken nedlagd 1969; total lokproduktion under drygt hundra år = drygt 3 000 enheter. Jfr FM.

Clearance car – se nedan.

Clearance gauge – fria rummet, dvs. lastprofilen + extra marginal. Jfr loading gauge. Clearance car = kontrollvagn för fria rummet; anv. bl a vid tunnelarbeten. Ofta = långa boggipassvagnar med in/utfällbara ”spröt” ung. på mitten.

Clearance post – hinderpåle/motsv.

”Clear stack” – se stack.

Clerestory roof – lanternintak; obs. stavningen; brukar vara fel i cirka sju fall av tio (bl a clear-story är vanligt)… Förekom även på ånglok, bl a på Philadelphia & Reading och Pennsylvania RR, samt på hästspårvagnar. Kallas ibl. även Bombay roof, Monitor roof eller Pullman roof. Många varianter fanns, bl a en som var svagt bågformad och högst på mitten, längs nästan hela vagnens längd; ”bow-top clerestory roof”; bild här: http://www.ironhorse129.com/RollingStock/builders/brill.htm

Jfr deck roof. – Kuriosa: Cl. r. har förekommit även på några svenska ånglokshyttak, bl a på BJ och UGJ. Den senare hade även några vagnar med dessa tak.

Cleveland fare box – se Johnson fare box.

Cleveland Frog & Crossing Co. – stor tillverkare av spårmateriel, bl a helgjutna frogs, alltså växelkorsningar. Jfr switch.

”Clickety-clack” – det vanliga sättet att i skrift återge skarvsmattret på en amerikansk järnväg med sicksack-skarvar i spåret.

”Climax” – se Pressed Steel.

Climax /Å/ – tillverkare av 2-cylindriga boggiånglok med snedställda cylindrar, vevstakarna drivande på en blindaxel och mittre kardandrift, byggda åren 1884-1930. Konstruktören hette Charles D. Scott, ej George Gilbert, som ofta anges. Fabriken låg i Corry, Pennsylvania. Drygt 1 000 lok tillverkade, främst för timmerbanor, en del på export till bl a Nya Zeeland, ganska många med konkava hjul för gång på stockbanor! Urspr. hade drivaxlarna ett slags differential, för att underlätta skarp kurvtagning, samt omställbar reduktionsväxel mellan vevaxel och blindaxel. Bilder, obs. ny länk: http://www.gearedsteam.com/ – Tidiga C-lok hade ofta runda tillverkarskyltar, som vid en snabbtitt kan misstagas för Baldwins eller Brooks´… Observera att den lätta, tidiga class A-type, med stående panna, tillverkades ända till slutet. Jfr Heisler, pole roads och Shay.

Climax Engineering Co. – se Whitcomb.

”C-liner cab unit” – en av Fairbanks-Morses dieselloktyper från 1950-talet med mckt karakteristiska fönster framtill. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_nyc5008.jpg Jfr FM.

”Clocker” – Pennsylvania RRs täta snälltåg med GG1-lok och styv tidtabell på sträckan New York–Philadelphia.

Closed coach/streetcar – observera att många fordon i ”varmare” delstater var halvöppna/trekvartsöppna. Man preciserade då om det även fanns helt slutna fordon. Jfr California type.

Closed-pouch traffic – se storage mail car.

Club car – en av många varianter av sittvagn med fåtöljer, i princip = parlor car, dock (förr) ”traditionally a men´s car, with a bar or a buffet”. Jfr chair car, coach, observation car och parlor car. Bilder: http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs5.html

CNJ – en av flera förkortningar/benämningar på Central RR of New Jersey (i talspråk oftast = ”Jersey Central”). Andra signaturer har varit CRRNJ och JC. Jfr road number!!

”CNJ # 1000” – det lilla dieselelektriska motorlok som levererades till Central RR of New Jersey av AlCO år 1925, tillsammans med General Electric och motortillverkaren Ingersoll-Rand, jfr dessa. AlCOs första helt lyckade (och delvis banbrytande) maskin; var i tjänst som växellok i Bronx till 1957 och står numera på B&O Museum i Baltimore. Bild: http://www.sdrm.org/history/timeline/cnj-1000.jpg Jfr box cab.

CNR – Canadian National Railways, urspr. statligt bolag, privatiserat sedan 1990-talet. Hade tidigare en karakteristisk, jättestor, ihopskriven CN-logotyp. Jfr även mineral brown.

Coach – oftast = sittvagn. En c. hade (förr) i princip bänkar, i motsats till en chair car, som hade fåtöljer. Obs att ordet coach används även om bussar! Se vidare Boonton c., club car, Harriman c., heavyweight c., Kuhlman c., parlor car, roomette, standard passenger cars, steam heating, Stillwell c. och streamliner. Ibland talas/talades om ”day equipment” i motsats till ”Pullmans and sleepers”. Snygga bilder på klassiska coaches finns här: http://www.midcontinent.org/collectn/woodpas/cr60m.jpg

och http://www.midcontinent.org/collectn/woodpas/gn3261.html

Jfr http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs3.html Obs. att texten i sista länken är grundad på äldre materiel och uppfattningar, vilka i o f s speglar intressanta resonemang kring persontrafiken i USA för 60-70 år sedan. Jfr också färgdata här nedan! Variations- och kombinationsrikedomen betr. inredning var hart när obegränsad; under depressionens sjunkande trafik byggdes en mängd sexaxliga vagnar om till kombinerade sitt/sov/byffévagnar! En av heavyweight-vagnarna hos Illinois RR Museum beskrivs i dag just som ”6-bedroom Buffet Lounge”! – Sommarvagnar av europeiskt snitt förekom men var sällsynta; bild: http://www.rr-fallenflags.org/acfx/stlas-co34asw.jpg Jfr ”first class”. – Jfr också trailer! Coach i betydelsen instruktör är gudskelov ovanligt i järnvägssammanhang…

Coach green – förr vanlig personvagnsfärg; i princip ”ganska ljust, relativt varmt snusgrön” som nystruken, men blev snart allmänt grågrön… Många personvagnar var förr även röd- eller brunmålade; några bestämda regler för detta fanns inte. Långt tillbaka, före ca 1880, var de ofta målade i ljusa färger, gult, beige, guldockra etc. Även mättad orange förekom inte sällan, t o m in på 1900-talet. Jfr coach red, Pullman green, streamliners och Tuscan red. Bild: http://www.jerryapp.com/arcv3b/ja-r342.jpg

Coach red – inte ovanlig personvagnsfärg, i princip oftast = caboose red, se d o, eller ngt mörkare. Norm saknades, som sagt.

Coal-fired – jfr div. notiser här nedan samt Northern Pacific och super power.

Coal hauler – vanligaste benämningen, både i går och i dag, på banor/bolag med kol som viktigt eller dominerande godsslag. Klassiska c.h. var t ex ”Chessie”, Delaware & Hudson, Erie, Lackawanna, Norfolk & Western och Virginian, se dessa. Jfr nedan.

Coaling station – benämning på allt från en enkel kolbrygga, coaling platform, till jätteanläggningar, coal towers, för tusentals ton per dygn… Obs. att benämningen c.s. användes utan samband med om placeringen var inne på en station eller inte! Mindre coal towers kunde även kallas coal tipples. Jfr Altoona och Roberts & Schaefer. Bild: http://www.tlcrailroadbooks.com/cgi-bin/tlcstore.pl?user_action=detail&catalogno=x22 och http://stagmiesalrailpics.homestead.com/files/Columbus_Coaling_Tower.jpg Jfr water station.

Coal pusher /Å/ – maskinellt frammatningshjälpmedel i tendrar med stora kolfickor! Jfr stoker.

”Coal roads” – betecknar/betecknade två olika saker; oftast = bana med kol som viktigaste godsslag, ibl. även = bana med koleldade lok i motsats till vedeldade; det senare naturligtvis nu bara historiskt. Jfr coal hauler.

Coal(ing) tipple or tower – se coaling station, ovan.

Control trailer – (hist.) manövervagn på interurbanlinje. Jfr cab car.

”Coast Daylight” – under många år namnet på en serie dagsnälltåg mellan bl a Los Angeles och San Francisco. Namnet Daylight ofta även överfört på de speciella, delvis strömlinjeformade ånglok typ 4-8-4 som användes där fram till tidiga 1950-talet. Jfr Espee och GS type.

”Coast-to-coast tender” /Å/ – smeknamn på de stora 8-axliga tendrar som Pennsylvania RR kopplade på inte bara Duplex-loken, se d o, utan även en del medelstora lok~~, t o m några Pacifics,~~ på 1940-talet. Tog 41 ton kol och 19 500 gallons vatten. Namnet användes urspr. om en något mindre, 6-axlig variant, som Altoona byggde på 30-talet för tio av K4s-loken. Jfr Centipede och K4s. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_prr999401.jpg (Bilden visar en td ombyggd till besprutningsvagn e d.) Även: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_prr6184.jpg

● Code 100 etc – betecknar höjden av olika rälsprofiler. C. 100 = 0,1 tum, 2 54 mm.

COFC – Container on Flat Car. Numera även extra låga specialflakvagnar avsedda för dubbla lager av containrar. Jfr depressed center car, double-stack, intermodal och TOFC.

”Coffin” feedwater heater /Å/ – matarvattenförvärmare med värmeväxlaren monterad i form av en stor platt halvcirkel utanpå sotskåpet.

Coil car – speciell flat car för stålplåt i rullar, med fasta eller rörliga mellanväggar eller stöd. Finns även med containerliknande överdelar. Bild på lite äldre vagntyp: http://espee.railfan.net/sp_fcss/sp_fcss-16.html En nyare här: http://www.steelcar.com/Coil%20Car.html

Collision posts – se caboose.

Color schemes – några lösryckta (historiska) data bara: En mängd idéer om c.s. fanns – mera strikta färgsättningar på lok och vagnar var vanligt på norra östkustens bolag; lite djärvare väster- och söderut… T ex Union Pacific har behållit 1930-talets varmt gula färg (på de första dieseltågen) som lokfärg ända in i våra dagar. Pennsylvania RR, ”the standard railroad of the world”, höll fast vid sina sobra, lätt tråkiga lok- och vagnsfärger och lät t o m arvtagarna Amtrak, Conrail m fl delvis behålla dem. Lite hänvisningar till olika beskrivningar med c.s.-anknytning här: Se ”Chessie”, caboose red, coach green, Daylight, EMPIRE BUILDER, freight cars, PE, Pennsy, Pullman, reefer och warbonnet. – Hist.: Obs att Vildavästern-tågen i filmerna ofta är nerkladdade med färg på ett totalt historielöst sätt… Däremot hade amerikanska ånglok, långt in på 1880-90-talet, ofta väl så mycket blank mässing som sina europeiska motsvarigheter.

”Colorado Railcar” – nykonstruerad dieselmotorvagn av närmast europeiskt utseende. Bild: http://www.railpictures.net/viewphoto.php?id=7068

Columbian Exposition – 1893 års industri-jätteutställning i Chicago (till högtidlighållande av 400-årsminnet av Columbus landstigning, fast ett år försenat), då bl a mängder av järnvägsmateriel från hela världen visades upp, inte minst ett 60-tal lok. Baldwin, då redan störst bland loktillverkarna, visade upp sexton olika lok! Värstingen bland dessa var Erie RR´s då nya 97-tons tiokopplade påskjutslok… Brooks, se d o, deltog med nio maskiner, bl a en med elstrålkastare (båglampa) och turbogenerator, kanske världens första? (Jfr Pyle.)

Combine /subst./ – kortform av combination coach; komb. sitt- & resgodsvagn.

”Combo” – kortform för combination coach. (”Compo” för composite coach, vagn med olika klasser, har trol. bara förekommit i GB.) Jfr dormer.

Combustion chamber /Å/ – olika varianter av ”förlängda fyrboxar” med själva tubplåten förlängd en bit in i lokets rundpanna. Trots att eldytan minskade p g a de kortare tuberna så ökade ångbildningen, totalt sett, tack vare den bättre förbränningen i den förstorade eldstaden. C.c. började införas i USA redan omkr. 1920 och blev snart standard på alla modernare ånglok. Har trol. bara förekommit som stålfyrbox! Jfr siphon och throat plate.

Comfort cab – se safety cab.

Commissary manual – personalhandbok utgiven av Pullman; behandlade alla aspekter av passagerarservice – servering, matrecept, omvårdnad och annan service.

Commissary truck – stor dragkärra/plattformstruck/motsv., speciellt för livsmedelsfurnering till restaurangvagnarna. Jfr dining car.

COMMODORE VANDERBILT – känt expresstågslok på New York Central, döpt efter NYC:s grundare. Drog bl a 20TH CENTURY LIMITED, se d o. Kan ev. vara världens allra första strömlinjeinklädda ånglok /?/; i trafik i dec. 1934. Bild här:

http://www.northeast.railfan.net/images/tr_nyc_cv.jpg

Commonwealth Steel – tillverkare av alla slag av järnvägsutrustning i gjutstål, t o m helgjutna ångloksramverk med cylindrarna i ett stycke. Nordamerikansk stålgjutteknik låg långt före övriga länders och bidrog mycket starkt till att Baldwin, ALCO, American Car & Foundry, Pullman-Standard, Union Switch & Signal, Westinghouse m fl framgångsrikt kunde konkurrera på världsmarknaden, trots höga arbetslöner. Jfr ”patented” och Sellers.

Commuter… – olika sammansättningar som angett/anger lokal persontrafik i ren järnvägsdrift; både ång-, el- och dieseldrift. De gamla jättestationerna i New York, Chicago, St. Louis osv. var i första hand dimensionerade för en ofantlig c. traffic (jfr ”Penn Station”). Länkar här: http://www.pb4d.com/neorail/links/fslinks.html – Historiskt: C. coaches kunde förr vara ganska lika de stora interurban coaches; även dessa började ganska tidigt byggas med stålkorg… Jfr även Grand Central terminal, New Haven och Stillwell; jfr shuttle och standard passenger cars.

”Company-built” – I USA byggdes i regel merparten av all rullande materiel av enskilda verkstäder. Undantag fanns dock bland såväl jättestora som mindre järnvägsbolag; ganska många medelstora järnvägar byggde tidvis egen materiel, bl a under järnvägsnätets våldsamma expansion 1900-1910, då lev.tiderna från stortillverkarna kunde bli långa. T ex Pennsylvania RR och Norfolk & Western hade under lång tid en mycket stor andel lok som var hembyggda, ”company-built”. Jfr Altoona, Delaware & Hudson, JAWN HENRY, Juniata, motor, Reading RR, Roanoke och Strong locomotive. – Liksom i andra delar av världen var även många amerikanska lokaltrafikföretag ytterst aktiva på den här fronten; att tillverka materiel av spårvagnstyp krävde inte stora gjuterier, jättestora traverskranar och andra dyrbara anläggningar; drivboggier och hjulsatser köptes då ofta från loktillverkarna eller särskilda, mindre leverantörer. Vanligt var också att lokalbanorna hade goda snickarverkstäder, som byggde om vagnparken efter rådande behov. Nedgången i elektrisk interuban- och lokaltrafik åren 1925-40 medförde att marknaden för begagnade elfordon ofta var livaktig; flertalet banor hade också samma elsystem, kontaktledningsdrift med 600 V DC.

Compound locomotives – hade en kort blomstringstid ca 1890-1905 (utom betr. Malletlok, se d o). Jfr balanced compound, superheated, tandem compound och Vauclain.

Conductor – 1) konduktör (i GB = guard). Slang: “brains”. Arbetsuppgifterna för en c. på godståg har förändrats mycket på senare tid, jfr caboose; en c. i godståg (numera ofta med endast två mans besättning) har dock kvar karaktären av tågbefälhavare; the c. åker alltså i lokhytten. Jfr brakeman. 2) elledare/kabel i allmänhet. Jfr high-voltage connector och third rail.

Conduit system – strömskena på spårväg, nedsänkt i spårmitt under gatunivån. Strömupptagning via ”electric slots” och en speciell anordning, s k plow, en sorts liten rullvagn med släpsko, som åkte med i ett smalt tråg under gatunivån, se nedan. Vagnar på transit lines, se d o, hade ibland dels trolley för luftledning i ytterområdena, dels upptagare typ c.s. för stadsgatorna, alternativt släpskor för strömskenedrift vid gång på egen banvall/motsv., jfr EL (ev. har även alla tre förekommit tillsammans). C.s. har använts flitigt i bl a New York (första linjen redan 1895), i Washington, DC (ända till 1962!) och även i London och övriga Europa, bl a i Budapest. De första c.s. lines byggdes redan på sena 1880-talet (vissa försök gjordes i Cleveland, O., redan 1884; obekant hur dessa fungerade; jfr motor). Dessa hade dock ej plows utan en fast strömupptagare inunder varje vagnsboggi. Speciella ”plowmen” hjälpte senare till att lirka ihop vagnarna med sina plow-rullvagnar vid resp. ändhållplats; ~~intressant är, att detta är bakgrunden till de enkla ”Ploughman´s Lunches” som fortfarande serveras på många pubar i London!~~ fel, sannolikt en ganska modern skröna?! Systemet krävde stora investeringar vid anläggningen, bl a därför att inga detaljer i spårunderbyggnaden fick rubbas ur sitt rätta läge; the slots krävde naturligtvis den allra största precision vid rälsläggningen. Kontaktskenan löpte i speciella tråg som regelbundet behövde spolas rena från smuts, trots att the slot var endast en knapp tum bred; permanenta anslutningar till avloppsnätet var därför nödvändiga. – Ytterst komplicerade kombinationer av conduit slots och cable slots för kabeldrift förekom under några år, bl a i större gatukorsningar i New York City omkr. 1900, tills de förra helt hade ersatt de gamla cable lines som driftform där, jfr cable cars. Se även trolley och EL!

”Confederate” /Å/ – tidig benämning på Canadian National Lines på ånglok av typ 4-8-4. Jfr Northern.

Congdon stack – speciell variant av vedeldningsskorsten, använd bl a på Colorado & Southern. Liknade delvis den klassiska diamond stack, se d o.

Conjugated valve gear /Å/ – den knäledsdrivna slidstyrningen på mittre cylindern av vissa 3-cylinderlok, t ex Southern Pacific class 5000 (10-kopplad) och Union Pacific class 9000 (12-kopplad), liksom flertalet av Gresleys brittiska konstruktioner. Mittre sliden drevs m a o av de både yttre, via armar framtill på slidskåpen (som hade genomgående slidstänger) – teoretiskt en ganska bra konstruktion, eftersom därmed ingen mittre slidstyrning behövdes, men i praktiken alltför känslig och underhållskrävande. Den relativt talrika class 9000 på UP, från 1930-talet, var dock i trafik in på 1950-talet (trots höga kostnader för underhållet av den tunga och svåråtkomliga mittvevstaken, vars glidlager ofta behövde justeras eller bytas ut; specialutrustade gravspår erfordrades för just dessa maskiner).

Bild: http://www.rr-fallenflags.org/el/loco/dlw2204.jpg

Connecting railroad – se belt RR.

Conrail – ”…formed in 1976 (m h a speciellt federalt anslag) from the rubble of the bankrupt Penn Central (the largest bankruptcy in the nation's history), five other bankrupt northeastern railroads (Erie Lackawanna, Reading, Lehigh Valley, Jersey Central, and Lehigh and Hudson River), the ailing Pennsylvania-Reading-Seashore Lines, and some other shortlines. There were 90 distinct types among the 5,038 locomotives inherited by CR on April 1, 1976. This incredible assortment of motive power ranged from PRSL's ancient Baldwin diesels to a few modern second generation diesels, and to the aging ex-PRR electric fleet. Conrail's mission was to standardize, modernize, and replace this fleet. The motive power fleet had to be upgraded if the new company was to survive. (Profitability wasn't even on the horizon back then – the primary mission was to avoid total collapse, or worse, nationalization.)” – CR skötte således enbart godstrafik (jfr Amtrak), repade sig och blev sedan privat bolag 1987; är sedan 1999 uppköpt av CSX och Norfolk Southern. Jfr även NYC och Pennsy samt reporting marks.

Consist – oftast kortform av ”train consist”, alltså tågsammansättning. Definitionerna av betydelsen tycks dock variera; en del anser att dragfordon ska ingå, andra inte…

Consolidation /Å/ – tenderånglok med axelföljd 1D (hjulställning 2-8-0). Namnet kommer av det första, officiellt namngivna exemplaret av denna typ, byggt 1866 av Baldwin. ”Its name honored the merger of the Lehigh & Mahoney and the Lehigh Valley railroads.” Talspråksformen ”Consol” är vanlig. Det anses att uppskattningsvis 33 000 lok av denna typ byggdes bara för hemmamarknaden i USA.

Contact wire – kontakttråden i en kontaktledning. Jfr catenary och messenger wire.

Container car – liksom i Europa började man med små slutna behållare, som urspr. lastades i vanliga öppna vagnar. Se vidare COFC.

Control-cab car – manövervagn. I talspr. ”cab car”. För bild, se d o. Jfr bi-level car.

Convertible car – samlingsnamn på olika spårvagns/interurbanvagnstyper med (delvis) upp- eller nedfällbara sidoväggar. En variant byggdes vid sekelskiftet av Duplex Car Co. i N Y, med helt rundad korgprofil; väggsektioner m. bågformade fönster kunde skjutas upp i taket! Obs.: ord med olika, starkt tidsbundna betydelser, se vidare duplex coach!

Cooke – medelstor ånglokstillverkare som 1901 slogs ihop med ALCO. Nedlagd 1926. Jfr Danforth, Cooke & Co. och rotary.

“Corporate grey” – se armour yellow.

Corrugated door – se Freight car door.

C.O.T.S. – ”clean, oil, test and stencil” beskriver arbetsgången i stort för bromsrevision. Efter rev. (som innefattar kontroll av styrventil och bromscylinderspel, byte av packningar etc. samt smörjning och tryckprov) målas COT + datum på godsvagnarna. Jfr reporting marks.

Cotton Belt (Route) – mycket vanligt smeknamn på St. Louis Southwestern Ry. (många railfans vet inte ens det korrekta bolagsnamnet). Uppköpt av Southern Pacific. Logotyp: http://txdepot.railfan.net/Jack2a.jpg Jfr Espee.

Coupler – koppel; se Buckeye, Janney, link ´n pin, MCB coupler, platform buffers, traction couplers och Pennsy. Jfr pole pockets och striker.

Covered bridge – broar med skyddstak och t o m -väggar var inte ovanliga i USA; fanns både på landsväg och järnväg. En del finns kvar på mindre landsvägar som kulturminnesmärken, framför allt på östkusten.

Covered hopper car – täckt bulklastvagn med bottentömning. Jfr nedan samt gondola (car).

Covered gondola – bakom den skenbart självklara benämningen dolde sig, åtminstone 1959 på Pennsylvania RR, ett antal ganska avancerade nya specialvagnar för trpt av olika slags valsade stålprodukter, se vidare http://prr.railfan.net/documents/BigFreightOrder.html/page2.jpg

Jfr ”Biggest freight car order in history”.

”Covered wagon” – eg. prärievagn, ganska nytt smeknamn (efter 2000?) på EMD gamla linjediesellok typ F3 och F7!! Speciellt använt på Santa Fe?

”Cowboy coach” – se drover caboose.

Cow-catcher – se pilot.

Cowl – eg. huva, regnskydd för skorsten m m; i järnvägs-specialsammanhang dels blästerrörskona på ånglok, dels speciella, fullbreda karosser på vissa nyare diesellok, ”cowl units”; lokps kan justera utrustningen, byta säkringar m m utan att behöva stå utomhus... Jfr cab unit och hood unit.

Cow ’n Calf – äldre dieselelektriskt växellok i två (ej permanent kopplade) enheter med förarhytt endast på den ena. Framför allt anv. som ”tryckarlok” vid vallväxling. (I GB = Master ’n Slave.) Enstaka exemplar med TVÅ hyttlösa enheter kopplade till en normal ”switcher” har även funnits; kallades då givetvis ”herds”! Jfr slave unit och slug. Bild: http://www.jerryapp.com/arcv1/ja-r053.jpg (märkningen ”BU 8” på denna ”calf” skulle trol. uttydas ”booster unit”).

CP – vanlig (historisk) förkortning; Central Pacific RR; = den västliga delen av första kontinentbanan, som byggdes av bolaget CPRR; sammanslaget med Southern Pacific 1885. Obs att CP i modernare järnvägssammanhang däremot oftast syftar på Canadian Pacific Ry.! Jfr Espee och UP.

”Crack trains” – subst.; vanlig fackslang, även i dag, för div. snabba tåg ”with rights over other trains”. Jfr hotshot, limited, redball och superior trains.

Crane – jfr water column och water crane.

Crane Co. – stort företag i Chicago, startat 1855, specialister på alla slag av kranar och ventiler, manometrar etc. Varumärket ”Crane” var tämligen upplysande!

”Cranking” – används i (äldre) diesellokhandböcker o d för att ange när huvudmotorn ska dras runt i sb med start etc. ”Crank up” = ”rev up”, dvs varva upp!

Crawford stoker /Å/ – äldre typ av stoker, som kastade in kolet i fyren m h a en kolv. Ångmaskinen satt ibland monterad inunder kolfickan på tendern, jfr bild här: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_nw1714.jpg Jfr Duplex stoker och Kincaid stoker.

Creamer Safety Brake – fjäderbelastad anordning från 1850-60-talet med ett genomgående rep spänt längs tsä och ett slags ”uppdraget urverk” under varje vagn; vid koppelbrott slaknade repet och urverkens fjäderkraft satte till bromsarna. Kom ur bruk så snart Westinghouse-bromsen börjat införas, se d o.

Creco – Chicago Railway Equipment Co., stortillverkare av gjutgods, bromsdetaljer m m till rullande materiel. Se Pressed Steel.

Crescent – eg. halvmåne; diverse namnkombinationer med C. förekom på olika banors ”name trains”; kan ha haft ngt att göra med indiansk mytologi, som så mckt annat i USA…? Jfr Southern green.

Crew cab – förekom undantagsvis på enstaka ånglokstendrar: påbyggnad baktill, trol. för att slippa den extra växling som den normalt medförda caboosen ofta resulterade i. Ej att förväxlas med brakemen´s cabins ovanpå en del loktendrar, se cabin 2).

Crew caller – turfördelare/personalledare.

Crew car – benämningen används i dag lite hursomhelst; om rullande personalvagnar som ingår i ord. tågsammansättning, om avställda äldre vagnar som fungerar som stationära personallokaler etc. Jfr dormer! – Skillnaden mellan en c.c. och en caboose har ibland varit otydlig. Jfr caboose.

”Critters” – små och udda, ofta hembyggda/ombyggda, lokomotorliknande industrilok. Jfr Plymouth och Whitcomb. Bildexempel: http://donross.railspot.com/dr0700/msc1b.jpg Även stortillverkarna kunde naturligtvis leverera smålok: http://www.steamfreightcars.com/prototype/catalog/mvcmc/mvcmcp32main.html – Kuriosum: http://www.geocities.com/Colosseum/Bleachers/5398/brw.htm – gå till första bilden på ”photo page”! Andra mindre tillverkare var Midwest och Milwaukee – data? ”Critter” anv. nu tyvärr, ibland, lite urskillningslöst om alla sorters industrilok.

CROR – Canadian Rail Operating Rules, den moderna säo som gäller i (hela?) Kanada.

Crossbuck – vardagsbenämning på kryssmärke vid vägövergång (oftast märkta ”stop – look – listen”; en del säger bara ”railroad crossing”, ibland då med en ”tilläggstavla” inunder med antalet spår på). Småvägar på landet hade/har ofta bara en ganska liten, rund gul skylt med svart kryss och ”R.R.” på. Se vidare grade crossing och stop sign. Jfr wigwag.

Cross-compound engine /Å/ – vanlig benämning på traditionella tvåcylindriga kompoundlok med en cyl. på vardera sidan. Jfr balanced compound, tandem c. och Vauclain c.

Crosshead /Å/ – tvärstycke. C. guide = gejd. (I GB = slide bar.) Jfr main rod.

Crossing alert – varningssignalen ”tåg kommer”: lång – lång – kort – lång. Enl. the Rule Book ska sista signalen bibehållas tills vägkorsningen passerats. (Urgammal praxis; signalen används även i andra länder med amerikansk järnvägstradition, t ex på Kuba.) Signalen ska ges vid alla vägkorsningar, oavsett skyddsanordningar. Jfr ditch lights.

Crossing at grade – se grade crossing; kommentarerna!

Crossing lights – ”buffertlyktor”; se ditch lights.

Crossover – spårkorsning, dvs. själva spåröverbyggnaden i denna. Jfr diamond.

Crosstie – sliper; se tie.

Crown truck – typ av godsvagnsboggi.

”Crummy” – slang (subst.) för caboose. (Adjektivet crummy används eg. i betydelsen ”liten och otrevlig”, alltså här ung. = ”lilla råtthålet”!)

CTC – Centralized Traffic Control, fjärrblockering, fjb. Första installation hos NYC 1927. Uttrycken ”reverse-signalled CTC” eller ”TCS”, Traffic Control System, anger numera dubbelriktade linjeblock på dubbelspår, vilket tidigare ofta inte hade installerats på första generationerna av de amerikanska systemen. Trafik i ”fel” riktning kunde/kan då bara ske p s o; åkande ps behövde/behöver därför hålla noga reda på om resp. bandel har dubbelriktade block eller inte…! CTC utan dubbelriktade block finns fortfarande kvar. Obs. vidare att både reguljär vänster- och högerspårstrafik fortfarande förekommer. Jfr ATC, single-line running, tower och track warrant. – Historik: Bandelar med CTC: 1933 1 000 miles, 1947 8 000 miles. I dag: mångdubbelt mera.

Cummins Engine Co. – mångårig leverantör av dieselmotorer till många småloks- och motorv.tillverkare. C. erbjuder nu också moderna, miljövänliga motorer för ”upgrading” av stora, äldre EMD-lok m fl.

Cupola – utsiktskupol; se caboose. Extra bred ”wide-vision c.”, som stack ngt utanför vagnssidorna, sattes ofta på nyare cabooser, jfr d o. ”Cupolas” kan återfinnas även på t ex maskin- och banprovningsvagnar, vissa snöplogar m m.

Current pickup devices – inkluderar alla typer av strömavtagare för luftlednings- och strömskenedrift. Se EL, pantograph och trolley.

Cushion – ordet ingick/ingår i olika sammansättningar med anknytning till godsvagnar som byggts för trpt av extra ömtåligt gods. Den hastigt ökande mängden av godsskador under 1950-talet (bl a som följd av ökande andel vallväxling) fick många järnvägar att investera i nya box cars och automobile cars m m med särskilda draginrättningar, t ex ”Duryea type” (en av dessa, med det typiska förlängda utseendet, kallades ”Hydraframe”, se d o), speciell inklädning invändigt etc. ”DF”, ofta i ganska stora bokstäver på vagnssidorna, stod för ”damage-free” under ett antal år… ”Hydraulic cushion” var en vanlig tilläggstext på boxcars från t ex Burlington och Chicago & NW. Santa Fe på 1960-talet: ”SHOCK CONTROL” i jättebokstäver; bild här: http://www.northeast.railfan.net/images/atsf525207.jpg Även öppna vagnar försågs med dessa finesser, bild; http://www.steamfreightcars.com/gallery/gon/wmaarmain.html

En godsvagnsslogan bland många : ”Hydra-Cushion for Fragile Freight”: http://www.pbase.com/dh30973/image/51606699 Jfr fishbelly, Pennsy freight cars och standard frt. cars. – De nya konstruktionerna har alltså lett till att många vagnskoppel nu sticker ut längre än tidigare; ökade längder av t ex ett 100-vagnarståg har säkert berett många dispatchers, tågledare, extra bekymmer. Å andra sidan har godsvagnslängderna i USA generellt ökat kraftigt sedan 1960-talet; jfr standard freight cars. ”A 100-car train” kan i dag vara allt mellan 1 och 3 km långt. Jfr MCB coupler. – Bild på 1940 års Duryea underframe: http://www.steamfreightcars.com/prototype/frtcars/duryeacbc.html

Cut – /verb/ cut out/cut in = av/inkoppla, /subst./ a cut = avkopplad vagn el. tågdel. ”A helper was cut in”; om extra pålok sattes till inuti tåget (p g a bro-restriktioner e d; jfr helper).

”Cut lever” – eg. uncoupling lever; avkopplingshandtaget bredvid kopplet i änden av lok och vagnar. Fanns/finns med både övre och undre anslutning till koppelkäftens låspinne. Ibl. även ”cut bar”. Olika varianter fanns/finns; här en äldre typ: http://www.steamfreightcars.com/prototype/glossary/carmermain.html

Jfr helper link, Janney MCB coupler och pole pocket.

Cut list – växlingslista. Jfr cut ovan samt wheel report.

Cut-off /Å/ – (grad av) cylinderfyllning på ånglok. Jfr notch up. Språkligt sett behandlas detta helt oegentligt: ”Full forward/reverse cut-off” innebär alltså INTE minsta cylinderfyllning utan största!

CWR – continuous welded rail. Maximala rälsvikterna, dvs normalräls vid byte, ligger i dag omkr. 140 à 150 lbs./yard = 70-75 kg/m. Rekordet innehades en tid av Pennsy, som lade in en del 155 lb. rails redan på 1950-talet. ”133-pounders” var länge vanligt på hårt belastade huvudlinjer fr o m cirka 1920-25. Jfr flat-bottom rails och pounds per yard.

D

Dabeg /Å/ – tillverkare av bl a matarvattenförvärmare och poppet valves, se d o; de senare redan med början ca 1930. Bl a ett par av försöks-högtrycksloken på Delaware & Hudson hade D-ventiler. Bilder: http://www.dself.dsl.pipex.com/MUSEUM/LOCOLOCO/USAhp/USAhp.htm - gå till nedersta bilderna.

Dalman truck – se freight car trucks.

”Damage-free” – se DF.

Damping regulator /Å/ – luftspjäll(handtag), se firing valve. Jfr smokebox damper.

D & H – se Delaware & Hudson.

D & R G W – Denver & Rio Grande Western, se ”Rio Grande”.

Danforth, Cooke & Co. – tidig ånglokstillverkare i Paterson, New Jersey; konkurrent till Rogers och Mason. Senare kallad Cooke Locomotive & Machine Works. Öppnad ca 1800, loktillverkare fr o m 1852, nedlagd 1926; producerade ca 3 000 lok. Fabriken var med om att förbättra snöslungan på 1880-talet och ingick i ALCO-gruppen 1901-26. Jfr Leslie och rotary.

”Dark territory” – bandel utan CTC.

Date nail/dating nail – märkspik för sliprar, med årtal.

Davenport – i Davenport, Iowa; åren 1902-56 tillverkare av främst mindre ång- och diesellok; bl a en hel del på export under och efter 2. världskriget; se även Vulcan. Bl a installerades huvudmotorer från Caterpillar. D. har också byggt ett litet antal boggiånglok av Meyer-typ med en ovanlig form av utväxling till drivaxlarna, se http://www.gearedsteam.com/ Fabriken levererade så sent som 1953 ett ganska stort eldlöst lok; kanske landets sista nybyggda? Bild på tidig ”44-tonner” från D. här: http://www.geocities.com/findinglincolnillinois/railroadpage.html gå till bild 7.30. Jfr critter, Heisler och Porter.

Davis & Gartner – mckt tidig loktillverkare, levererade bl a några ”grasshoppers” till Baltimore & Ohio.

Dawson & Bailey – tidig loktillverkare; lev. bl a ett par av de första 3-fotsloken till Colorado på tidiga 1870-talet.

”Daylight” – se ”Coast Daylight” och Espee.

Dayton Car works – se Barney & Smith.

DB – ganska vanlig förkortning för dynamic braking, se d o.

DBR – double bedroom (Pullman/sleeping car). ”A 12 sec 1 DBR is a 12 section 1 double bedroom car, a very common Pullman configuration”.

D Control System (DCS) – se Form D. C. S.

”DC territory” – se ”AC/DC territory”

DDA40X – se Centennials.

Deadheading – passåkning, dvs. transport av personal som inte är i tjänst. Tycks numera användas även om hela tågsätt/tomtåg i transport, t ex veterantåg och materiel på väg till revision.

Dead lever guide – reglerade förr blockspelet i bromsrörelsen på en vagn, innan brake slack adjusters, se d o, var uppfunna. Även ”brake lever stop”.

Dead section – skyddssektion, se phase breaks.

Deadwood buffers – massiva träbuffertar på var sida om vanliga link ’n pin-koppel; förekom på tidiga, tunga koltåg, bl a på Lehigh Valley RR, som alltid kördes med påskjutningslok. (I GB oftast = dumb buffers.)

Deadwood Central RR – smalspårsbanan som anlades inne på Chicago Railroad Fair 1948, se vidare den roliga och rätt bombastiska utställningskatalogen: http://www.railarchive.net/rrfair/rrfair_cover.htm Jfr Ch. RR Fair.

Decapod /Å/ – Loktyp 2-10-0. Obs. att D. ej betecknar samma axelföljd i USA som i GB! Vidare har namnet ”missbrukats” i ngt fall och kortvarigt även åsatts loktyp 2-10-2, då ett bolag ej ville använda konkurrenten Santa Fe´s ”egna” namn på denna…! Jfr Russian Decapods och Whyte.

Deck roof – en variant av lanternintak som var vanlig på bl a äldre spårvagnar; lanterninen slutade tvärt före resp. plattform, liksom på flertalet svenska personvagnar. Jfr clerestory roof.

Deco ends – se Pressed Steel.

DED – se dragging equipment detector.

Defense Plant Corporation – organisation under 2. världskriget med bl a egna troop sleepers, se d o. /Närmare uppgifter ??/

Delaware & Hudson – ett av de första bolagen på östkusten; första bandelen med hästdrift öppnad 1828. Så småningom en av de klassiska ”coal haulers”; slogan på 1930-40-talet: ”a century of anthracite service”.

/Å/ – Tillverkade även egna lok och gjorde sig känd för att envist hålla kvar vid ångdriften mckt länge. Bl a byggde man på 1920-30-talet flera egna försökslok (av för sin tid ganska små dimensioner) med extremt höga panntryck. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/dh1402.jpg och http://www.dself.dsl.pipex.com/MUSEUM/LOCOLOCO/USAhp/USAhp.htm Märkligast är nog L F LOREE, se texten i ansl. till den senare länken. Panntrycken på de två sist byggda loken (1930-33) var uppe i 500 lbs., dvs ca 34 atö. Bild på en annan intressant särling här: http://www.forecyte.com/randomsteam/dh653.htm

Jfr Norfolk & Western.

”Delayer” – se dispatcher.

Delta /Å/ – tillverkare av bl a helgjutna löpboggier till ånglok. Särsk. enaxliga bakre löpboggier på många tenderlok var ”Delta trucks”, med ramen på varje sida i en halvmåne upp över lagerboxen, en del även försedda med booster, se d o. Bild: http://www.forecyte.com/cimbook/page-m43.htm

Demurrage – ersättning för överskriden lossningsfrist för vagnslaster. Jfr per diem.

Densmore – ”a ´Densmore Type´ wooden barrel tank car built in 1865 by Milton Car Works, Milton, Pa.; recognized as the first tank car built in the world.” Ny bild: http://www.petroleumhistory.org/OilHistory/pages/TankCars/WoodCars.html

Denver & Rio Grande Western – se ”Rio Grande”.

Denver Public Library – jfr nedan samt Perry, Otto.

Denver Tramway – 1. ett av de ytterst få exemplen på att det brittiska ordet för (bl a) elspårväg någonsin använts i USA?! Inte ens kanadensarna tycks ha använt det mer än undantagsvis… ”Gilpin Tram/way” var även (smek)namnet på en liten 2-fotsbana med Shay-ånglok, också i Colorado. – 2. Även Denver Public Librarys, DPL, sevärda jättebildsamlingar bollar med ordet tram; flera sökträffar leder dock till olika typer av f d linbanor och branta kabelbanor vid gruvor i Denvers närhet; ”tram” och ”tramway” var/är m a o mångtydigt just här och tycks för övrigt ha använts /och ev. även användas?/ ganska allmänt om linbanor. En banhistorik över smalspår i Kalifornien från sent 1980-tal använder t o m ”tram” genomgående som beteckning på linbana… ”…Denver before the Tramway” syftar bl a på att staden hade cable cars i några år innan de vanliga spårvägarna kom till, jfr: http://www.davesrailpix.com/odds/co/htm/denver29.htm Vidare kan noteras att Denver förr hade blandat spårvägsnät med normalspår och spv. 3´6”! För webbadress till DPL, se Perry, Otto. Jfr cableway.

DENVER ZEPHYR – känt snälltåg, kört av ”Burlington” mellan Chicago och Denver, dieselfierat redan 1937 och även i övrigt med då helt ny materiel; klarade 31,000 miles per månad; världens då modernaste tågsätt. Jfr Burlington Z. och Hiawatha.

Depot – allmän benämning på ”station” och ”stationshus”. Bruket av ordet d. i USA tycks i dag (fortfarande?) innefatta det mesta utom riktigt stora stationer; alla stationshusbyggnader kan dock kallas d. Freight depot = större godsmagasin/godsstation; engine depot = lokstation; i dag är dock kanske ”engine terminal” vanligare. (D. används i viss utsträckning även i GB, ung. = sv. vagnsdepå, understation.) – Karakteristiskt för väldigt många små gamla USA-stationshus på landet var de långt utstickande takkanterna, som ofta gick runt hela byggnaden; bilder: http://www.morscher.com/rr/1977/19770619_05.jpg och

http://www.northeast.railfan.net/images/bo_oakland.jpg och http://txdepot.railfan.net/Oakwood.html och http://txdepot.railfan.net/Franks.html Fotot fr Oakwood, Tx. visar även en ovanlig variant av train order semaphore, se d o. Många depots var hopbyggda med sitt godsmagasin. Jfr agent, bay window och freight… – Hist.: Depot har förstås också använts om ”avdelningskontor”, ”nederlag” o d i allmänhet. Depot och station har ofta blandats friskt; se http://txdepot.railfan.net/Waco3B.jpg Notera också att (i motsats till i Sv.) de lokala postkontoren sällan bodde i samma hus som stationen! Länk av allmänt intresse här: http://www.rrshs.org/Library/library.htm

Depressed center car – tidigare den vanliga benämningen på en förstärkt flakvagn med nedsänkt mittdel för trpt av transformatorer och annat högt gods. Numera även well car, främst rörande div. vagnvarianter för kombitrafik. Språkbruket tycks här vara vacklande och ganska vårdslöst, kanske beroende på att helt nya operatörer utan järnvägstraditioner trätt in i bilden. Jfr COFC, gondola (car), intermodal transport och spine car.

Derail – vardagsbenämning (subst.) på spårspärr. Även fackslang (subst.) för derailment! Jfr safety switch.

”Deregulation” – syftar i nyare texter oftast på 1980 års stora järnvägsreform, se Staggers Rail Act.

Derrick – kran(vagn), kranarm. Även wrecking crane och ”big hook”. Jfr dessa samt Burro, Fairmont och tool car. Största tilverkaren av ångkranar/katastrofkranar var förr

Detector car – spårundersökningsvagn, se Sperry.

Detonator – knalldosa. Även torpedo eller, förr, explosive cap. (GB: oftast torpedo.) Uppfunnen ca 1840?

Detroit lubricator /Å/ – vanlig typ av ånglubrikator med runda synglas, se sight-feed lubricator. Jfr hydrostatic lubricator.

”Devilstrip” – trolley-term, ev. använd enbart i Kanada, om (den farliga) mittremsan mellan dubbelspår i städerna!

Dewey locomotives /Å/ – små bruksånglok, urspr. med oscillerande cylindrar, senare med blindaxlar och utväxling; ett hundratal byggda åren 1885–1925 av bröderna D. i Goldsboro, North Carolina.

”DeWitt Clinton” – ett av de första ångloken i USA. D.C. var en legendarisk guvernör i New York state i början av 1800-talet.

”DF” – damage-free; tidigare vanlig märkning på första generationen boxcars med extra dämpning i draglådorna (ca 1950 >); t ex målades ”DF” mitt på sidodörrarna. Jfr ”cushion…”

Diamond – kortform av ”diamond crossing”; urspr. = spårkors i något sned vinkel, betecknar i praktiken numera alla spårkorsningar. Obs. att spårkorsningar i 80-90 graders vinkel var ganska vanliga i USA! D. används numera också för att beteckna platsen där järnvägar korsar varann, t ex ”Plymouth Diamond”. En del av dessa har ännu kvar sina gamla interlocking towers. Massor av d. byggda p g a alla konkurrerande banor; många återstår fortfarande. Ofta kompletterade med triangelspår o d. Bild: http://www.morscher.com/rr/1978/19780813_07.jpg och http://www.railfan.net/railpix/railfan/fosdesh09-22-01/img_2527.jpg

Jfr crossover, frog, grade crossing, grade separation, movable point crossing, signal tower, slip switch och wye. Jfr även Erie RR. Bra bild av väl underhållen, typisk USA-diamond här: http://www.geocities.com/findinglincolnillinois/railroadpage.html – gå till bild 2, som visar i detalj slitinlägg i specialstål m m.

Diamond crossing – se ovan.

Diamond stack /Å/ – den speciella vedeldningsskorsten som Union Pacific införde på sena 1860-talet och som blev mycket vanlig, bl a på smalspårslok; formen påminde upptill om en diamant. ”Diamond stack days” kan allmänt syfta på perioden ca 1860-1900. Jfr balloon stack, Congdon stack och bear-trap cinder catcher.

Diamond truck – ursprungsnamnet på den traditionella godsvagnsboggin från 1840-talet /?/ med öppna, vridbara sidor av hopnitade plattjärn, spiralfjädrar i mitten och fasta glidlagerboxar. Bild: http://www.yesteryeardepot.com/MILWDBOX.JPG Senare kallad Diamond Archbar truck och slutligen bara Archbar truck (undantagsvis också Old Iron freight truck, bl a på PRR). Ej tillåten i samtrafik fr o m 1940, enligt CBC 40 (om nu denna bestämmelse verkligen kunde respekteras redan då; åtskilliga undantag från div. ”rules” gjordes under krigsåren; 1939 fanns fortfarande över 180 000 gv med A. trucks...) ”Stafford Roller Bearing Archbar Truck” var en moderniserad, kortlivad variant, ”Pilcher Trussed Archbar Truck” en annan, glidlagrad, men med överdelen förstärkt. Gradvis ersatta av Bettendorf trucks m fl fr o m cirka 1915-20. – 90-100 år gamla tjänstevagnar i trä, ibland f d reefers ombyggda till redskapsvagnar o d, kan fortfarande återfinnas, dock nu oftast med Bettendorf-boggier eller ännu nyare. Jfr Bettendorf, freight car trucks, MW, reefer, standard freight cars, swing motion truck och truss rods.

Dickson /Å/ – gammal ånglokstillverkare i Scranton, Pennsylvania; startad 1856, påbörjade loktillverkning 1862, tillverkade ~~1 400~~ 1 762 lok, gick upp i ALCO 1901 och lades ner 1909.

Diesel grey – se armour yellow.

”Diesel-hydraulics” – större linjelok med hydraulisk kraftöverföring har det endast funnits ett fåtal av i USA. Mest kända är det 15-tal lok som köptes på prov av bl a Espee från Krauss-Maffei omkr. 1960; dessa blev dock ej långlivade. Bilder: http://espee.railfan.net/spml4000.html och http://nilesdepot.railfan.net/ml4000.html Däremot anses Budds RDC-motorvagnar ha varit lyckade, se RDC.

Diesel traction – begreppet innefattar alla former av dieseldrift, oavsett typ av kraftöverföring hos loken; helt dominerande i USA i dag är naturligtvis dieselelektrisk ”drivlina”, eftersom man gärna vill ha tunga lok... Obs. att utveckling av dieselmotorer för järnvägsdrift i USA kom i gång senare än i Europa. Omställningen från ång- till dieseldrift var sedan exempellöst snabb just i USA. Jfr AGEIR, Dilworth, EMC, oil-electric, oil engines och Winton. Enstaka uddalok byggdes tidigt av div. konsortier, se t ex här: http://donross.railspot.com/dr785.htm – Ett tidigt försökslok från Baldwin här: http://yardlimit.railfan.net/baldwindiesels/magazine-1926/page49.html och ett par andra här: http://www.railarchive.net/rlsteam/index.html , gå vidare till ”non-steam rarities”.

Dietz – stor tillverkare av lyktor etc. Jfr lantern.

DIFCO – Differential Car Co. i Findlay, Ohio. Gammal (spår)vagnsverkstad; tillverkar i dag bl a sidotömmande ballastvagnar och andra specialvagnar. Exempel se bild: http://www.morscher.com/rr/1992/19920614_07.jpg och http://www.jerryapp.com/pix2/ja-t444.jpg

”Differential” – se DIFCO ovan.

Diffuser /Å/ – se (blowdown) muffler.

Dilworth – Richard D., framstående, självlärd tekniker, bl a hos Winton-fabriken, se d o, som åren 1920-40 gjorde mycket för att få de tidigaste förgasarmotorloken och dieselloken tillförlitliga. T ex hade D. konstruerat motorenheterna i ”Burlington Zephyr” och ”M-10 000”, se dessa ord. D. arbetade även mycket (under 1930-talet) med att försöka använda billigare destillat är fotogen och motorbrännolja; framgångarna var dock inte stora; tyngre fraktioner krävde förvärmning, speciella filter etc., precis som bunkerolja till ånglokseldning… Detta är intressant; obs. att tjockolja trots allt är den energirikaste fraktionen! Under D:s första tio år hos Winton arbetade man dock huvudsakl. med förgasarmotorer. Jfr diesel traction, EMC/EMD och oil-electric.

Dilworth Boxcab – tidig benämning på de allra första, ganska elloksliknande dieselelektriska ”lådloken”. Jfr boxcab och box motor.

”Dimensional train” – godståg med vagnar vilkas last överskrider lastprofilen. Modernt uttryck. Jfr (loading) gauge.

”Dingus” /Å/ – ljuddämparen som satt uppe på lokhyttens tak på ångavloppsröret från vakuumbromsejektorn. En del amerikanska smalspårsbanor, bl a (ett par av ?) tvåfotsbanorna i Maine, hade kvar vakuumbromsen så länge de fanns, alla normalspåriga (med samtrafik) införde däremot tryckluftbroms. /Har äntligen, efter fyrtio år, fått en förklaring på ”dingus”!/ Jfr Eames.

Dining car – i talspråk ofta bara ”diner”, jfr även Pullman Co. ”Restaurant car” tycks mera sällan ha använts. Fr o m sena 1920-talet minskade Pullman antalet diners, som i stället övertogs av resp. järnväg. Under depressionen på 30-talet byggdes en del diners om och de normala 36 bordsplatserna minskades till förmån för rökrum m m, ibland t o m ett par sovkupéer, för att bli mer mångsidigt användbara i olika sorters tåg. Ursprungligen, i långväga tåg, växlades the diner ur och en annan diner in då furnering och personalbyte behövdes, men för att snabba upp tågen behölls senare en och samma diner i tågsättet från utgångs- till slutstn; personal byttes då ut under vägen (eller avlöste varann m h a särskild dormitory car /närmast resgods- o postvagnarna; kombinerade ”baggage-dormers” var vanliga/). Se även betterment cars, commissary truck och parlor car. Översiktsbilder, data m m om (äldre) d.c. här: http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs5.html Fler foton här: http://www.rr-fallenflags.org/acfx/mo-d153asw.jpg

http://www.rr-fallenflags.org/acfx/slims-d799asw.jpg

http://www.northeast.railfan.net/images/drg1115.jpg

”Dinky” /Å/ – smeknamn på små ånglok av gruv- eller brukstyp, oftast tvåaxliga och med sadeltank. Tusentals byggda, för alla upptänkliga spårvidder mellan 2 och 4 fot. Jfr donkey, dummy, Little Joe, mine gauge och Porter.

Dirt collector – tillbehör i nyare tryckluftbromssystem, införd ca 1920-25; urspr. ett sep. filter, numera oftast hopbyggt med styrventilen på resp. fordon. En del godsvagnar märktes/märks med särskild text om detta (ingick/ingår dock inte i AARs föreskrivna detaljuppgifter, jfr reporting marks).

Disc brake – skivbroms.

Disc signal – skivsignal, se banjo signal.

Disc wheels – ordagrant ”skivhjul”; började mckt tidigt ersätta ekerhjul i USA, speciellt på vagnar; flertalet var gjutna helhjul, helt i analogi med amerikansk tillverkningsfilosofi. Betr. vagnar se chilled car wheels, betr. lok se Boxpok och Scullin. Jfr Allen.

Disconnected logging truck – ensam timmerboggi för parkoppling. I talspråk ”a disconnect”. Slang: ”bunk”. Jfr skeleton car.

Dispatcher – tågledare. Ofta förkortat DS eller dispr. Slang: ”delayer”! Amerikansk tågledning i dag sker nästan till 100 % via tågradio; ganska många linjer saknar fortfarande CTC (fjb). ”Harriman Dispatching Center” är namnet på UPs nya jättelika centrala tågledning i Omaha, Nebr., med fjärrstyrning av 23 000 miles bana! – I GB = traffic controller. I USA säger man ”ask the DS!”, i GB ”ask control!” – (Ang. trafikeringsformer, jfr track warrant.) – Jfr second section, telegraph och train order semaphore.

Displacement lubricator /Å/ – (traditionell) kondensationssmörjkopp utan veke, eller ”smörjblåsa” med veke, båda utan andra rörliga delar än ev. avstängningskik nertill; anv. bl a för ångbroms- och regulatorsmörjning. Jfr hydrostatic resp. mechanical lubricator.

Dispr – förkortning av ”dispatcher” vid ordergivning.

Distant signal – försignal.

Distributed Power Unit – se DPU.

”Ditcher” – ofta = grävmaskin för kabelgravar, både spårgående och andra.

Ditch lights – varningsljus monterade nertill i framändarna på alla nyare lok; förbättrar tågens siktbarhet ute på linjen. I praktiken = svenska ”buffertlyktor”. Införda i Kanada på 1970-talet, i USA fr o m ca 1990. Kallas även crossing lights (vissa typer blinkar då ”crossing alert” och andra ljudsignaler ges, se d o). Notera att inte alla moderna lok har d.l. i båda ändarna, vilket kan komplicera användningen vid multipeldrift etc.; FRA föreskriver nu sth 20 mph (då grade crossings passeras) om d.l. saknas! D.l. har nu även börjat installeras på veteranånglok som anv. i ”mainline service”. Kallas även auxiliary lights. Jfr caboose, lamp och Mars light. Bild: http://www.morscher.com/rr/2004/20040701_01.jpg

och http://www.railpictures.net/viewphoto.php?id=162540

Division point – huvudstation på en division, dvs. trafiksektion.

”Dixie Line” – slogan anv. av flera bolag, bl a Louisville & Nashville och Nashville, Chattanooga & St. Louis.

DL-109 – tidig dieselloktyp från ALCO, se http://exotic.railfan.net/alcodl109.htm

DMU – gammal brittisk beteckning, ”diesel multiple-unit vehicle”, som just börjat användas även i USA, bl a om den nya ”Colorado Railcar”, se d o. Jfr RDC.

”Dockside switchers” – samlingsnamn på små växellok, oftast tanklok, lämpade för hamnspår med skarpa kurvor. Jfr ”Little Joe”. ● Syftade förr oftast på Varneys ”Little Joe”, se d o.

”Dog house” – givetvis vanlig slang för div. olika udda, mindre byggnader, hytter o d! Se även cabin 2).

Dome cars – samlingsnamn på olika typer av utsiktvagnar med glasade takkupoler. ”Full dome cars” betecknar vagnar där hela eller nästan hela taket är byggt på detta sätt. Språkbruket vacklar tyvärr här; jfr observation car och ”vista-dome”. Bilder: http://trainweb.org/web_lurker/WebLurkersDOMEmain/

Dome number /Å/ – syftar på den ganska vanliga amerikanska principen (ca 1880–1950) att måla loknumret på sidorna av sand- eller ångdomens kåpa. Undantagsvis kunde även lösa (mässings)siffror i relief förekomma. Jfr road number.

”Donkey” – smeknamn på dels små växellok, dels (framför allt) ångdrivna spel på medar, använda i logging-branschen. Jfr dinky, goat och mule.

”Doodlebug” – kraftig motorvagn av 1920/30-talstyp med vanliga MCB-koppel, nästan undantagslöst av typen combination coach, ofta även med postkupé. Senare med fronten ofta målad med tjocka sneda ränder i gult eller vitt för att synas bättre; påminde om den randiga doodlebug-larven; smeknamnet tillkom därför trol. under 1940-talet! Oftast av typen ”gas-electric”; se Brill. Flera D. på Minneapolis&StL hade t o m namn, precis som Pullmans och private cars! Se http://eldora.net/lyndon/doodlebugs.html#gopher32 Många hade huvudmotor om ca 400 hp från Winton eller senare Caterpillar. Många tillverkade av Brill, GE, EMC/Winton, se EMC, och St. Louis Car Co. Specialutförande här:
http://www.dermpav.net.au/html/body_surviving_emc_railcars.html Gå till näst sista bilden! Enstaka Doodlebugs var kvar i persontrafik in på tidiga 1960-talet. Ett antal av dessa vagnar lever fortfarande, nu ombyggda till besprutningsvagnar eller ”detector cars”, se Sperry (bekräftat av en Sperry-anställd i maj 2003!). Jfr även McKeen och motor car. (Säkerhets-snedrandning i fronten har förekommit på div. olika fordon; jfr även RDC, RS och safety painting.) Bilder: http://www.morscher.com/rr/1978/19781125_11.jpg samt http://www.jerryapp.com/arcv3/ja-r186.jpg

Flertalet nu existerande driftvagnar ombyggda med dieselmotor. Jfr oil-electric.

Door trap – (eller trap door) den speciella skyddsanordningen med infällbar horisontell plåt över ”trapphålet” innanför personvagnsdörrarna; patenterad av Pullman 1892, infördes i stor skala så fort man börjat avskaffa de öppna plattformarna ca 1900-1910. Samma anordn. finns i dag på t ex ryska psv.

● Dorfan – tidigt leksakstågmärke. Även marknadsfört som ”Fandor”. Första eltågen i 0:an kom 1925.

Dormer – vardagsbenämning på dormitory car, personalvagn; jfr baggage/dorm och crew car.

Dorner – verkstad i Cleveland, Ohio, som tillverkade bl a boggier.

DOT – Department of Transportation; vanlig förvaltningsinstans på både delstatlig och federal nivå; jfr AAR och ICC.

Double-end… – vanlig benämning på dragfordon (motsv.) med två förarhytter.

Doublehead – koppla dubbla lok. Äv. subst.: ”Doubleheader”. Jfr triple-head.

Double crossover – växelkryss; se scissors crossing.

Double-stack /Å/ – dubbelskorsten på nyare ånglok; jfr Kylchap. Bild: http://www.jerryapp.com/pix1/ja-s070.jpg

Double-stack car – även kallad well car; speciell flakvagn för dubbla lager containrar. Jfr articulated stack cars, spine car och stack.

”Double the hill” – då tågsätt kopplas isär och delas upp före starka stigningar (förutsätter givetvis tillgång till sidospår…) Numera ovanligt. Jfr nedan, och även DPU.

Double-track traffic – jfr left-hand drive.

Double trolley – se trolley.

”Double-truck car” – spårvagn/interurbanvagn med boggier. Jfr ”single-truck car”.

”Double-truck engine” /Å/ – se Mason. Jfr geared engine.

”Doubling over” – då tågdelar kopplas ihop till ett enda stort tågsätt. /??/ Jfr double the hill.

Downgrade, down grade – /subst. & adj./ lutning; motsatsen = upgrade. Jfr ruling grade.

DPU – Distributed Power Unit; ett lok (eller flera multipelkopplade lok) som går mitt i tåget och/eller sist i tåget men manövreras av föraren i ledarloket. DPU-enheten kan antingen gå i automatisk radio-multipel med ledarloken eller manövreras separat av föraren från en särskild panel. Jfr helper, locomotive control car och slave.

Draft gear – se MCB coupler. Jfr cushion.

Drag (freight) – (subst.) allmän benämning på långsamma godståg. Anv. i dag trol. mest om kol- och malmtåg.

Dragging brakes – tjuvbroms.

Dragging equipment detector – DED anger speciella indikatorer mitt i spår som talar om ifall bromsdetaljer o d hänger ner. Kan även upptäcka urspårade hjul. Jfr hotbox detector.

”Dragon” – smeknamn på elektriska lokaltrafik- och interubanvagnar med runda gavelfönster (kördes ofta sommartid med mittgaveldörren öppen…) Namnet ev. enbart använt på Pacific Electric, se PE. Ev. helt fel? Ev. bara om en enda vagntyp???

Dreadnought/Dreadnaught – se Pressed Steel.

Dressel – tillverkare av div. lyktor, marker lights o d. Jfr lantern.

Dreyfuss – se Hudson.

”Driver” – vardagsförkortning av driving wheel, aldrig = förare, åtminstone inte efter ca 1850! Jfr blind drivers, boxpok och high-stepping samt engineer/motorman!

Drop – att koppla av vagnar. Jfr flying drop.

Drop coupler – infällbart/nedfällbart MCB-centralkoppel, använt framtill på nyare ång- och diesellok för att minska risken att påkörda bilar hängde kvar på kopplet… Jfr Pilot. Ej med i LC 27; kanske infört först på 1930-talet. Kallas även retractable coupler.

Drop Shaft Brake – speciell, nedfällbar handbromsanordning för ändarna av flat cars. Jfr hand brake.

Drover/drovers´ caboose – speciell c. för boskapsskötare, ofta enkelt inredda, ombyggda f d box cars med britsar m m; boskap under trpt behövde enl. lag vattnas och fodras en gång per dygn… Kallades även drover car. Smeknamn ibl. ”cowboy coach”. Nybyggda större d.c. förekom in på 1960-talet; hade ofta godsdörr för foder… Jfr stock car och way car.

Dry pipe /Å/ – ångröret från regulatorn uppe i domen och fram till främre tubplåten. Jfr superheated steam och throttle.

DS – dispatcher = tågledare. Jfr dispatcher, signal territory och track warrant.

DTC – se track warrant.

Dual-drive – ett antal EMD FP-7- och FP-9-diesellok i lokaltrafik runt Stor-New York utrustades med släpskor för strömskenedrift närmast Manhattan; är fortfarande i drift 2009?

Dual gauge – jfr three-rail trackage.

Duckbill roof – se bilder o beskr.: http://www.ironhorse129.com/rollingstock/glossary.htm ,

fortsätt till platform roof.

Dual gauge – jfr ”Rio Grande”.

Dual-gauge truck – se Tisdale d.-g. t.

Dual-use motor – se motor.

Duff & Norton – gammal känd tillverkare av lok- och rälsdomkrafter i Pittsburgh.

”Dummy” /Å/ – se steam dummy.

Dunham & Co. – tidig loktillverkare i N Y City. Har bl a byggt loket MISSISSIPPI, ett av de första i denna delstat, trol. lev. 1836 till Natchez & Hamburg RR.

Dunmore – se caboose trucks.

Dunkirk – liten loktillverkare i Dunkirk, N.Y., som åren 1882-94 byggde ett 50-tal mindre boggiånglok, ”geared engines”, av i princip Climax- eller Heisler-typ, se dessa ord. Data o bilder: http://www.gearedsteam.com/ Ej att förväxlas med Brooks Locomotive Wks. i samma stad, se d o.

Duplex articulated locomotive /Å/ – används ibl. felaktigt om ”falska” Malletlok; se simple articulated locomotive. Jfr nedan.

Duplex Car – se convertible car.

Duplex coach – använt om en speciell variant av Pullman sleeper, bild här: http://abpr.railfan.net/abprphoto.cgi?january01/01-15-01/PULL-STaND_PRR-MaJORBROOK.jpg

Duplex locomotives /Å/ – 1) jättelok med dubbla högtrycksmaskinerier i stela ramverk; försök med ett antal olika typer för både person- och godstrafik gjordes av Pennsylvania RR åren 1939-46, då sista exemplaret av ”class T-1” rullade ut från Altoona shops. Tanken var bl a att minska spårkrafterna m h a lättare vevstakar och även minska risken för vevtappsbrott. Alla dessa lok, tillsammans ett 80-tal och med två 4-eller 6-kopplade maskinerier vardera (sammanlagt av fyra varianter, några avsedda för mycket höga hastigheter), var notoriskt slirbenägna och därmed svårstartade men hade mckt höga panneffekter. Bl a provades poppet valves, se d o, på några av loken. Det panntekniskt mest avancerade av dessa, class Q-2 (jfr slip control), utvecklade vid provkörning inne i the Test Plant nästan 7 900 SAE-hkr vid cirka 100 km hastighet (se Altoona, där ett 50-tal av dem byggdes). Kallas ibl. även ”dual drive locos”. Renläriga anhängare av ”the Whyte system”, se d o, hävdar envist att den mest kända, Pennsy class T-1, ska betecknas typ 4-8-4, INTE 4-4-4-4, eftersom loken inte hade ledat ramverk!! Ingen av typerna blev spec. långvarig i tjänst, eftersom dieselfieringen också tagit fart; experterna tvistar om huruvida denna stora felinvestering, företagen precis i början av den nya diesel-eran, bidrog till början till slutet för PRR, ”the Standard Railroad of the World”… Dessa konstruktioner är även intressanta i beaktande av krigsårens amerikanska lok-politik; War Production Board hade bestämt att Lima och Baldwin endast skulle tillverka ånglok (PRR misstrodde då trol. B. om att kunna bygga vad de ansåg vara prima vara) och Alco ”blandat” diesel- och ånglok; flertalet storbanor favoriserade Alco i fråga om nya ånglok, varför lev.tiderna därifrån var långa. PRR hade ju redan god vana vid att bygga även stora lok själva i Altoona… – Jfr Altoona, Pennsy, ”S-1” och ”T-1”. Bilder: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_prr6130.jpg och http://www.northeast.railfan.net/images/tr_prr5541.jpg

2) Även = benämningen på ett fåtal speciella, mindre ånglok tillv. av Davenport och Vulcan, se d o.

Duplex stoker /Å/ – Introducerad omkr. 1918; vanligaste stokertypen på större, nyare lok; två matarskruvar i varsitt rör förde upp kolet en bit ovanför rosten, varefter det blåstes ut över denna m h a ångstrålar. Skruvarna (liksom den mittre matarskruven inunder durken, från kolfickan) drevs av en särskild liten ångmaskin, se stoker. Matningen var en förbättring av den tidigare ”Street stoker” med dess skopelevator. Jfr Crawford stoker och Kincaid stoker.

Durango & Silverton – den återstående turistbanedelen av det gamla 3-fots gruvbanenätverket från Durango, Col. upp till de forna silvergruvorna.

Duryea – se ”cushion”.

”Dust her out” – se oil-firing.

”Dutch Wagon type” /Å/ – smeknamn på ånglok av typ 4-4-0 med invändigt maskineri, byggda på 1850-talet. Ett antal fanns bl a på Baltimore & Ohio; trol. de sista i sitt slag i USA.

Dwarf signals – införda ca 1900-10. Bl a den svenska modellen med fyra ljusöppningar tillverkades av US&S, se d o.

Dynamic brake – elektrisk motståndsbroms; effekten kyls bort på dieselloken och regenereras (i vissa fall) på ellok. ”…in dynamics” om ett tåg som går utför en lutning med lokets/lokens motståndsbromsar tillsatta. Förfarandet sparar mycket hjul- och blockslitage och är numera ”standard procedure” i fråga om alla tyngre godståg. Trol. har även sth-gränserna på besvärliga bandelar kunnat höjas något i samband med detta, vilket förbättrat tågföringen! Jfr power-braking.

”Dynamite!” – nödbroms, äv. ”big hole!” ”Dynamiter” = öknamn på vagn med felaktig styrventil och/eller bromscylinder, som plötsligt läcker luft o orsakar nödbroms.

Dynamo /Å/ – se Pyle.

Dynamometer car – kortform ”dyno car”, specialvagn för dragkraftsberäkningar vid provkörning av lok.

E

Eames vacuum brake – ett tidigt bromssystem, som bl a användes på högbanorna i New York under ångdrifttiden. Infört av Frederic W. Eames ca 1875 (~~Oklart om detta använts i ngn större utsträckning i USA i övrigt,~~ notera att tryckluftbroms började införas i USA långt före andra länder.) Fick viss utbredning, tack vare lägre pris än Westinghouse-bromsen. The Eames brake var ibl., redan på sena 1880-talet /?/, kombinerad med ett elektriskt styrsystem. Jfr Christensen, ”dingus” och Westinghouse.

”Early Bird” – se ”Pacemaker”.

East Altoona – se Altoona, sista avd.

East Broad Top RR – legendarisk 3-fotsbana i Pennsylvania; sista smalspåret med allmän trafik i östra USA (mest koltåg; enbart ångdrift), också en av de sista med 3-skensspår och växling med egna normalspårslok fram till ca 1956. Fragment återstår, med viss turisttrafik med ångtåg (och huvudsakligen originalfordon, bl a en nästan unik smalsp. Doodlebug /se d o/!) men med stora problem p g a eftersatt underhåll och strider om hur banan ska bevaras. EBT hade/har ytterst ålderdomliga anläggningar som nu, i sista minuten, börjat räddas av ideella krafter. Se http://www.febt.org/

Eastwick & Harrison – ånglokstillverkare i Philadelphia ca 1838-45 = tidig konkurrent till Baldwin. Föregångaren hette en tid Garrett & Eastwick. Byggde endast ett 20-tal lok. Även kända för att ha deltagit i tillverkningen av de allra första ång-grävmaskinerna (ca 1840?).

EBT – se East Broad Top RR, ovan.

ECP brake - Electronically Controlled Pneumatic brake system, bromssystem som aktiverar alla bromsar i tåget samtidigt, nu (hösten 2007) under införande på Norfolk Southern och BNSF. Den första serieproducerade varianten är kabelstyrd och lämpar sig därför främst för enhetstågsätt. Huvudledningen kan därmed tjänstgöra som kontinuerlig laddluftledning (men även bromsning på traditionellt sätt fungerar fortfarande).

Edaville RR – 2-fots museibana/turistbana i Massachusetts med viss räddad materiel från Sandy River-banorna (se d o) m m. Nu nedlagd och fordonen utspridda… Jfr Wiscasset.

Eddystone – 1912-56 huvudverkstad för Baldwin Locomotive Works i Pennsylvania; världens största ångloksfabrik strax utanför Philadelphia; omfattade som mest nästan 2,5 kvkm och med över 40 km spår och mer än 20 000 anställda. Påbörjad 1906, nedlagd 1956. BLW hade haft orderböckerna fulla med traditionella produkter under kriget och hakade på den nya diesellokseran alltför sent; den nya lok-generationen ansågs inte hålla /?/ samma jämna kvalitet som huvudkonkurrenterna EMDs och Alcos lok gjorde. Vissa försök till rationalisering gjordes genom att slå ihop BLW, Lima och motortillverkaren Hamilton, men dråpslaget lär ha kommit då EMD kunde erbjuda Pennsylvania RR bättre finansiering av en stor dieselloksorder 1955… Sista dieselloket rullade ut från E. i oktober 1956. Jfr Baldwin, Lima och War Production Board.

Edge rail – (hist.) tidigt namn på rälsmodeller av Vignol-/flat-bottom-typ.

Edwards railcars – både lättare och tyngre bensin- och dieselmotorvagnar och spårvagnar tillverkades åren 1915-39 av the Edwards Railway Motor Car Company i Sanford, North Carolina. Bilder: http://www.edwardsrailcar.com/history.html Företaget tycks ha återuppstått ”i gammal tradition”; oklart om man nu fått beställning på ngt nygammalt fordon…

Eight-wheeler /Å/ – se Standard engine. Jfr Mason.

EL – 1) tidigare förkortning för de sammanslagna Erie- och Lackawanna-bolagen. Se vidare Erie RR. – 2) ”The L” = (i dag) slang-/vardagsförkortning för högbanan inne i Chicago, ”the Elevated”; delvis öppnad med ångdrift omkring 1890, elektrifiering påbörjad omkr. 1895. Jfr the Loop. Karakteristiskt för the L var/är (?) strömupptagningssystemet, som bestod/består av kontaktledning med trolley i ytterområdena (där banorna går i marknivån = vanliga ”transit lines”) och strömskena med släpskor inne i staden (där banorna går ovanför gatuplanet). Även PCC-vagnar har gått uppe på L-linjerna. Jfr även cable car. – Elevated lines med ångdrift började byggas i Stor-New York redan 1871 (på Manhattan, i Brooklyn och Bronx; i Stor-New York inte kallade ”the L” utan ”the EL”!!) Dessa var, tillsammans med spårvagnarna, stommen i lokaltrafiken tills tunnelbanorna gradvis tog över fr o m 1920-talet (första T-banan i New York kom dock år 1904). De sista, då 60-åriga trävagnarna pensionerades från the EL först på sena 1960-talet; gammaldags koppel var då fortfarande i bruk; jfr link ´n pin. Fin museitågsbild här: http://www.nycsubway.org/perl/show?8216 – New Yorks tunnelbanesystem är i dag uppdelat i tre ”distrikt”, nämligen BMT (Brooklyn Manhattan Transit), IND (Independent Subway) och IRT (Interborough Rapid Transit). Dessa förkortningar är historiskt betingade från tiden då de var olika bolag. 1944 fördes de samman till ett bolag, som i dag heter MTA = Metropolitan Transit Authority. – (Hist.) De första försöken med eldrift i NY inleddes redan omkr. 1880-81 på stadens spårvägar och på ”elevateds” omkr. 1885. Jfr Christensen, electric traction och Sprague. Elevateds i NY byggdes längs med och över många boulevarder fram till ca 1910; åtskilliga yttre delar av det gamla elevated-nätet ingår numera i tunnelbanorna, som kommer upp ovan jord utanför Manhattan Island. Jfr conduit system, interurban, Loop och motor. En del e-linjer hade ganska kraftiga ånglok innan eldriften kom, bild: http://www.northeast.railfan.net/images/me2.jpg Jfr också ATC. – 3) ”An elevated railroad” kan naturligtvis även beteckna vilken bandel som helst som går på konstgjord viadukt. Jfr ”High Line”.

Electric railway – jfr nedan samt railway/railroad och traction.

Electric Railway Journal – ”traction”-branschens gamla husorgan, nu nedlagd /??/

”Electric slot” – (hist.) förekommer som förklaring, tryckt i gamla stadsspårplaner och -kartor, där conduit system cars mötte cable cars; deras slitsade ”mittskenor” såg skenbart /!/ likadana ut men var det inte… Jfr cable car, cable slot och conduit system.

”Electric-throttled” – diesellok med elektrisk pådrags- och dito multipelutrustning. Jfr ”air-throttled” och MU.

Electric traction – eldriften i USA, ”ånglokens förlovade land”, infördes dock tidigt i lokaltrafik (bl a på Baltimore & Ohio 1895); oftast med lågspänd strömskenedrift (ej att förväxla med spårvagnar o d, som oftast hade trolley /eller blandat system, som på the El, ovan!/) Kring Stor-New York började elektrifieringarna omkr. 1904 (Long Island RR, NYC & Hudson River m fl; likströmsdrift) sedan en ny lag stiftats 1903, vilken förbjöd fortsatt ångdrift på Manhattan Island fr o m juli 1908. Starkt bidragande var här en svår tunnelolycka 1903, då två tåg kolliderade i en lång rökfylld tunnel… (Olyckan snabbade också på övergången till stålvagnar, se standard passenger cars.) Ångförbudet utvidgades sedan på 1920-talet även till några av N Y grannstäder. Elektrifieringen på NYC slutade dock redan vid Harmon, NY. (Eldrift på elevated lines i Brooklyn, Manhattan etc. samt dessas spårvägar hade startat före 1900; se EL och Sprague.) – Även några stora banavsnitt för fjärrtrafik blev elektrifierade, bl a på Great Northern (se Cascade Tunnel), Milwaukee Road (600 miles), New Haven, Norfolk & Western och Pennsylvania RR (kontaktledn.drift, växelström 11 kV, 25 hz). Flera av dessa är dock i dag av-elektrifierade, t ex (nu f d) GN- och MILW-linjerna. Mycket ålderdomlig elmateriel kunde återfinnas i trafik ända in på 1980-talet, se bild: http://www.railpace.com/photogallery/old/mttabor.jpg

Jfr AC/DC, bipolar locomotive, Cascade tunnel, conduit system, EL, interurban, motor, MU, pantograph, ”traction”, trolley och transit lines. Fina bilder här: http://www.davesrailpix.com/index.html – Kuriosa: Elektriska försökslok visades bl a på järnvägsutställningen i Chicago 1883. Massor av småtillverkare försökte sin lycka på området ett fåtal år omkring förra sekelskiftet, t ex ”Lightweight Noiseless Electric Streetcar Co.” i Chicago! Jfr också steam dummy.

Electric train staff system – stavsystem av brittisk typ, anv. i USA i begränsad utsträckning ca 1900-1940, speciellt vid komplicerade spåranordningar med dålig sikt och små kurvradier, typ blandade övergångar från enkel- till dubbelspår kombinerade med tunnlar, broar etc.

”Electroliner” – två snabba fyravagnars lokaltåg med Jacobsboggier och urspr. både trolley- och strömskenedrift, byggda av St. Louis Car Co. 1941 till Chicago, North Shore & Milwaukee, 1963 sålda till Philadelphia då persontrafiken på North Shore Line lades ner. ”Later known as the ´Liberty Liners´ on the Red Arrow Line in suburban Philadelphia”. I drift till 1980; båda sätten bevarade.

Bild: http://www.jerryapp.com/arcv2a/ja-t120.jpg och http://www.yesteryeardepot.com/CNS11BH.JPG och http://www.northeast.railfan.net/images/cnsm802.jpg

”Elephant ears” /Å/ – se smoke deflector.

”Elephant style” – då en rad multipelkopplade diesellok alla har A-änden i körriktningen! Måste ha samband med att dresserade cirkuselefanter går i rad och håller varann i svansen… Jfr lash och MU.

Elesco – tillverkare av bl a matarvattenförvärmare och annan armatur till ånglok samt tågvärmepannor till diesellok.

Elevated line – se ”EL”.

”Elevating line” – 3-fotskabelbanan Otis E. Ry.: http://www.udrrhs.org/html/otis01eng.htm

Jfr incline.

”1111” /Å/ – se ”Four Aces”

Elgin watch – se Hamilton.

Ely – Theodore N. Ely, maskindirektör på Pennsylvania RR under 1880-90-talet och innehavare av div. järnvägspatent.

EMC – Electro-Motive Corp. i Cleveland, Ohio; föregångaren till EMD, nedan. EMC levererade sina första bensin-elektriska motorvagnar ca 1923-24, jfr Brill, Budd, Dilworth, Doodlebug, McKeen, motor car och Winton. Första rena linjeloket var ”the EMC Demonstrator” från 1935; kallas ibland också ”no. 511” och var redan från början multipelkörbart. Provloket fick några få efterföljare på bl a Santa Fe och B&O (kallades då fortfarande ”boxcab”, jfr d o; /bild: http://photoswest.org/cgi-bin/imager?00002549 /, innan FT-typen togs fram 1937; jfr nedan). Andra udda provlok förekom, bl a detta, med dubbla huvudmotorer (från Winton): http://www.northeast.railfan.net/images/tr_ic9201.jpg Just denna maskin, med åtta drivande axlar, måste ha slagit allting annat i sin egen viktklass i fråga om startdragkraft! Jfr också diesel traction, ovan.

EMD – Electro-Motive Division, järnvägsavdelningen av General Motors (som år 1930 köpte upp dels EMC, ovan, dels motortillverkaren Winton) satte äntligen fart på den praktiska dieselloksutvecklingen och byggde framgångsrikt första och andra generationerna amerikanska dieselelektriska linjelok på sena 1930-talet och tidiga 40-talet i La Grange, Illinois. Jfr AGEIR, Blomberg, Dilworth, FT, Geep, General Motors Locomotive Group, SW och Winton. Mycket data här: http://yardlimit.railfan.net/guide/ – Den legendariska 567-dieselmotorn togs fram ca 1935-37 och seriebyggdes sedan fr o m loktyp ”FT”, se d o (obs. att lokmotorer tidigare varit betydligt svagare än 567:ans urspr. ca 1 300 hp; de mycket få större loken hade fram till dess oftast haft två huvudmotorer). EMD var under lång tid /och är fortfarande, återigen ?/ den dominerande aktören på USAs lokmarknad (efter mellanspel av bl a Alco och General Electric; i ngn mån även Fairbanks-Morse; jfr nedan). Tillverkarens egna beteckningar på resp. huvudtyper, E-8, F-7, GP-30, SD-7, SW-9 osv., har oftast använts oförändrade av alla järnvägarna (som i stället allesammans hade sina egna betecknings/litterasystem på ånglokstiden!) – Historiskt: Obs. att US War Production Board 1942 bestämde att EMD skulle fortsätta att utveckla sina produkter (även t ex stora båtmotorer till flottan ingick!) och likaså (delvis) ALCO, medan däremot Baldwin och Lima beordrades att (i fråga om just lok) tillverka enbart ånglok. EMD hade därmed ett betydande försprång när sedan fredstida produktion startade 1946… Jfr Super Power, nedan. – Utmärkta översiktsritningar av de oräkneliga EMD-varianterna, inkl. vissa data, finns här: http://trainiax.0catch.com/mescalelocoemd.htm – Enl. uppgift har EMD byggt närmare 60 000 diesellok sedan 1930, därav en stor del på export; företaget är därmed på god väg att bli världsetta i antal levererade lok (jfr t ex Baldwin). Under storhetstiden på 1970-talet var arbetsstyrkan i La Grange uppe i ca 15 000 personer; 1 500 - 1 700 lok levererades årligen. Den senaste 30-årsperioden har dock för EMDs del varit ytterst turbulent, med tidvis oerhört stark konkurrens från General Electric, omläggning av produktionen till Kanada etc. Vidare har man (under 1980-90-talet) f f g släppt ut mindre bra, ej färdigutvecklade motorvarianter och förlorat många kunder på detta… Jfr General Motors Loco Group. Hela EMD har i jan. 2005 sålts till järnvägsmaterielkoncernen Greenbrier, som avser fortsätta verksamheten – ett inte oväntat steg av GM-koncernen, som vill renodla sin biltillverkning… ”EMD” utläses därför numera ”Electro-Motive Diesel”. – Antalet urgamla EMD-lok som fortfarande rullar (en del t o m med originaldrivlinan kvar) är ännu ganska stort. Jfr också FL-9.

EMPIRE BUILDER – expresståg på Great Northern RR mellan Chicago och Seattle åren 1929-51. 1947: February 23 saw the inauguration of the postwar edition of the Empire Builder. These five consists of 12 streamlined cars each were built by Pullman. The trains were given a 45 hour schedule between Chicago and Seattle. These trains were decked out from E unit to River series observation car in an eye-popping Omaha Orange, Pullman Green and gold stripe paint scheme. What came to be known as the "Empire Builder scheme" became the standard for GN passenger trains for the next 20 years. Tåget finns fortfarande kvar som ”named train” i Amtraks regi. Jfr Great Northern.

”Empire line” – benämning på speciellt snabb vagnslasttrafik, som PRR körde mellan vissa knutpunkter längs östra delarna av linjenätet ca 1900-1925.

Empire State Express – berömt expresståg på New York Central (& Hudson River) RR mellan New York och Buffalo, med anslutning till Niagara Falls; hade en tid strax innan år 1900 världsrekord i medelhastighet; jfr ”999” (under N). Började gå som ”named train” 1891; firade femtioårsjubileum 1941 med då nylevererad ”streamline”-materiel men fortfarande med ånglok. Loktypnamnen Hudson, se d o (4-6-4; från ca 1925 och framåt) och Niagara, se d o (4-8-4; från 1945) har, via banans belägenhet intill floden o vattenfallet, sitt ursprung i just detta tåg, som fick de första exemplaren av resp. loktyp som ordinarie dragkraft. Ytterst speciell ”streamlining” av ett antal NYC-Hudsonlok gjordes på 1930-talet; bild här: http://www.northeast.railfan.net/images/nyc5445.jpg – Tågnamnet förkortas ibl. ESX. Uttrycket ”Empire State” för delstaten N Y har sitt ursprung i den gamla Erie Canal, öppnad 1825. – ESX existerar fortfarande, nu som enklare Amtrak-tåg. Jfr TWENTIETH CENTURY LIMITED.

Emp. TT’s – förkortning för employee timetables, tidtabellsböcker av det gamla långsmala, fick-vänliga formatet. Obs. att tidtabellslagd trafik på godsbanorna numera är en sällsynthet; nästan alla tågrörelser sker som pso-tåg (med ordergivning via tågradio) och blott ungefärliga tåglägen. Bl a detta är till stort förfång för Amtrak överallt där A. kör på trackage rights, se d o; deras persontåg har ofta lägre prioritet än den spårägande banans egna ”hotshots” osv, med åtföljande ständiga förseningar.

End of train – se EOT.

Engine – obs. att ordet, ursprungligen, sällan eller aldrig användes om elektrolok, bara om ånglok och ”internal combustion engines”, dvs lok med förbränningsmotor. Ellok kallas fortfarande ofta loco/locomotive (eller bara motor) medan diesellok kallas engine! Däremot görs ingen trafikteknisk skillnad på lokkategorierna t ex vid uppräkning av godstågs- resp. snälltågslok, bestämmelser ang. reservlok, pålok o d.; universalordet är alltså numera engine. Bildtext i TRAINS nov. 2003 som beskriver ett par stora ellok: ”A pair of freight motors return to the engine terminal…” Notera också att oklarhet i dag kan uppstå huruvida ordet engine avser hela dieselloket eller bara dess huvudmotor… Jfr motor och prime mover. – Historiskt: Engine betecknade för tvåhundra år sedan även div. nya tekniska mackapärer; en ny och fiffig sorts hästdragen tralla med lyftanordning e d på en tramway kunde därför då kallas ”…a most peculiar engine…” i tidningarna.

Engine classifications – något om amerikanska ”litterasystem” o d:

1) Konsekvens saknades oftast om någon typ av bokstavsbeteckningar användes; urspr. började man, naturligt nog, med bokstaven A men alfabetet räckte inte långt då typfloran bara ökade på de större banorna. Ett undantag återfanns förr på Southern Pacific, där man anknöt direkt till Whytes kombinerade namn- och hjulställningssystem (jfr Whyte); ”Consolidation” kallades ”C type”, ”Atlantic” = ”A type”, ”Mountain” = ”Mt type” etc.; två specialbeteckningar var ”GS type” för ”general service” (stora maskiner av typ 4-8-4) och ”MM type”, se Mallet Mogul. Se vidare http://espee.railfan.net/sp_steam-index.html Ett annat undantag var Pennsylvania RR, där litterasystemet i sin moderna, slutgiltiga 1930-40-talsvariant började med A för de allra minsta 4-kopplade loken! 2) Lika vanligt var att numrera loken i olika, oftast fyrsiffriga grupper, se class.

Engine depot – lokstall, se depot. Jfr roundhouse.

Engineer – lokförare. (GB: loco driver, engine driver.) Jfr gripman och motorman. Notera att det mera högtidliga och ålderdomliga amerikanska ”engineman” var i bruk i t ex PRR instruktionsbok ännu 1949: ”…If fireman is to be promoted to engineman at the time of his…” Engineman anv. även i Frisco (SLSF) Rulebook från 1957! Locomotive engineer förekommer om annars missförstånd kan uppstå. De svenska titlarna maskiningenjör, signalingenjör etc. (som beteckning på chefspersoner) kan INTE översättas ordagrant! Dessa blir i stället ”superintendent of …” eller ”vice-president …”. Jfr Master Mechanic. – Hist.: Längre tillbaka, till ca 1930, användes dock den brittiska benämningen “Chief Engineer” för baningenjör även i USA, åtm. på större banor. (GB: ”the engineer”, ospecificerat, är alltid = baningenjör/banchef.)

Engineman – se ovan.

Engine terminal – se depot.

Engr – förkortning av engineer vid ordergivning.

EOT – förkortning för End of Train; används i dag i samband med de olika signalanordningar, slutsignaler m m som ersatt bruket av cabooser. (Vanliga godsvagnar saknade tidigare normalt hållare för slutsignaler.) ”An EOT device” eller ”EOT equipment” består oftast av dels en röd slutsignallykta, dels en kombinerad radiosändare och bromsventil, ansluten till huvudledningen. M h a denna kan avläsas från loket om ledningstrycket p g a slangbrott plötsligt skulle sjunka snabbt; dessutom kan nödbromsning verkställas med början BAKIFRÅN, vilket minskar risken för (gods)skador och koppelbrott på långa tågsätt. Kallas även ”FRED”, Flashing Rear End Device! Bild: http://www.morscher.com/rr/1998/19981129_07.jpg Jfr caboose. FRED kallas i dag ibl. ”marker” i Kanada.

Equipment – jfr ”…Railroad Equipment…” .

”Erie-built” – innebar förr (och innebär ibl. fortfarande) oftast ett diesellok av Fairbanks-Morse-typ, sammansatt hos General Electric i Erie, Pa.!

”Erie diamond” – se nedan.

”Erie locomotive” – se FM.

Erie RR – en av de tidiga storbanorna mellan östkusten och Lake Erie, urspr. bredspårig (6 fot) och ”one of the major coal haulers”. Enl. uppgift först i landet med telegraf, vid invigningen år 1851 (?? – jfr telegraph). Banan byggdes gradvis om m h a 3-skensspår åren 1876-80 och ”spårviddsblandade” godståg kördes då på vissa bandelar m h a koppelvagnar. – ERR blev tidigt stor operatör av piggybacktåg och hade i övrigt stor glädje av sin gamla, breda lastprofil från 6-fotstiden. P g a fastighetsskatterna blev bolagets många och dåligt utnyttjade småstationer m m en stor ekonomisk belastning; den omfattande commutertrafiken kring bl a Stor-New York var aldrig ngn god affär… ”Erie diamond” syftar på bolagets nyare, runda 1900-talslogotyp, infälld i en fyrkant som står på sitt ena hörn. Bolaget sammanslaget med Lackawanna (DL&W) 1960 och kallades då ”Erie Lackawanna”; gjorde slutligen konkurs på sena 70-talet och styckades upp mellan ett antal andra bolag. – /Å/ ERR körde mycket på ”hard coal” och var bl a känd för sina många Camelback-lok, samt de groteskt stora Triplex engines, se d o.

”Erie type” – se FM. Jfr Erie-built.

Escutcheon – se UP escutcheon.

”E6s” och ”E7s” – sista varianterna av Pennsylvania RRs legendariska Atlanticlok, typ 4-4-2; några kvar i tjänst till ca 1955, bl a nr 460, ”the Lindbergh engine”. Förmodligen de sista Atlantics som användes i planmässig persontrafik på en större USA-bana. Uppgifter finns om att mycket höga hastigheter ibland uppnåddes med dessa maskiner; jfr ”Lindbergh engine”. Ej att förväxlas med EMD diesellok typ E6/E7! För data om andra kända PRR-loktyper se Duplex locomotive, ”GG1”, ”K4s”, ”T-1” och ”S-1”. Jfr Altoona, Atlantic och Camelback.

Espee – mycket vanlig tal- och t o m skriftspråksförkortning för (nu f d) Southern Pacific RR. Obs. att bolagets officiella namn, ursprungligen, faktiskt bara var ”Southern Pacific Company” (jfr CP), senare ändrat till ”S.P. Transportation Co.” Merparten av rullande materiel var märkt ”Southern Pacific Lines” men de talrika dotterbolagen, Texas & New Orleans, San Diego & Arizona Eastern, Northwestern Pacific, Cotton Belt, Pacific Electric m fl, hade oftast egna märkningar. – Bolagets 1900-talsslogan ”Route of the Daylights” syftade bl a på de ganska snabba dagsnälltågen, ”the Coast Daylights” mellan San Francisco och Los Angeles; diverse olika ”Daylights” kördes sedan på olika delar av det jättelika linjenätet, som täckte en god del av USA. Jfr nedan! Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_sp4449.jpg Jfr name trains, GS type och streamliner. Vagnarna i dessa hade på senare år en egen, mckt karakteristisk färgsättning i ljust ”pastell-klarrött” och orange. SP var 1939 bland de första bolagen med tågradio på vissa linjer. Vid krigsutbrottet 1941 ålades SP en tid viss mörkläggning av sina anläggningar närmast västkusten och 150 miles inåt land. Under sina glansdagar 1942-50 var bolaget ett av USA:s allra största företag. Ett godsvagns-dekorschema bland många var s k ”speed lettering”, se http://www.railgoat.railfan.net/spcars/speed.htm

Jfr också engine classifications, PE och Piggyback. Den dekorativa runda 1940-50-talslogotypen på div. materiel, stationer etc. kallades ”the Espee sunset medallion” eller ”E. sunburst shield”, se t ex här: http://txdepot.railfan.net/Crandall.html – Hist.: Vedeldningen, som ärvts från föregångaren Central Pacific RR, bibehölls långt in på 1880-talet; försök med oljeeldning gjordes dock redan omkr. 1879, jfr oil-firing. Kylvagnar introducerades på SP redan omkr. 1886. ● – En i Sverige ganska känd H0-lokmodell är Rivarossis gamla Espee 4-4-2 Atlantic från medio 1950-talet, en relativt välgjord modell för sin tid och ett av de allra första, väl fungerande 2-rälsloken med amerikansk förebild som kunde köpas här i Sv. till anständigt pris. Jfr FM och ”Little Joe”. /Å/ – Jfr ”GS type”.

”Espee Cab-forwards” – se ”Cab-forward engine”

”Espee Daylights” – ngt tvetydigt begrepp; har använts både om de speciella 4-8-4-ångloken, se GS, och om SP-bolagets rödorangemålade kusttåg i Kalifornien, ovan, framför allt tågen mellan San Francisco och Los Angeles. Det-var-bättre-förr-nostalgikerna talar med rörelse om E.D., på samma sätt om som om ”20th Century Limited” och ”Empire State Express” på NYC, ”Hiawatha” på Milwaukee Road, ”Broadway Limited” på Pennsy osv.!

ESX – se Empire State Express.

ETT’s – se Emp. TT’s.

E-type – familjärt sammanfattningsnamn på de olika varianterna av EMD persontågsdieslar med ”shovel nose” (jfr d o) ca åren 1940-80. (Personbilen Jaguar E-type var knappast känd i järnvägskretsar!) Bild av den snygga, tidiga E-5-varianten här: http://www.morscher.com/rr/1977/19770708_01.jpg

Jfr EMD och ”567”. Sista exemplaren av E-9-varianten byggdes 1963. Jfr även FT och ”F-type”.

Exhaust /Å/ – ångslag, skorstenstuff. ”They stood listening to the sharp exhausts…”.

Exhaust nozzle – avlopps/utloppsrör på div. apparatur; blästerrör på ånglok. Jfr blast pipe.

Exhaust steam injector /Å/ – avloppsånginjektor. Bl a som följd av det utbredda bruket av matarvattenförvärmare blev a. aldrig speciellt vanliga i USA. Jfr injector.

Expansion link /Å/ – se Walschaert.

Explosive cap – gammal benämning på knalldosa, se detonator.

Express – ordet betyder oftast ilgods/expressgods! Expresståg/snälltåg däremot kallades nästan alltid bara ”limited”, se d o, eller med ett längre, specifikt namn för varje tåg och med geografisk/historisk/poetisk/mytisk anknytning e d, som ”Baltimore Crescent”, ”Blue Arrow”, ”Buffalo Starlight”, ”Burlington Zephyr”, ”St. Louis Messenger”, ”Super Chief”, ”…Nightingale” osv. Jfr name trains. Världskänt på sin tid var NYC-tåget ”20th Century Limited” mellan New York och Chicago. Jfr dock nedan ang. interurbantåg m m! – ”Freight and express” var/är alltså = fraktgods och ilgods. Jfr freight etc. och LCL. Express car = ilgodsvagn; på senare år ofta av boxcar-liknande utseende men med passenger car-liknande boggier! Bild: http://www.steamfreightcars.com/gallery/boxauto/cnw72710main.html

Jfr head end cars, LCL, merchandise, REA och ”X”. Se även http://www.northeast.railfan.net/classic/CARdwgs2.html för allmänna data. – Obs. att ordet E. däremot använd/e/s även om olika interurban- och rapid transit-tåg som hade/har begränsat antal uppehåll. – Kuriosa: Notera 1) att det otympliga ”Pacific Fruit Express express reefer” alltså inte är ngt formellt språkfel samt 2) att ”express truck” kan betyda både ilgodsvagnsboggi/motsv. och ilgodslastbil! Express reefer = kylvagn med personvagnsboggier; räknades till ”head end cars”, se d o. Bild: http://www.steamfreightcars.com/gallery/headend/prr2553main.html Se vidare även nedan.

Express messengers – särskilda anställda, som förr medföljde i större express cars avsedda för regelbundna transporter av extra värdefullt gods. Dessa vagnar hade en särskild liten tjänstekupé inkl. toalett för the messenger. Mestadels avskaffade redan före 2. världskriget.

Express motor – större interurban-lok/-motorvagn med (stort) godsutrymme; se vidare motor.

Express reefer – kylvagn med personvagnsboggier. Vanligast var trol. 50-fots e.r. cars. Jfr express ovan, milk car, reefer och REA. Bilder: http://www.steamfreightcars.com/gallery/headend/prr2553main.html och http://www.steamfreightcars.com/modeling/new%20products/chall/pfeexpmain.html och http://kc.Pennsyrr.com/model/reefer.ws4d

Extra board – ung. = ”skubben”, alltså trafikpersonal som ej går på fast turlista utan beordras i tjänst särskilt för varje tur. Kan även beteckna fordonsturer och dito omlopp. Skubbturer för yngre personal tycks i dag bl a kallas ”rabbit jobs”, förr däremot ”bucking the board”!

”Extra-heavy duty” – ofta använt förr om flat cars med dubbla boggier för speciellt tunga laster, se t ex http://espee.railfan.net/sp_fcss/index.html

Extra train – angavs med ett X framför tågnumret i tågorder och på lokens ”train number boards”, se detta ord. Vid extratåg med flera lok fick tåget (förr) normalt ledarlokets linjenummer! Jfr second section.

F

”FA” – diesellok; se ”PA”.

F-3, F-7 – diesellok; se ”FT”. Jfr ”covered wagon”!

F-7 /Å/ – även beteckningen på Milwaukee Roads fantastiska Hudsonlok med fartresurser upp emot 125 mph. Se HIAWATHA.

F-40 – fyr- eller sexaxliga diesellok från EMD och Morrison-Knudsen med ett speciellt, kantigt ”tryne”, ca 480 st. av ngt olika versioner byggda åren 1976-95, främst för persontrafik. Länge standardlok hos Amtrak, tjv ca 120 metr. ton, huvudmotoreffekt ca 3 000–3 200 hkr. Nyare enheter fortfarande i tjänst bl a på östkusten. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/amtk208.jpg

Facing switch – motväxel. ”Speed restrictions may apply to movements in the facing direction…” Jfr trailing switch.

Fairbanks-Morse – se FM nedan.

Fairbanks Scale Co. – gammal tillverkare av vagnvågar i St. Johnsbury, Vermont. Jfr track scale.

Fairmont – Tidig tillverkare av industrimotorer, mindre kranvagnar och motordressiner, startad 1911 i F., Minnesota. Jfr Buda, Burro, motor car, speeder och track car. Moderna konkurrenter till F. är bl a Woodings och Beavercar.

Faiveley – tillverkare av moderna enbenta strömavtagare.

● Fandor – se Dorfan.

Fantasy engines /Å/ – se Quadruplex.

Fare box – se Johnson fare box.

Fare collector – se Johnson fare box. Jfr PCC.

”Featherbedding” – allmän benämning (bland järnvägsbolagen, åtm. under 1940-50-talen) på sakligt omotiverade extraförmåner som de amerikanska fackföreningarna för (främst åkande) trafikpersonal hade tillskansat sig (notera att de amerikanska förarnas och eldarnas fackförbund var bland de första i världen, se BLE), samt på förlegade regler som bolagen inte hade lyckats förhandla bort. T ex att ett dagsverke (”a day’s pay”) för åkande personal var lika med 150 avverkade tåg-miles eller 16 timmars tjänstgöring – (urspr. 100 miles; detta var alltså grundregeln ung. åren 1870-1900, med den tidens långsamma gods- och persontåg, men 150-milesregeln behölls långt in på 1950-talet; åttatimmarsdagen ändrade dock en hel del! Följden var dock i vissa fall att en del personal på snabba moderna tåg bara behövde arbeta några dagar per månad för att få ut full lön...) Facken försökte redan på 1940-talet förhandla sig till dubbla lokbesättningar på snabba dieseltåg som avverkade flera hundra miles under ett arbetspass men misslyckades, efter det att en ”Presidential Committe” hade avstyrt detta; jfr AAR. – Avlöning av lokpersonal baserades (i vissa fall redan fr o m tidigt 1900-tal) delvis på lokens tjänstevikt; jfr 44-tonner. Konflikter uppstod även i början då de nya dieselloken, med både A- och B-units, kom. AAR gav t o m ut en broschyr med titeln ”Facts about Featherbedding” på 1950-talet, vilken trol. hjälpte till att sanera i djungeln av urmodiga idéer. Ö h t präglades förhållandet mellan bolagen och såväl lok-facken som övriga förbund av ”väpnad neutralitet” snarare än samarbetsvilja. Eldarna på dieselloken avskaffades ytterst långsamt och var helt borta först på sena 1980-talet! Att några ”southern companies” ända in på 1950-talet var öppet rasistiska och aldrig befordrade svarta eldare till förare, förenklade inte precis förhandlingarna… Jfr BLE och brotherhoods.

”Feather River Route” – Western Pacific RR; en röd indianfjäder ingick även i logotypen. I reklamen på 1940-50-talet sades WP-tågen ”ride like a feather”. Bolaget hade under en period efter 2. vkr. bl a några anslående box cars helt i silverfärg med den rödsvarta fjäder-loggan på! Deras mest kända ”limited” var CALIFORNIA ZEPHYR, en tidig streamliner med dieseldrift. – Ingår numera i Union Pacific.

FEC – Florida East Coast RR; slogan: ”Speedway to America´s Playground”!

Federal Railway Safety Appliances Act – stiftad 1893 med ändamål att standardisera koppeltyp, bromsutrustning och vissa andra godsvagnstillbehör på vagnar i samtrafik. Jfr AAR, Field manual, Janney, MCB och Westinghouse.

Feedwater heater /Å/ – matarvattenförvärmare, många olika typer av dessa har funnits; en vanlig variant på äldre, moderniserade lok är denna:

http://www.northeast.railfan.net/images/nh3224.jpg Samma typ byggdes ofta in inuti sotskåpen, framför skorstenen; de runda kortsidorna stack då ut genom sotskåpet. Obs. att de flesta amerikanska f.h. var kombinerade med matarpump i stället för injektor. Ngt otydliga ångloksfoton kan tyckas visa lok med luftpumpar både framtill och på sidan; den senare är då oftast en sådan matarpump! Jfr Coffin och Worthington.

Ferry push car – se car float.

FGEX – se ”X”.

”Field Manual”– ”One of two manuals that together form the Association of American Railroads Code of Interchange Rules governing the condition and repair of railway equipment used in interchange service. The Field Manual contains technical information concerning mechanical condition, wear limits and repair criteria for interchange cars.” Jfr ”Office Manual.”

Firebox ring /Å/ – bottenring, se mud ring.

Fireless engine /Å/ – eld(stads)löst ånglok; var relativt ovanliga i USA; många verkstäder byggde dock ett mindre antal, även lilla Heisler, se d o, och Davenport. Jfr Porter och Scheffler.

Fireman – eldare OCH brandman; notera att den ordrika engelskan trots allt använde(r) samma ord för personer som både tänder och släcker eld! I det senare fallet tycks dock ”firefighter” nu ta överhanden helt.

”Fireman´s side” – den klassiska amerikanska benämningen på vänstersidan av ett lok; nästan alla lok var högerkörda. Lustigt nog används uttrycket fortfarande om toppmoderna lok, senast i en teknisk beskrivning i TRAINS oktobernummer 2003, trots att eldarna sedan länge varit avskaffade!

Firing valve /Å/ – reglerventilen för olja på oljeeldade lok; oftast ett stort skjuthandtag med tandad spärrmekanism. Reglaget för dampen, the damping regulator, hade ofta liknande utseende. Jfr Booth och flash wall.

”First class” – tveksamt om begreppet någonsin haft samma innebörd i amerikansk persontrafik på järnväg som här hemma. Klassindelade coaches osv. förekom inte, däremot olika ”vagnsbegrepp” typ parlor car, roomette, coach (med åtföljande prisskillnad och servicenivå) – se dessa typord. ”First class” däremot använt i Kanada! – F.c. kan naturligtvis beteckna ”förstklassig” i största allmänhet. – Jfr class.

Fishbelly (center sill) underframe – introducerat ca 1900 (av Pressed Steel, se d o); 1900-10-20-talets typiska godsvagnsunderrede med kraftig, ”nedhängande” mittbalk. Jfr truss rods.

Fish bolt – rälsskarvbult.

Fishplate – skarvjärn. (Anv. i GB även som både adjektiv och verb; ”fished joints”, ”to fish the joints” /i motsats till ”chaired joints”, ”to chair the joints”/.) Ursprung? Ev. är ordet f. från början enbart fackslang, dock tidigt accepterat i GB, men kanske först senare i USA! Även ”joint bar” förekommer. Jfr bonding strap, Maintenance of Way Cyclopedia och rail joint.

”567” – beteckningen på EMDs legendariska 2-takts diesellokmotor från 1937-38; siffrorna anger cylindervolymen i kubiktum. Ursprunglig effekt

1 350 hp SAE i V16-utförande; turboöverladdning började införas ca 1959; slutversionen utvecklade ca 2 500 hp SAE. Ofta använd även i tunga motorredskap, bogserbåtar etc. Motortypen slutade tillverkas för bara några år sedan… Jfr EMD och ”645”.

FL-9 – speciell variant av EMD F-cab type diesellok, 60 st byggda 1956-60 för både diesel- och strömskenedrift (600 V DC); användes bl a av New Haven i New York-området; några, med delvis ny drivlina, är kvar i tjänst hos METRO-NORTH ännu 2009. Femaxliga lok, ngt längre än en vanlig F-type. Jfr EMD.

Flag – jfr blue flag och whistle out a flag, samt classification lights.

Flag station/flag stop – ung. = mindre station/hållplats med behovsuppehåll.

Flange lubricators – flänssmörjningsutrustningar; i USA liksom i Europa fanns/finns både fasta och rörliga, vagnsmonterade. Ett par av tillverkarnamnen var/är Mecco och Racor.

Flanger – spårrensare. Första ex. i USA ev. den som Central Pacific byggde redan 1876? Jfr snow plows. Även “to flange a track”.

Flare – se fusee.

Flash wall /Å/ – den extratjocka tegelinfodringen i fyrboxens bakkant på oljeeldade lok, mot vilken brännaren var riktad. Jfr Booth och firing valve.

Flat-bottom rails – vanliga räler av Vignol-typ med bred fot; normalt används enbart denna typ numera, varför (hela) uttrycket f.-b.r. knappast brukas längre (den franska benämningen förekom knappast i USA /men säkert i Kanada/; i GB däremot användes ju tidigare helt andra rälstyper). Jfr CWR.

”Flat-switched” – benämning på rangerbangård utan växlingsvall. Jfr hump.

Flat car – en mängd olika varianter av flat cars har naturligtvis funnits; se bl a depressed center car. Vagnslängder uppåt 85 fot (26 m) förekommer numera. Jfr gondola (car). (Hist.: Långt in på 1800-talet kallades f.c. ofta även platform cars, jfr d o.) Jfr ”extra heavy duty”.

”Fleet of Modernism” – benämning på bl a äldre heavyweight-personvagnar som rustades upp under sena 1930-talet, bl a på Pennsylvania RR. Jfr passenger cars.

”Flimsies” – slang för tågorderblanketter. Jfr order hoop.

Flip-over seat – se walk-over seat.

Float – ”car float”, se d o, är vanligaste benämningen på de spårbelagda pråmar som brukade användas i stora hamnar för att transportera godsvagnar på. Omfattande tågpråmtrafik fanns förr i NY Harbor (i NYC-banans m fl egen regi) och lär fortfarande förekomma i någon liten utsträckning där. Jfr baggage float.

Flue – jfr tube, nedan.

”Flying Drop” – växling: att ”slängskjutsa” eller ”rycka”, dvs. man drar upp fordonet i fart och kopplar loss det, varefter loket accelererar ifrån det = den klassiska metoden att få in en à två vagnar, som går BAKOM loket, på ett stickspår i motväxelriktningen. Jfr drop och kick samt pole pockets.

Flying junction – se grade separation.

FLYING YANKEE – se ”Burlington Zephyr”.

Fontaine locomotive – ett av världens mest kuriösa, se: http://www.dself.dsl.pipex.com/MUSEUM/LOCOLOCO/fontaine/fontaine.htm

FM – tidigare ofta använd förkortning för diesellok byggda av Fairbanks-Morse, som tillverkade lok åren 1944-63, de första åren sammansatta hos GE i Erie, Pa., senare i egen fabrik i Beloit, Wis. Ca 1 500 lok byggda, några även på licens i Kanada, se CLC. Utkonkurrerade av EMD och ALCO. De allra första, bild här: http://exotic.railfan.net/FM.htm , var ganska lika ALCOs motsvarande, men starkare, och hade t o m smeknamnet ”Erie Type”. En av de mest kända FM-typerna hade smeknamnet/marknadsföringsnamnet ”Train-Master”; se d o. Alla hade huvudmotorer av opposed piston-typ, ”OP type”, med dubbla kolvar och vevaxlar = bränslesnåla men dyra i underhåll. Bild: http://www.northeast.railfan.net/images/fmTM1.jpg (trol. = den första Train-Master från 1954). En lokvariant t o m 5-axlig! Två varianter av Cab units byggdes åren 1945-55, dels ”Erie type”, dels ”C-liner cab unit”; totalt under 300 exemplar. Många kunde dock återfinnas hos t ex NYC och PRR samt CPR i Kanada. – (Hist.) Firmans ursprung går tillbaka på tidiga 1800-talet; bl a tillverkades alla typer av industri- och gruvtillbehör, järnvägsutrustning, tidiga motordressiner etc. ● – C-liner-lok (med kortare och mera rundad nos än Erie type), gjordes i snyggt H0-utförande och några olika, mycket prydliga banmålningar av Rivarossi i mitten av 1950-talet, bl a Western Pacifics i grått och orange; trol. första USA-dieselloket för 2-rälsdrift i H0 som såldes i Sverige. Jfr Rivarossi. Bild: http://www.rr-fallenflags.org/nyc/nyc6607s.jpg Se vidare C-liner och Espee.

Foaming /Å/ – jäsning, alltså att alltför högt vattenstånd, eller mycket föroreningar i pannvattnet, eller detta i kombination, ger upphov till vattenslag i cylindrarna. Risken för skador på själva loket minskar dock om loket har överhettare, jfr superheater. Emellertid uppkommer en annan risk – att loket vill ”skena” ett stycke p g a häftig ångbildning inne i själva överhettarelementen; föraren måste då öppna pysarna, ställa omkastningen i mittläge och ge full direktbroms!

Force-feed lubricators /Å/ – ett annat namn på mechanical lubricators, dvs. smörjpressar och -pumpar.

”Foreign cars” – syftar på alla andra vagnar än det egna bolagets.

Form – även s-blankett.

Form D Control System (”DCS”) – ersättningsrutin vid fel på linjeblockeringen; tågen ges order per radio av tågledaren enl. speciell blankett. Även = tåganmälan på banor utan linjeblockering.

Forney locomotive /Å/ – tanklok, urspr. av baktanktyp, med två- eller treaxlig bakre löpboggi med speciell upphängning, bl a vanliga på tvåfotsbanorna i Maine samt i div. förortstrafik och liknande, t ex på högbanorna i New York och Chicago, jfr EL. Vanlig typ strax innan år 1900: http://tardis.union.edu/community/project95/ALCO/images/berr-1.gif Även ganska många sålda på export. Patenterat av Matthias F. redan omkr. 1865; jfr ”patented…” Jfr Hinkley och Mason. (”A Forney loco” är i princip = SJ ånglok littera W av 1914.) – En eftersökt USA-bok är Matthias F:s gamla ”Catechism of the Locomotive engine”, vars första upplaga kom 1874. Faktum är att F., tidigare redaktör för facktidningen Railroad Gazette, även var mannen bakom första vagnhandboken 1879, se Car Builders´ Cyclopedia. – Många F-lok byggdes för att i första hand gå ”baklänges”, se http://www.bedforddepot.org/BBHistory.html och hade ibl. ”headlight” bara i bakänden!

”40-footers” – gammal benämning på godsvagnar av ”standardlängd” åren ca 1920-60. Betecknar numera oftast 40-fotscontainrarna; så korta godsvagnar är numera i minoritet. Jfr dock ore car och standard freight cars.

”44-tonner” – en vanlig viktgräns för mindre boggidiesellok; orsaken var att ”the 1937 Rule” föreskrev att enbemanning av lok endast fick ske om loket hade max. tjänstevikt 90 000 pounds (= 44 short tons)! Jfr Davenport, GE, Plymouth, Porter, ton, Vulcan och Whitcomb.

Foundation ring /Å/ – se mud ring.

”Four Aces” /Å/ – smeknamnet på första moderna ångloket med rullager genomgående; byggdes 1930 på beställning av Timken och numrerades ”1111” medan det var demo-lok; se även Timken. Bild: http://www.yesteryeardepot.com/TMKN1111.JPG

”… 400” (name trains) – se name trains.

”The 400” – se Chicago & Northwestern, jfr ovan.

Four-runner – se front runner.

Fox truck – speciell typ av 2-axlig boggi, med ram av pressad plåt, som bl a användes på loktendrar och en del ”troop sleepers”, de ytterst spartanska, boxcar-liknande trupptransportvagnarna som byggdes i stort antal under 2. världskriget på en mängd verkstäder. Jfr Pressed Steel, Pullman och troop sleeper. – (Hist.) Originalvarianten /??/ av Fox truck (från ca 1890) syns bra här: http://f27.parsimony.net/forum67958/messages/2692.htm och en nyare här: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_pr573.jpg och här: http://www.westerfield.biz/_11100_36__xmh_ds_box_car__p_r_rdg_79825.htm Fox-typen var billig i anskaffning men blev dock aldrig populär, eftersom den var onödigt styv och lättare spårade ur på dåliga spår än vad archbar trucks gjorde. ”The Fox truck was banned from interchange traffic in 1938”, enl. en källa. Jfr Archbar och Bettendorf.

FRA – Federal Railway Administration; federal tillsynsmyndighet. Bedriver bl a tillståndsgivning och spårkontroll m h a ”Automated Track Inspection Program”, som utförs med speciella mätfordon. Officiellt namn nu ev. ändrat till ”Fed. Railroad Adm.”? Se www.atipsafety.com

Franklin /Å/ – F. Supply Co., stor tillverkare av bl a boosters och power reverse-utrustningar till ånglok (bild på en extrem variant här: http://www.northeast.railfan.net/images/tr_nw1714.jpg ). Firman experimenterade även med ventilstyrningar, jfr gear box och poppet valves. Se även booster.

FRED – se EOT.

Fred Harvey – se Harvey Houses.

Freight – jfr express.

Freight car – se automobile car, coil car, cushion, depressed center car, freight car trucks, hi-cube car, gondola (car), hopper car, ladle car, milk car, peddler freight, piggyback car, Pressed Steel, ore car, reefer, reporting marks, ”ribbed side”, road railer, skeleton car, spine car, stack car, standard frt. car, stock car, TOFC, truck, truck car, way car, well car och wheel car. Jfr caboose och freight motor. Obs. att de traditionella facktermerna för öppen resp. sluten godsvagn är ”open top car” resp. ”house car”!!

”Freight car color” – ganska ofta använt samlingsuttryck om olika nyanser av box car red/Tuscan red/motsvarande. Ang. godsvagnsfärger se även box car red, MW, oxide, reefer, reporting marks och Tuscan red. Jfr caboose, Pennsy freight cars och Westerfield.

Freight car doors – en uppsjö av varianter av olika dörrar på täckta gv fanns. Se t ex ”patented” och Pressed Steel. ”Plate door” i motsats till ”corrugated door” låter tvetydigt; båda var naturligtvis av plåt men den förra var slät!

Freight car ends – en mångfald varianter av pressade plåtgavlar på boxcars och reefers fanns, se t ex Pressed Steel och T-brace ends.

”Freight car performance” – se ”peddler freight”.

Freight car trucks – en mångfald modeller har naturligtvis funnits. Grundvarianterna åren 1840-1960 var i princip två, först Diamond Archbar (av smidesjärn) och sedan Bettendorf (gjuten); se d o. Oräkneliga varianter av den senare har förekommit, bl a med extramjuka fjädrar för cabooser m m, med speciella dämpare och/eller bolsters för ”cushioned underframes” etc. Patentnamn som Allied, Andrews, Barber, Birdsboro, Crown, Dalman, National, Symington, Tatum, Taylor och Vulcan anger några av dessa; de yttre skillnaderna var ofta ganska små. ”Allied Full Cushion Truck” och ”Barber Stabilized Truck” var däremot ngt annorlunda byggda, med balansbom typ psv-boggi. Se vidare bolster, caboose, high-speed trucks och snubber. Jfr ”patented…” och Diamond truck. Kuriosa: Även vanliga äldre boxcars avsedda för paketgods kunde ibl. ha ”passenger type trucks” med längre hjulbas för att kunna framföras i persontåg, se http://www.steamfreightcars.com/gallery/boxauto/cnw72710main.html

– den nedersta bilden. För detaljstudium: http://www.steamfreightcars.com/gallery/hopper/dlw82847main.html

Jfr head end cars! Udda specialboggier, oftast kortlivade, kunde förstås förekomma, se http://www.theoldandwearycarshop.com/boxcars.html , andra fotot!

Freight car weight limit – se car weight limit.

Freight depot – se depot. Små godsmagasin kallas/kallades ofta bara freight house.

Freight motor – godsmotorvagn eller godstågslok på interurban- eller spårvägslinje; jfr ”traction”. Gränsen mellan motorvagn och lok tycks ej ha varit skarp, liksom i andra länder. F.m. var ganska vanliga även för postbefordran; då nya städer växte upp i början av 1900-talet hände det att en ny interurbanlinje hann före ång-järnvägen fram till staden och även lade beslag på de eftertraktade kontrakten med U S Post Office och de lokala expressgodsbolagen. Jfr box motor, engine, motor, PE, REA och RPO. – Flertalet interurbans hade godssamtrafik med ”common-carrier railroads”; jfr interurban. De flesta freight motors/box motors/”steeplecabs” hade därför vanliga MCB-koppel, se MCB coupler. Bild: http://donross.railspot.com/cns216.jpg – Obs att freight motor fortfarande används även om de få stora elloken som fortfarande går i godstrafik på ett par class 1 RRs i östra USA!

”French Mikes” – syftar på den stora leveransen av Frankrikes speciella ”krigslok”, SNCF typ 141R; rätt stora kol- eller oljeeldade tenderlok med hjulställning 2-8-2. Drygt 1 300 st byggda av Alco, Baldwin, Montreal m fl åren 1945-47. Konstruktionen baserades i stort på gamla slitvargen ”USRA Light Mikado” men med högre panntryck, jfr USRA, nedan. Ansågs mycket lyckade; många var i daglig tjänst i Frankrike långt in på sena 1960-talet.

Friction bearing – glidlager.

”Frisco” – St. Louis–San Francisco RR. Ångloken hade framtill mycket karakteristiska nummerskyltar, se http://www.rr-fallenflags.org/irm/slsf-s1630afh.jpg

Frog – växelkorsning. Jfr crossover, diamond, rerailing frog och switch.

”Front end…” /Å/ – syftar ofta på div. detaljer i och kring lokets sotskåp, vilka är av betydelse för draget och därmed ångbildningen. ”An engine with a good front end design” = en maskin som är lätt för ånga. Jfr exhaust nozzle och silver front end.

Front end throttle /Å/ – rökskåpsregulator; placerad vid främre tubplåten i st. f. i ångdomen. Kändes oftast igen på det utvändiga länkaget från hytten. ~~Ibland~~ Ofta sammanbyggd i ett stycke med ånglådan till överhettaren. Jfr Bradford thr. och American Multiple-valve Thr.

”Front Runner” – 2-axlig specialvagn för koppling till vissa tågsätt av ”spine cars” och Roadrailer trains, se detta ord. Kallas även ”four-runner”; praktiskt taget enda 4-hjuliga trafikfordonet på amerikansk järnväg i dag.

Fruit car – se ventilator car. Bild: http://home.sprynet.com/~bcmodels/fruitcar.htm På Denver & Rio G. fanns t o m fruit cars med växelbara boggier, som redan på 1880-talet trafikerade smal- och normalspåren fram till västkusten!

Fruit Growers Express – ”FGEX” m fl signaturer, ett av de största kylvagnsbolagen, urspr. startat av Pennsylvania RR ca 1920 /?/ i samarbete med ett antal andra banor; hade som mest 12 000 egna vagnar. Jfr reefer och ”X”.

FT – ursprungsbeteckningen på EMDs första multipelkörbara godstågsdiesellok från 1938. Dessa bestod av dels A units, dels B units; se dessa ord, alla med de fyra karakteristiska, runda små sidofönstren tätt ihop, mitt på lokens sidor. Tidig bild: http://www.northeast.railfan.net/images/cbq100a.jpg Senare bild: http://www.morscher.com/rr/1995/19950301_08.jpg 567-motorn, som s a s var

Amerikansk järnvägsordlista och faktabank

A